Etikettarkiv: FoU

Långsiktig finansiering till småföretag skapar nya produkter

Lars Frenning, programchef på Mistra Innovation.
Lars Frenning, programchef på Mistra Innovation.

Innovation är avgörande för svensk industris konkurrenskraft. Men små företag saknar ofta resurser för mer långsiktig FoU. Mistra Innovation ger dem förutsättningar att utveckla nyskapande idéer till kommersialiserbara produkter och processer som är bättre för miljön.

Syftet med Mistra Innovation är att svara mot ett behov hos svenska små och medelstora företag att kunna arbeta mer långsiktigt med FoU för att ta fram konkurrenskraftiga och innovativa produkter och processer. Till skillnad mot storföretagen saknar de mindre företagen ofta både ekonomiska muskler och akademiska nätverk för att omsätta bra idéer i marknadsmässiga produkter.
När Mistra Innovation nu går in i en ny programperiod är det med ett digert facit av framgångsrik forskning och produktutveckling hos deltagande företag. Av de 24 projekt som har finansierats inom ramen för programmet har nu 18 avslutats och 14 av dessa har resulterat i konkreta produkter som nu finns på marknaden. Ytterligare fyra projekt har resulterat i koncept som är på god väg att kommersialiseras, berättar Lars Frenning, som är programchef.
– Jag är enormt imponerad av innovationskraften och kreativiteten hos företagen. Det är väldigt hög kvalitet på projekten och det är glädjande att vi kan ta vara på det nytänkande som finns i många småföretag och på så sätt stärka den svenska konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen, säger han.

Höga krav
Programmet riktar sig till företag med högst 250 anställda och även om storföretag också kan medverka i ett projekt, så ska det mindre företaget vara ansvarigt och leda projektet. Anslagen inom Mistra Innovation är i genomsnitt 3-5 miljoner kronor per projekt och kriterierna är höga. Visionära förslag med hög potential och högt risktagande premieras. Ett vetenskapligt och ett industriellt råd ansvarar för urvalet.
– Det är ett nålsöga som ska passeras, men erfarenhet visar att det ger mycket större effekt med färre projekt som får en rejäl summa, snarare än att sänka kraven och dela ut mindre summor till ett större antal projekt. Då är risken stor att det inte mynnar ut i någonting alls, säger Lars Frenning.

Bygger på samverkan
Ett grundläggande krav är att projekten ska ha ett hållbarhetsfokus och syfta till att skapa en miljöförbättrande produkt eller process. Ofta rör det sig om att minska energiförbrukning eller materialåtgång, eller att utveckla en alternativ produkt. Därutöver ska det vara en idé som verkligen har potential att relativt snabbt kunna finna en konkret tillämpning, att projektet ska samfinansieras av deltagande företag samt att det görs i samarbete med högskola, universitet eller forskningsinstitut.
– Den här typen av samverkan mellan industri och akademi är enormt gynnsam för båda parter. Företagen får ett nätverk av kvalificerade forskare och kanske möjlighet att anställa en industridoktorand, som bidrar med sitt kunnande. Akademiska forskare får jobba med ett verkligt projekt, som har en omedelbar tillämpning och som kan ligga till grund för vetenskapliga artiklar av hög relevans. Det blir win-win för bägge parter, framhåller Lars Frenning.

Sverige behöver produktion
Mistra Innovation har sina rötter i ProViking, som Stiftelsens för strategisk forskning, SSF, startade i början av 2000-talet för att motverka att produktion flyttade ut från Sverige och att Sveriges ställning som industrination därmed försvagades. Lars Frenning var med som programdirektör även då.
– Det fanns på den tiden en missuppfattning om att Kina skulle vara världens fabrik och att Sverige gick mot ett postindustriellt samhälle. Samtidigt såg vi hur företag flyttade ut och att Sverige förlorade viktiga arbetstillfällen och konkurrenskraft. Nu vet vi att framgångsrik produktion på hemmaplan är enormt viktigt.
Lars Frenning betonar vikten av långsiktighet för att FoU i mindre företag ska lyckas. De flesta projekten inom Mistra Innovation pågår i två till fyra år och det kan bli flera projekt efter varandra.
– Innovationer och upptäckter byggs upp successivt och kräver tid. Sveriges välstånd byggdes inte med någon ”quick fix”, utan med målmedvetet och framåtblickande arbete. Det är så våra små och medelstora företag kan stå starka inför framtiden.

Mistra Innovation
Mistra, eller Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, har fokus på forskning över disciplin-gränser, där akademi, industri och offentliga aktörer samverkar. Mistra Innovation finansierar FoU på små och medelstora företag för att skapa marknadsmässiga och miljöanpassade produkter. Programmet och har nu förlängts med ytterligare en period, som löper till och med 2023. De nya anslagen ligger på 50 miljoner kronor och alla projekt ska samfinansieras med minst 50 procent. Utlysningen pågår till den 2 oktober.

Läs mer i vår annons samt på www.mistra.org samt www.mistrainnovation.se


Forskningsvolymerna har ökat – nu måste även kvaliteten öka

Helene Hellmark Knutsson, forskningsminister.
Helene Hellmark Knutsson, forskningsminister.
Förra regeringen höjde forskningsanslagen med 30 procent, nuvarande regering har investerat ytterligare tre miljarder. Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson konstaterar att satsningarna lett till ökade forskningsvolymer medan kvaliteten fortfarande står och stampar.

För att behålla vår framskjutna position som forsknings- och innovationsland krävs fokus på att få ut mer innovation, fler innovativa tillväxtföretag och fler jobb ur de investeringar som görs i forskning och utveckling, säger Helene Hellmark Knutsson.
Viktigt i det här sammanhanget, menar ministern, är också en större samverkan mellan forskning och högre utbildning.
– Det behövs både för att stärka kvaliteten i utbildningen och för att få studenterna intresserade av en fortsatt forskarkarriär inom sitt ämne. Samverkan mellan forskning och högre utbildning är enda vägen om vi inte bara vill vara bland de länder som investerar mest, utan även bland dem som får ut mest av sin forskning.
Överlag tycker Helene Hellmark Knutsson att Sverige som forskningsnation står sig väl i en internationell jämförelse, men att konkurrensen hårdnar.
– Allt fler länder som investerar i forskning klättrar i olika rankingar, lite beroende på hur man mäter. Med tanke på att vi bara är tio miljoner invånare och ändå har så framstående forskning inom många områden och flera starka forskningsuniversitet, står vi oss än så länge bra. Men vi kan inte räkna med att vara kvar i toppen om vi inte fortsätter att utveckla och investera.

Utmaningar
Sverige står inför stora samhällsutmaningar. Här menar Helene Hellmark Knutsson att olika forskningsområden samt industri och akademi måste kraftsamla för att tillsammans med andra länder ta sig an dessa utmaningar.
– De områden vi har prioriterat i den politiska forskningspropositionen är klimatforskning, hälsoutmaningen och digitaliseringen. De är som jag ser det de största samhällsutmaningarna. Här kan Sverige ta en framskjuten position, inte minst i kraft av en lång forskningstradition inom dessa områden.
Idag disputerar ungefär var hundrade högskolestudent, cirka 3 500 per år. Det blir alltså en professor av 600 studenter. Men frågan är hur återväxten ser ut och hur den påverkas av dagens dåliga skolresultat.
– Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation där vi konkurrerar med kompetens och innovation, och inte med låga löner och bristfälliga arbetsvillkor, måste hela skolsystemet leverera. Därför har vi pekat ut stärkandet av skolresultaten och ett starkt utbildningssystem som en nationell utmaning. Vi klarar inte att 15 procent av grundskoleeleverna inte når gymnasiebehörighet eller att 30 procent av gymnasieleverna hoppar av skolan.

Stärka MINT
För att komma tillrätta med dagens situation vill Helene Hellmark Knutsson att elevernas intresse för de så kallade MINT-ämnena, matematik, ingenjörsvetenskap, naturvetenskap och teknik ska väckas tidigt.
– Sverige är till stora delar ett ingenjörs­land, mycket av det som produceras är beroende av att vi har ingenjörer och teknisk forskning. Om vi inte klarar att tidigt väcka intresse för dessa ämnen och se till att både killar och tjejer väljer utbildningsområden inom MINT kommer vi på sikt att få svårt med kompetensförsörjningen till centrala delar av det vi vill vara bäst på.
För framtiden hoppas Helene Hellmark Knutsson på ett tydligt trendbrott både vad gäller skolresultat och forskningskvalitet.
– Om tio år hoppas jag att de stora satsningar som görs på utbildningssystem och forskning gett resultat i form av såväl bättre skolresultat som högre kvalitet.