Etikettarkiv: Forskningsfinansiering

SSF bidrar till nya tillämpningar av Big Data

Simone Hemm, professor i neuroteknik och Karin Wårdell, professor i medicinsk teknik. Foto: Charlotte Perhammar / LiU
Simone Hemm, professor i neuroteknik och Karin Wårdell, professor i medicinsk teknik. Foto: Charlotte Perhammar / LiU
SSF, Stiftelsen för Strategisk Forskning, delar varje år ut över 600 miljoner kronor till svensk forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin. Ungefär en tredjedel av bidragen går till forskning rörande ICT och beräkningsvetenskap.

SSF har stöttat forskningssverige med ekonomiska bidrag sedan 1994. Under 2017–2021 prioriterar SSF områdena ICT, livsvetenskap och bioteknik samt materialforskning. Inom området Big Data och beräkningsvetenskap har sju projekt tilldelats totalt 200 miljoner kronor.
– Idag genereras det enorma mängder data men oftast vet vi inte vad vi ska göra med den. Det vi däremot vet är att det finns oändligt med tillämpningsområden för alla dessa data. Vi måste bara hitta dem, säger Simone Hemm, professor i neuroteknik vid University of Applied Sciences and Arts Northwestern Switzerland.

Big Data för kliniskt stöd
Tillsammans med Karin Wårdell, professor i medicinsk teknik vid Linköpings universitet driver hon projektet ”Djup hjärnstimulering: dataanalys för kliniskt stöd”, ett av de sju Big Data-projekt som tilldelats bidrag från SSF.
Genom att studera hur de datamängder som genereras vid elektrisk stimulering av hjärnan kan användas för att skapa ett visuellt stöd för hjärnkirurger hoppas de kunna skapa större förståelse för mekanismerna bakom sjukdomar som Parkinson, essentiell tremor och dystoni. Dessa sjukdomar hindrar den drabbade att röra sig normalt, och det finns stora vinster i livskvalitet om man kan hindra förloppet.
– Behandlingarna fungerar men innebär omfattande undersökningar, operation och uppföljningar. Det vi vill göra är att använda olika tekniker som visualisering, för att underlätta arbetet för sjukvårdspersonalen och därmed göra behandlingarna lite behagligare för patienterna, säger Karin Wårdell och fortsätter:
– Målbilden är att skapa ett atlas över hjärnan som kan tala om vilket område av hjärnan som bör stimuleras – och vilka områden som inte bör stimuleras – för att skapa så god effekt som möjligt. Kirurgerna kommer att kunna se var det statistiskt sett är bäst att placera elektroderna och vilka parametrar som ger bästa möjliga behandling.

Nya metoder för att sammanställa data
Projektet kommer även att studera nya metoder för att organisera och analysera data, något som idag kräver stora resurser.
– Vi har data för varje enskild patient, och varje hjärna är unik. Vår utmaning är hur vi hittar en gemensam referens som olika patienters data kan jämföras mot. Det är stora mängder data som ska bearbetas och kategoriseras, och utan SSF:s finansiering skulle projektet inte vara möjligt i samma omfattning, säger Simone Hemm.

SSF – Big Data
Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, finansierar forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin med över 600 miljoner kronor om året. SSF är en fri, oberoende aktör inom det offentliga forskningsfinansieringssystemet. Projektet ”Djup hjärnstimulering: dataanalys för kliniskt stöd” har tilldelats 21 miljoner kronor från SSF och kommer att pågå i fem år. Även Umeå universitet, Harvard School of Medicine samt DBS-enheter i Frankrike och London deltar i projektet.

Ny spelplan för landets högskolor och universitet

Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson
Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson
– Landskapet för universitet och högskolor har förändrats; starka forsknings- och utbildningsmiljöer finns idag även på mindre högskolor och nya universitet. Nu gäller det att se och ta vara på dem som den starka resurs de är, säger Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen.

KK-stiftelsen finansierar projekt inom forskning och kompetensutveckling vid Sveriges högskolor och nya universitet. Under senare år har det utvecklats en rad starka strategiska forskningsmiljöer ute i landet vilket lett till att landskapet för universitet och högskolor förändrats.
– Vi ser nu förutsättningar för en ny spelplan. Ingen kan säga att de mindre lärosätena är ointressanta och att det bara är de stora universiteten som gäller. Rent ideologiskt är det säkert många som vill se framtiden på ett sådant sätt, men då talar de faktiskt emot fakta. Högskolorna och de nya universiteten måste nu ses som den resurs de är, säger Madelene Sandström.
Exempel på områden som blivit starkare under senare år är bland annat digitalisering, big data och artificiell intelligens.
– Högskolorna och de nya universiteten har redan från början haft en dragning åt it eftersom de ofta skapades samtidigt som it-utvecklingen började ta fart. Det har gjort att de kunnat arbeta vidare och utvecklas i samklang. Dessutom har samproduktionen med företag bidragit till att det drivits fram nya områden utifrån näringslivets behov. Det tror jag är kärnan i att de lärosäten vi stöttar nu kommer ut så bra, både i relevans och kvalitet.

Nytt läge
Hon påpekar att den rådande högkonjunkturen kräver att landets lärosäten kan leverera.
– Då talar jag både om nykläckta studenter, om kompetensutveckling av redan yrkesverksamma och om forskningsmöjligheter. Allt detta finns i de lärosäten vi stödjer. Att tänka i banor om att det är de stora universiteten som ska stöttas eftersom de ska fixa biffen för framtiden, då pratar man historiskt.
Strategin för framtiden, menar hon, måste utgå från dagens situation.
– Det håller inte att hänvisa till ett gammalt dokument från 2008 och säga att ”vi fortsätter i samma riktning”. Om vi ska titta framåt måste vi utgå från nuläget och se vad landets nya branscher, nya företag, nya lärosäten och nya unga forskare innebär, både för högskolelandskapets utveckling och Sveriges förutsättningar för att stå sig i konkurrens och utveckling.