Etikettarkiv: Fordon

Forskning i framkant banar väg för framtiden

Azra Habibovic ansvarar för Scanias färdplan inom forskningsområdet ”human factors”. Foto: Lisa Jabar  / AnnalisaFoto
Azra Habibovic ansvarar för Scanias färdplan inom forskningsområdet ”human factors”. Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto

Scania har satt som mål att vara ledande i övergången till hållbara transporter. Detta kräver att de fordon som tillverkaren säljer i allt högre utsträckning automatiseras och elektrifieras samtidigt som andra drivs med förnyelsebara drivmedel. Dessutom behövs innovation inom digitalisering och mobilitetstjänster.

Detta driver Scanias forskning och utveckling – på kort och lång sikt. Men hur ska framtidens fordon och tjänster utformas för bästa möjliga prestanda, inte bara ur teknisk synvinkel utan även mänsklig? De svar som Scanias framkantsforskning idag ger blir avgörande för vad som ska utvecklas och säljas om tio år och framåt.
Azra Habibovic är en av många forskare inom Scanias forskning och utveckling. Hon ansvarar för företagets färdplan inom forskningsområdet ”human factors”. Det handlar om att utforska hur framtida fordon och mobilitetslösningar ska utformas för den bästa användarupplevelsen – människans behov och samspel med tekniken och vilka krav detta ställer på tekniken.
– Jag vill betona att vi måste sätta tekniken i bakgrunden och fokusera på människan, säger hon. Detta minskar inte betydelsen av tekniken men vi behöver en djup förståelse av människor, deras förmågor, egenskaper och begränsningar för att komma fram till vilka lösningar som företaget ska erbjuda i framtiden.

Lösningar för ny generation
Hon och hennes kollegor försöker bedöma vilka lösningar som krävs för en generation som är uppväxt i den digitala tidsåldern.
– I framtiden kan det mycket väl vara så att våra kunder bryr sig mer om vilken digital upplevelse de får under resan.
Azra Habibovic menar att deras förväntningar alltmer kommer att drivas utifrån upplevelsen inom andra områden, där den digitala utvecklingen sker i en enorm takt.
– Givet den långa livscykeln hos våra produkter kräver detta en hel del tanke från vår sida och förståelse av användarens kognitiva, fysiska, beteendemässiga, fysiologiska och sociala aspekter. För att täcka upp alla dessa aspekter behöver vi som företag ett brett samarbete med andra utanför våra inarbetade ramar.

Grund för kommande lösningar
Dessa slutsatser används sedan som grund för planering och utveckling av nya lösningar.
– Vi är alla väldigt medvetna om att det är ständig förändring som gäller. Vi går mot mer tjänster och det handlar inte bara om hårdvaran. Vi behöver tänka bredare kring den framtida kunden och förstå det komplexa systemet som kunden befinner sig i.
Azra Habibovic deltar i flera utvecklingsprojekt som bland annat omfattar hur självkörande fordon kan kommunicera med andra trafikanter, men också hur mänskliga förare kan få bra stöd och en bra upplevelse under körningen.
– Vi vet inte hur framtiden kommer att bli men vi måste tänka holistiskt och alltid ha det mänskliga perspektivet. Det handlar om en människodriven utveckling.
Fernanda Marzano leder Scanias forskning kring framtidens energilagring och laddningsinfrastruktur. År 2030 ska hälften av Scanias försäljning utgöras av elektrifierade fordon, och under de kommande åren utvidgas elfordonen till att omfatta fler och fler lastbilstransporter. Utvecklingen går snabbt och det gäller att ha ett långt och brett perspektiv. Hur kommer transportsystemet att se ut 2030, 2035 och 2040?
– För att lyckas med elektrifiering är det viktigt att se till helheten, säger hon. Om vi till exempel har bättre energilagring i fordonen behöver vi mindre laddningskapacitet och tvärtom. Det är viktigt att ha ett brett och anpassningsbart erbjudande eftersom olika kunder har olika behov och förutsättningar. Det viktiga för oss är att utveckla kunskap och lösningar oavsett vilken riktning framtiden tar.

Dynamisk batteriutveckling
Fernanda Marzano konstaterar att batteriutvecklingen är i en mycket dynamisk fas och samarbeten därför är viktigare än någonsin.
– Vi forskar tillsammans med universitet, leverantörer, kunder och till och med konkurrenter. Och då handlar det inte bara om den bästa tekniken utan om hur den passar in i ekosystem och kretslopp.
Mot bakgrund av Fernanda Marzanos internationella erfarenheter som forskare inom olika branscher är detta ett mångsidigt område som passar henne väl.
– Jag har arbetat inom akademi och industri utanför fordonsbranschen vilket ger mig ett annat perspektiv, vilket jag använder i min roll. Alla olika delar kommer samman i mitt arbete. Det är detta som gör jobbet så spännande. Jag älskar utmaningar och det finns det gott om inom elektrifiering. Jag älskar även att bygga samarbeten med kunder, experter och andra med liknande uppgifter i andra företag.

Fernanda Marzano leder Scanias forskning kring framtidens energilagring och laddningsinfrastruktur.
Fernanda Marzano leder Scanias forskning kring framtidens energilagring och laddningsinfrastruktur.
Scania

Scania är en världsledande leverantör av transportlösningar. Tillsammans med våra partners och kunder driver vi omställningen till ett hållbart transportsystem. Scania är idag verksamt i fler än 100 länder och har cirka 54000 medarbetare. Forskning och utveckling är huvudsakligen koncentrerad till Sverige.

www.scania.se

Banar väg för framtidens autonoma fordon

Saikat Chatterjee, docent vid skolan för elektroteknik och datavetenskap på KTH. Foto: Gonzalo Irigoyen
Saikat Chatterjee, docent vid skolan för elektroteknik och datavetenskap på KTH. Foto: Gonzalo Irigoyen

Autonoma fordon kommer sannolikt att ha en enorm påverkan på samhället framöver. Inom ramen för SSF och KTH:s femåriga industridoktorandprojekt 2018, ”Uppfattningsbaserade navigeringsförslag med maskinlärande”, analyseras utmaningarna inom perceptionsdomänen för terränggående självkörande fordon som exempelvis kan användas i gruvindustrin.

– För att förverkliga ett så komplext system som ett autonomt fordon krävs forskning kring utmaningar inom området perception, planering och kontroll. I projektet, som bedrivs i nära samarbete med Scania, används olika maskininlärningstekniker och sensorer som kamera, LiDAR och radar. Via projektet beräknas möjliga banrankningar och föreslås lämplig körbar väg för autonoma tunga lastbilar i terrängmiljö baserat på den data som samlas in via sensorerna, säger Saikat Chatterjee, docent vid skolan för elektroteknik och datavetenskap på KTH.

Identifierar nyckelfunktioner
Ett annat viktigt mål med projektet är att kartlägga de nyckelfunktioner som kan användas för att modellera olika dynamiska miljöer för autonom körning. Ambitionen är att teknikerna som utvecklats för körning i terrängscenarier även kommer att utvärderas för att köra självständigt i andra dynamiska miljöer eftersom Scanialastbilarna kör i olika miljöer.
Genom att identifiera och använda nyckelfunktioner från den kringliggande miljön med hjälp av sensorer som kamera, LiDAR och radar kan de autonoma lastbilarna navigera säkert genom att få hjälp att identifiera eventuella hinder och därigenom identifiera den körbara vägen på ett trafiksäkert sätt. KTH och Scania har nu nått halvtid i forskningsprojektet, som inleddes i början av 2019 och väntas pågå i fem år. För närvarande pågår intensiv teknisk utveckling som ska bidra till framtidens trafiksäkra autonoma lastbilar.

Långsiktigt forskningsområde
– Perceptionsområdet i utvecklingen av autonoma fordon för terrängmiljö är ett mycket komplext forskningsområde som kräver långsiktiga satsningar, både ekonomiskt och i form av kompetenta och ambitiösa forskare. En viktig ambition med det här projektet är självklart att nå fram till en teknisk lösning som Scania kan applicera i utvecklingen av sina autonoma tunga lastbilar som används i terrängmiljö, men mer forskning krävs för att de autonoma fordonen så småningom ska kunna lanseras på bred kommersiell basis, säger Saikat Chatterjee.

KTH – Autonoma terrängfordon

Inom ramen för SSF och KTH:s femåriga industridoktorandprojekt 2018, ”Uppfattningsbaserade navigeringsförslag med maskinlärande”, analyseras utmaningarna inom perceptionsdomänen för terränggående självkörande fordon som exempelvis kan användas i gruvindustrin. Projektet avslutas i början av 2024.

kth.se

Fordonsbatterier får ett andra liv med nya affärsmodeller

Koteshwar Chirumalla, docent i produkt- och processutveckling vid Mälardalens högskola. Foto: Per Groth
Koteshwar Chirumalla, docent i produkt- och processutveckling vid Mälardalens högskola. Foto: Per Groth

Idag utnyttjas fordonsbatterier till endast en femtedel av sin kapacitet, vilket har stora negativa miljökonsekvenser. Vid Mälardalens högskola undersöker forskare hur dessa batterier kan tas om hand och få ett andra liv.

– Inom en snar framtid når tiotusentals ton fordonsbatterier sin maximala livslängd i sin ursprungliga funktion. Men då återstår en mycket stor del av batteriernas kapacitet och det är ett enormt slöseri att inte utnyttja denna. Vi analyserar batteriernas värdekedja ur ett holistiskt perspektiv för att hitta nya sätt att använda batterierna under deras återstående livscykel, berättar Koteshwar Chirumalla, som är docent i produkt- och processutveckling vid Mälardalens högskola och projektledare för forskningsprojektet RECREATE, Strategier och användningsområden för att återanvända uttjänta elfordonsbatterier.

Samverkansprojekt
Projektet, som finansieras av KK-stiftelsen, startade i april och ska löpa över tre år. Det är en samverkan mellan de två forskarmiljöerna Innovation and Product Realisation (IPR) och Future Energy Centre (FEC), båda vid Mälardalens högskola. Miljöerna bidrar vardera med sin speciella kompetens inom affärsutveckling, produkt- och produktionsutveckling samt energiteknologi. Forskarna samarbetar med flera andra aktörer, i bland annat transportindustrin och energisektorn.
– Om framtidens batteribaserade elektromobilitet ska vara långsiktigt hållbar måste vi hitta lösningar för att optimera batterianvändningen och göra den miljöanpassad. Vi tittar på hela värdekedjan för att adressera dessa utmaningar, säger Koteshwar Chirumalla.

Många användningsområden
Målet är att skapa metoder och verktyg för att värdera och sortera använda fordonsbatterier, skapa en logistik för att ta hand om dem och hitta modeller och strategier för återanvändning. Nya användningsområden kan bland annat vara i energilagringssystem, inom förnybar energi som solpaneler och vindkraft, för att driva kommunal gatubelysning eller för att ladda eldrivna cyklar, bilar eller båtar. I ett pilotprojekt i Göteborg testas batterierna för att driva hissar samt belysning på allmän plats.
– En viktig aspekt är också att skapa kostnadseffektiva affärsmodeller för detta och på så sätt öka konkurrenskraften hos aktörer genom hela värdekedjan. Det är en komplex process och vi värdesätter vår nära samverkan med industrin och samhällssektorer, förklarar Koteshwar Chirumalla.
RECREATE samarbetar med Volvo Construction Equipment AB, Bombardier Transportation AB, Kablage-produktion AB, Mälarenergi AB, Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB och Volvo Remanufacturing Flen.

Mälardalens högskola – RECREATE

RECREATE är ett treårigt forskningsprojekt vid Mälardalens högskola, med expertis från de två forskarmiljöerna Innovation and Product Realisation i Eskilstuna och Future Energy Centre i Västerås. Syftet är att utveckla metoder, verktyg och processer för att ge fordonsbatterier ett andra liv, något som är avgörande för att skapa hållbara elektrifierade fordon. Projektet samverkar med ett flertal industriella och kommunala aktörer.

Kontakt: koteshwar.chirumalla@mdh.se