Etikettarkiv: Ericsson

Efterlyser fokus på viktiga spjutspetsområden

Erik Ekudden, CTO på Ericsson. Foto: Per Myrehed / Ericsson

Det har gått 30 år sedan Erik Ekudden började på Ericsson med en färsk civilingenjörsexamen i bagaget. Sedan dess har det hänt en hel del. Idag är han CTO med ansvar för att fastställa den övergripande strategin och riktningen för det tekniska ledarskapet inom Ericsson.

Sverige har en historia av att vara en stark forskningsnation inom kommunikationsteknologi. Erik Ekudden menar att så fortfarande är fallet men att många länder börjar komma ikapp.
– Vi är jämförelsevis starka men får inse att det krävs ganska mycket för att leda utvecklingen. För att fortsätta ligga i täten måste Sverige öka satsningen på spetsforskning. Även om vi står relativt starka vad gäller kommunikationsteknik i form av 5G och 6G finns det relaterade teknikområden som till exempel AI-teknologi och mikroelektronik där vi idag inte har det ledarskap som krävs för att på sikt kunna behålla tätpositionen inom digitalisering och digitala plattformar.
En aktuell satsning i den riktningen är Avancerad Digitalisering, ett nyligen annonserat forsknings- och innovationsprogram som Ericsson tillsammans med ABB, Saab Teknikföretagen och Vinnova tagit initiativ till. Syftet är att utveckla svensk industri och långsiktigt stärka konkurrenskraften genom utveckling av nya digitala lösningar.

Viktigt samarbete
– Den här typen av satsningar är enormt viktiga för att stärka användningen och utrullningen av till exempel 5G som digital plattform. Satsningens övergripande mål är att skapa framtidens digitala lösningar som stärker hela landets konkurrenskraft och möjliggör och snabbar på den gröna omställningen.
Ett väl fungerande samarbete mellan akademi och näringsliv menar han är en viktig del för att nå hela vägen.
– Att kunna jobba väldigt tätt mellan industri och akademi är en stor styrka i det svenska innovationssystemet och nyckeln till fortsatt framgång. Vi lär av varandra, men excellens kräver också fokus på ett antal spjutspetsområden. Det ger inte samma utväxling om man breddar och sprider satsningarna för tunt.
En viktig del i Ericssons strategi för framtiden är att fortsätta utveckla och förbättra näten.
– Digital infrastruktur utgör en kritisk grund för den fortsatta innovationen och utvecklingen av samhälle, industrier och ekonomi, vilket lett till att vi breddat vår strategi till att 5G- och 6G-näten ska serva hela samhället och företag.

”För att fortsätta ligga i täten måste Sverige öka satsningen på spetsforskning.”

API:er
Mycket handlar om att göra näten användbara för företagen.
– Det finns en väldigt spännande utveckling som går ut på att komma åt nätfunktioner via öppna programmeringsinterface, API:er. Vi har drivit den utvecklingen tillsammans med samarbetspartners runtom i världen, där du som användare kan begära att i realtid få till exempel en viss fördröjning eller en viss prestanda. Den här typen av interaktiva realtidssystem kan inte fungera utan väldigt mycket AI-teknik som gör näten mer autonoma och kognitiva. Och i takt med att näten blir mer kognitiva kan vi bygga in funktioner som gör att de blir billigare i drift och att vi lättare kan få ned energiförbrukningen och hjälpa andra industrier, förklarar Erik Ekudden.

Spännande resa
På frågan om han skulle välja samma yrkesbana om han var ung idag kommer svaret snabbt.
– Absolut! Mina 30 år i telekombranschen har präglats av en teknikutveckling utan dess like. Idag har vi en miljon (!) gånger högre bandbredd i systemet än vad vi hade 1992. I en digital värld som alltmer kopplas ihop med den fysiska världen i ett Metaverse blir kraven på näten som sitter mellan dessa världar bara högre och högre. Det ligger mycket på teknikutvecklingen i att kunna hantera det. De som börjar på Ericsson idag kan forma framtiden och se fram emot en minst lika spännande resa som jag har varit med om.

Optimerar cacheminnet för snabbare internettjänster

Dejan Kostic, professor, Alireza Farshin, doktorand, Gerald Q. Maguire Jr, professor, och Amir Roozbeh, forskare.
Dejan Kostic, professor, Alireza Farshin, doktorand, Gerald Q. Maguire Jr, professor, och Amir Roozbeh, forskare.

Utvecklingen av 5G, IoT och den digitala omvandlingen av industrin ökar pressen på miljontals servrar i världens datacenter att kunna hantera den snabbt ökande mängden data. Genom att utnyttja cacheminnet på helt nya sätt har forskare på KTH hittat sätt att snabba på befintlig hårdvara.

Data paketeras i datapaket som skickas mellan olika applikationer och servern där data bearbetas, ju snabbare nätverk desto fler datapaket kan skickas per tidsenhet.
– I ett nätverk med 100 Gbps skickas kort datapaket var 6:e nanosekund, vilket är 10 gånger snabbare än vad minnet klarar av att hantera. De data som minnet inte hinner skicka vidare till processorn måste buffras, något som i sin tur orsakar fördröjningar, förklarar Alireza Farshin, doktorand på Institution för Datavetenskap vid KTH.

Vill förstå cacheminnet bättre
Det är ett problem som man försöker lösa på olika sätt men ingen har hittills tittat närmare på själva cacheminnet för att förstå dess roll i höghastighetsnätverk och om det finns möjliga vägar till att det kan optimeras.
– Cacheminnet är uppdelat i olika nivåer och i dag går datapaketen alltid genom dem innan de skickas vidare. Vi bestämde oss för att gå mer på djupet och verkligen försöka förstå hur inkommande datapaket interagerar på olika nivåer och hur cacheminnet hanterar dem. Syftet var att därigenom hitta sätt att snabba på hanteringen av datapaketen, berättar professor Gerald Q. Maguire Jr, Institution för Datavetenskap vid KTH.
Deras resultat kan delas upp i tre delar, där den första fokuserar på hur datapaketen hanteras i cacheminnet.
– Vi har nu betydligt bättre kunskaper om hur uppdelningen i cacheminnets olika nivåer kan utnyttjas för att placera datapaket mer effektivt. Processorn får därigenom snabbare åtkomst till data vilket i sin tur snabbar upp datorns funktion, konstaterar professor Dejan Kostic, Institution för Datavetenskap vid KTH.

Kan styra datapaketen
Den andra delen fokuserar på den Data Direct I/O (DDIO)-teknik som i dag skickar paket till cache på ett ineffektivt sätt.
– Genom att förstå hur inkommande datapaket hanteras i cacheminnet har vi sett att det går att styra datapaketen dit man vill ha dem. Det gör att vi kan optimera cacheminnet och även bestämma vad som faktiskt ska gå via cacheminnet och vad som kan skickas direkt till andra platser. Ibland är det faktiskt bättre för funktionen i datorn att datapaketen hoppar över cacheminnet, berättar Alireza Farshin.
Det kommer att vara slutanvändaren som själv kan bestämma vilka applikationer som ska prioriteras och vars data ska gå genom cacheminnet, vilket ger en snabbare process, och vilka som kan hoppa över cachedelen.

Har skapat en PacketMill
Den tredje delen i deras resultat handlar om en specialiserad mjukvara de utvecklat som hanterar datapaketen och adresserar dem till olika delar.
– Vi har visat att med den mjukvaran kan man hantera samma mängd data med bara en enda CPU-kärna som de datorer som idag använder ett flertal kärnor, förklarar han vidare.
Kombinationen av den nya mjukvaran och ett effektivt utnyttjande av den befintliga datastrukturen blir som en datapaketfabrik, PacketMill.
– Våra utvärderingsresultat visar att vår PacketMill ökar genomströmningen med upp till 70 procent och minskar latensen med upp till 28 procent, säger professor Gerald Q. Maguire Jr.

Klicka här för att läsa mer om PacketMill

Resultaten har väckt stort intresse
Den nytta vi vanliga användare av datorer kan få av deras forskningsresultat, förutom kortare väntetider, är att många funktioner i samhället kan bli snabbare, säkrare och mer hållbara. Molnet skapar ju möjligheter att skicka och ta emot data för tidskritiska beslut inom exempelvis transporter eller industrin, men flaskhalsar i datahanteringen har blivit alltmer problematiska.
– Vi har visat att de tidskritiska molntjänsterna beror mycket på hur effektivt processorns cacheminne kan fås att fungera, och att det går att göra betydligt mer med färre CPU-kärnor om man utnyttjar cacheminnet optimalt, förklarar Dejan Kostic.
Deras forskning har väckt stort intresse och de har blivit kontaktade av bland annat Intel som ser en potential i deras resultat.

KTH, RISE, Ericsson – tidskritiska Molntjänster

I projektet Tidskritiska molntjänster samarbetar KTH, RISE och Ericsson kring att göra datormolnet mer effektivt för tidskritisk verksamhet, till exempel interaktion med själv­körande bilar i realtid. Detta kan leda till ökad trafiksäkerhet, mer energieffektiva fordon och ett effektivare utnyttjande av infrastruktur som exempelvis vägar.

Kontakt:

Dejan Kostic
dmk@kth.se
kth.se/profile/dejanko

Gerald Q. Maguire Jr.
maguire@kth.se
kth.se/profile/maguire

Alireza Farshin
farshin@kth.se
kth.se/profile/farshin

Amir Roozbeh
amir.roozbeh@ericsson.com
kth.se/profile/amirrsk

Mer information finns tillgänglig på projektets blog:
kth.se/blogs/tcc/


Be an explorer

Be the one who rewrites the rules of what tech can do.

As the tech firm that created the mobile world, and with more than 54,000 patents to our name, we’ve made it our business to make a mark. When joining our team at Ericsson you are empowered to learn, lead and perform at your best, shaping the future of technology. This is a place where you’re welcomed as your own perfectly unique self, and celebrated for the skills, talent, and perspective you bring to the team.

ericsson.com/careers

Satsa på spetskompetens

Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson. Foto: Daniel Roos

Sverige har en framskjuten position inom digital teknologi. Men den internationella konkurrensen på området är stenhård.
– Det är angeläget att Sverige investerar i spetsområden för att behålla sin konkurrenskraft, säger Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson.

Magnus Frodigh lyfter fram att det finns en framgångsrik tradition av samarbete mellan akademi och industri i Sverige, som lett till starka och väletablerade företag. Nu vill han se mer av satsningar på spetsforskning på områden där Sverige har möjlighet att leda utvecklingen inom digitalisering, IoT, AI och det uppkopplade samhället.
– Näringslivet investerar stora belopp i FoU och vi behöver motsvarande satsningar inom akademin för att bli världsledande. Sverige kan inte täcka hela kompetenskedjan men har bra förutsättningar inom exempelvis antennteknik, edge computing och specifik elektronik, säger han.
Det är också viktigt att tillgängliggöra ny teknologi, som 5G, för hela ekosystemet och att skapa bra testanläggningar.
– Det är många faktorer som samverkar för att skapa riktigt bra forskningsmiljöer. Detta är helt avgörande för att Sverige ska kunna locka den bästa FoU-kompetensen, säger han.

”Det är många faktorer som samverkar för att skapa riktigt bra forskningsmiljöer.”

Fyra fokusområden
Med över 500 forskare i Sverige är Ericsson ett av de företag med störst FoU i landet, och totalt är det 25 000 inom forskning och utveckling globalt.
Man deltar i ett flertal stora samverkansprojekt, bland annat de EU-initierade forskningsprogrammen Reindeer om framtidens 6G-multiantennteknologi och HEXA-X, som är multidisciplinär forskning om 6G.
Den fortsatta evolutionen av 5G och 6G är en viktig utgångspunkt för företagets egna FoU och Ericsson tittar särskilt på fyra områden som väntas få stort genomslag under en tioårsperiod.
Ett är sinnets internet, där dagens virtuella verklighet ersätts av en förhöjd verklighet. Ett exempel är grävmaskiner som sköts digitalt, men där operatören får upplevelsen av att sitta i den genom känslofeedback. På lite längre sikt kan man tänka sig en ”brain-computer interface” som kan läsa av hjärnan elektroniskt, och möjlighet att dela upplevelser genom sensorer.
AI till AI-kommunikation, med samarbete och kunskapsöverföring mellan robotar är ett annat område. Ett tredje fokusområde är kommunikation mellan digitala tvillingar för att simulera och förutsäga verkligheten, exempelvis för att styra trafik. Slutligen är hållbarhet ett viktigt fokusområde, där materiella värden ersätts av digitala för att spara råvaror och energi. Redan idag har konsumtionen av mark och vissa metaller minskat tack vare digitaliseringen.
– Allt detta kräver avancerade nätverksplattformar med stor radioprestanda och mycket hög tillförlitlighet och säkerhet, förklarar Magnus Frodigh.

Distribuerade nät
Näten måste också anpassas efter mer decentraliserade molnplattformar i takt med att molnjättar som Google och Amazon vill komma närmare slutanvändarna. Även mobiloperatörer får en alltmer distribuerad produktion, som kräver en mer fingranulär beräkningskraft.
– Detta är komplex FoU som kräver olika kompetenser för att realisera nya tjänster och produkter. Ericsson samverkar med många olika aktörer i en allt mer snabbföränderlig och svårplanerad verklighet, säger Magnus Frodigh.
Ericsson arbetar med självständiga, tvärvetenskapliga team som har egen beslutsrätt för snabb problemformulering. Förutom att använda open source prövar man nu även open strategy, som öppnar för att alla forskare kan bidra till strategiprocessen.
– Vi jobbar med att förnya och utveckla kulturen och arbetssätten, vilket är väldigt spännande, säger Magnus Frodigh. Det finns en enorm kraft när så många forskare deltar.

Forskare ska få se sina idéer flyga

Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson. Foto: Daniel Roos
Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson. Foto: Daniel Roos

– Samverkansforskning är superviktigt, kunskap överförs på bästa sätt via människors hjärnor och då är det centralt att näringsliv och akademi jobbar med gemensamma frågeställningar, säger Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson.

Ericsson har en lång historia av samverkansforskning, en verksamhet som täcker hela skalan från långsiktig akademisk forskning till tillämpad produktnära forskning.
– Vi satsar stort på samverkan vilket bottnar i en strävan att ta fram nya idéer tillsammans med våra akademiska partners och sedan höja dess TRL, Technology Readiness Level. Jag personligen brinner verkligen för att korta ner kedjan från akademisk forskning till produkt, så att man som forskare kan få se sina idéer flyga, det är det finaste som finns, säger Elena Fersman.
Ett aktuellt exempel är Ericsson Operations Engine, där verksamheten har en kedja av medarbetare, partners, doktorander och professorer som jobbar med tidiga idéer.
– På andra sidan finns det en redan befintlig produkt som ständigt utvecklas och byggs på med nya idéer. Ericsson Operations Engine är i grunden en tjänst för våra kunder men ett bra exempel på samverkansforskning – och utveckling, säger Elena Fersman.
Ett annat aktuellt exempel är TECOSA, ett nystartat kompetenscenter med fokus på Trustworthy Edge Computing som drivs av KTH i samarbete med Ericsson och ett antal andra industripartners.
– Affärssidan är med i projekten redan från början i form av case som bygger på reella behov inom industrin. Forskningen inom centret baseras sedan på dessa behov vilket är ett arbetssätt med lång startsträcka, men där vi vet att vi får bra resultat och är förberedda på utkomsten.

”5G-nätet är komplext och innehåller enorma mängder algoritmer”

AI
Ett skarpt fokus för hela Ericsson är 5G, nästa generations system för mobilkommunikation.
En utveckling som också går hand i hand med bolagets AI-forskning.
– 5G-nätet är komplext och innehåller enorma mängder algoritmer. Det handlar om tusentals parametrar och extrema datamängder som systemet ska ta in och processa. Ingen människa kan styra ett så komplext system, det skulle inte fungera utan AI.
Den största utmaningen i dagens AI-utveckling, menar Elena Fersman, handlar lika mycket om människa som om teknik.
– AI-algoritmer är väldigt bra på beräkningar som kan användas till lösningar för specificerade domäner. Vi människor är bättre på mer odefinierade situationer. Maskinen kan hjälpa oss att bli bättre och vice versa.

Snabb evolution för 5G

Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson. Foto: Daniel Roos
Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson. Foto: Daniel Roos
Sverige är väl rustat för att ta en ledande position inom 5G, automation och artificiell intelligens, AI. Men det gäller att satsa offensivt.
– Utvecklingen går oerhört snabbt och det går inte att komma ikapp om man tappar tempo.

Det säger Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson. I det strategiarbete som forskningsavdelningen gjort har man definierat några viktiga fokusområden för Ericsson de närmaste sex till åtta åren.
Ett är att fortsätta evolutionen av 5G, som är nyckeln till digitaliseringen av alla sektorer av samhället. Kopplat till detta är den explosionsartade utvecklingen av sakernas internet, IoT, där allt fler produkter, hem och städer blir uppkopplade och ”smarta”.
– Det är en utmaning för forskningen att skala upp nätkapaciteten så att miljontals enheter kan kopplas upp samtidigt, och att säkerställa att beräkningskraften täcker den stora mängd data som skapas. På sikt kommer också olika digitala färdigheter, ”Internet of Skills”, med funktioner som exempelvis känselfeedback i produkter. Systemen ska också kunna interagera med varandra, och näten ska anpassas efter mer decentraliserade molnplattformar i takt med att molnjättarna som Google och Amazon vill komma närmare slutanvändarna, säger Magnus Frodigh.

Realtidsegenskaper
AI-teknologi kan sedan appliceras för att automatisera näten och de olika applikationerna. Ericsson har som mål att bli ledande i att tillhandahålla nät med de realtidsegenskaper som krävs för AI.
Detta allt mer digitaliserade och automatiserade samhälle kräver forskning så att den digitala infrastrukturen alltid matchar de krav på tillförlitlighet som de olika användningsområdena ställer. Därför är säkerhet ett viktigt forskningsområde för Ericsson.
– Det är avgörande att infrastrukturen är robust och att näten verkligen fungerar för allt de kommer att användas till. Kritiska samhällsfunktioner riskerar annars att slås ut, säger han.

Bred samverkan
Magnus Frodigh framhåller att forskningssamverkan med såväl akademin som näringslivet är central. Ericsson samverkar med andra företag inom en rad områden där företagets teknologi används. Det kan gälla självkörande bilar eller smarta fabriker, som båda kräver uppkoppling till 5G. Akademin å sin sida behöver tillgång till relevant digital infrastruktur, som Ericsson kan tillhandahålla.
– Sverige har en fin tradition av samverkan och en stor kreativitet. Men nu sker utvecklingen exponentiellt. Det är avgörande för all svensk industri att vi håller oss i täten av den här utvecklingen. Annars kommer vi att snabbt tappa konkurrenskraft, som blir svår att ta igen.

”Stärk samverkan där vi är världsledande”

Erik Ekudden, CTO för Ericsson.
Erik Ekudden, CTO för Ericsson.
Erik Ekudden, CTO på Ericsson, ser den samverkande forskningen från näringsliv och akademi som en stor anledning till den snabba 5G-utvecklingen. En samverkan som utan tvekan kan nyttjas ännu mer i framtiden.

Sedan juli i fjol är Erik Ekudden CTO för Ericsson. Under hans karriär som bland annat CTO, teknikstrategiansvarig och forskningsenhetschef har han varit aktiv inom områden som forskning, teknologi, industrialisering, standardisering och teknikstrategier. Erik Ekuddens kompetens är stor vilket mått man än använder.
– Jag har egentligen hela tiden jobbat i gränslandet mellan teknik och kund, eftersom jag under lång tid jobbat nära både kunder och partners. Det har gett mig kunskap om teknik och utveckling på både djupet och bredden, säger han.
Idag sitter han i centrum av 5G-utvecklingen. Och här är det full fart. Forskningen inleddes för inte mer än åtta år sedan och det senaste ett och halvt åren har utvecklingen tagit sig från forskning till standardisering och vidare till kommersialisering. I december 2017 landade den första standarden som våren 2018 blev komplett. Under hösten 2018 rullas de första kompletta 5G-systemen ut och redan 2020 förväntas utbyggnaden komma igång mer globalt.
– Det är en väldig accelerering både av utvecklingen och tidsplanen för att komma igång på de ledande marknaderna.
Den starkaste drivkraften för en tidig lansering kommer från Nordamerika som har stora publika planer för tekniken, men även Kina, Korea och Japan driver på.

Stark tradition av samverkan
En stor del av utvecklingen skulle inte vara möjlig utan de effektiva och framgångsrika forskningssamverkansprojekt som pågår mellan svenskt näringsliv och akademin.
– Vi har alltid haft en väldigt stark tradition av att bygga vår forskning på universitetsnära samarbeten. Vi har varit väldigt måna om att samarbeta med universitet i både Sverige och i andra ledande regioner i världen som en del av vårt teknikledarskap, så det har vi haft en väldigt stor nytta av, säger Erik Ekudden.
Samverkan både säkerställer återväxten av kompetens och gör det lättare att täcka upp alla områden som har en fot i utvecklingen, menar Erik Ekudden.
– För det första skapar det en grogrund för rätt kompetens så att vi kan anställa de absolut bästa och få en bättre och effektivare utveckling av systemen. För det andra är 5G en tvärgående utveckling beroende av flera olika fält. Samverkar vi med andra branscher och områden täcker vi större delar av utvecklingen.
Exempel på aktuella samarbeten är Digital Demo Stockholm, där Ericsson, Telia och KTH gemensamt bygger upp förutsättningar (såsom 5G) för att hitta digitala lösningar för en smartare stad.
– Ett liknande exempel är vårt samarbete med King’s College i London där man bildat ett spännande partnerskap med sikte på att förbättra livskvaliteten och arbete i samhället genom teknologisk innovation inspirerad av fördelarna med 5G-teknik, säger Erik Ekudden.

Världsledande
Utvecklingen driver fram ett allt större behov av stora datamängder, och mycket av framtidens forskning både i näringsliv och akademi kommer att handla om data knowledge.
– Mycket av framtidens nya kunskaper kommer att vara väldigt beroende av tillgång till mycket och rätt data. Det finns jättemycket man kan göra med industriella data, och här kan samverkan mellan akademi och näringsliv ringa in lärdomar och insikter, säger Erik Ekudden och fortsätter:
– Jag tror att en del av kunskapen om hur man bygger autonoma och självlärande system kommer att växa fram ur väldigt konkreta samarbeten mellan akademi och näringsliv.
Med den ökande globala konkurrensen är det troligt att vikten av samverkan mellan svenskt näringsliv och akademi kommer att öka ytterligare, menar Erik Ekudden.
– Det är en ökande konkurrens i närområdet men självklart också globalt. Det finns mycket att bygga på utifrån det som redan finns, och det bästa vi kan göra som nation, som företag och som akademi är att hitta de områden där vi är världsledande och stärka vår samverkan där.