Satsa på spetskompetens
Sverige har en framskjuten position inom digital teknologi. Men den internationella konkurrensen på området är stenhård.
– Det är angeläget att Sverige investerar i spetsområden för att behålla sin konkurrenskraft, säger Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson.
Magnus Frodigh lyfter fram att det finns en framgångsrik tradition av samarbete mellan akademi och industri i Sverige, som lett till starka och väletablerade företag. Nu vill han se mer av satsningar på spetsforskning på områden där Sverige har möjlighet att leda utvecklingen inom digitalisering, IoT, AI och det uppkopplade samhället.
– Näringslivet investerar stora belopp i FoU och vi behöver motsvarande satsningar inom akademin för att bli världsledande. Sverige kan inte täcka hela kompetenskedjan men har bra förutsättningar inom exempelvis antennteknik, edge computing och specifik elektronik, säger han.
Det är också viktigt att tillgängliggöra ny teknologi, som 5G, för hela ekosystemet och att skapa bra testanläggningar.
– Det är många faktorer som samverkar för att skapa riktigt bra forskningsmiljöer. Detta är helt avgörande för att Sverige ska kunna locka den bästa FoU-kompetensen, säger han.
”Det är många faktorer som samverkar för att skapa riktigt bra forskningsmiljöer.”
Fyra fokusområden
Med över 500 forskare i Sverige är Ericsson ett av de företag med störst FoU i landet, och totalt är det 25 000 inom forskning och utveckling globalt.
Man deltar i ett flertal stora samverkansprojekt, bland annat de EU-initierade forskningsprogrammen Reindeer om framtidens 6G-multiantennteknologi och HEXA-X, som är multidisciplinär forskning om 6G.
Den fortsatta evolutionen av 5G och 6G är en viktig utgångspunkt för företagets egna FoU och Ericsson tittar särskilt på fyra områden som väntas få stort genomslag under en tioårsperiod.
Ett är sinnets internet, där dagens virtuella verklighet ersätts av en förhöjd verklighet. Ett exempel är grävmaskiner som sköts digitalt, men där operatören får upplevelsen av att sitta i den genom känslofeedback. På lite längre sikt kan man tänka sig en ”brain-computer interface” som kan läsa av hjärnan elektroniskt, och möjlighet att dela upplevelser genom sensorer.
AI till AI-kommunikation, med samarbete och kunskapsöverföring mellan robotar är ett annat område. Ett tredje fokusområde är kommunikation mellan digitala tvillingar för att simulera och förutsäga verkligheten, exempelvis för att styra trafik. Slutligen är hållbarhet ett viktigt fokusområde, där materiella värden ersätts av digitala för att spara råvaror och energi. Redan idag har konsumtionen av mark och vissa metaller minskat tack vare digitaliseringen.
– Allt detta kräver avancerade nätverksplattformar med stor radioprestanda och mycket hög tillförlitlighet och säkerhet, förklarar Magnus Frodigh.
Distribuerade nät
Näten måste också anpassas efter mer decentraliserade molnplattformar i takt med att molnjättar som Google och Amazon vill komma närmare slutanvändarna. Även mobiloperatörer får en alltmer distribuerad produktion, som kräver en mer fingranulär beräkningskraft.
– Detta är komplex FoU som kräver olika kompetenser för att realisera nya tjänster och produkter. Ericsson samverkar med många olika aktörer i en allt mer snabbföränderlig och svårplanerad verklighet, säger Magnus Frodigh.
Ericsson arbetar med självständiga, tvärvetenskapliga team som har egen beslutsrätt för snabb problemformulering. Förutom att använda open source prövar man nu även open strategy, som öppnar för att alla forskare kan bidra till strategiprocessen.
– Vi jobbar med att förnya och utveckla kulturen och arbetssätten, vilket är väldigt spännande, säger Magnus Frodigh. Det finns en enorm kraft när så många forskare deltar.
