Etikettarkiv: Agenda 2030

Nytt program möter globala FN-utmaningar

Mattias Lundberg, forskningssekreterare på SSF. Foto: Gonzalo Irigoyen
Mattias Lundberg, forskningssekreterare på SSF. Foto: Gonzalo Irigoyen

Utmaningarna som formuleras i Agenda 2030 är globala och lösningarna brådskar. Det har blivit än tydligare under covid-19-pandemin. Ett nytt program om 200 miljoner kronor på SSF finansierar forskning i framkant som är kopplad till klimat, livsmedelsförsörjning, hållbar energiförsörjning och sjukdomsbekämpning.

Det nya forskningsprogrammet, SSF-ARC (Agenda 2030 Research Centers), har identifierat fyra områden, som utgår från några av FN:s 17 mål i Agenda 2030: nästa generations antibiotika och att förebygga pandemier, växtbiologi, framtidens bränsleceller och vätgasproduktion samt framtidens kärnkraft.
– Sverige har stor kompetens och spets inom dessa områden och goda möjligheter att bidra med viktiga pusselbitar. Vi har också ett näringsliv med förutsättningar att nyttiggöra forskningen, säger forskningssekreterare Mattias Lundberg.

Strategiska områden
De utvalda områdena anses strategiskt viktiga för svensk forskning och näringsliv.
Så har Sverige till exempel en stark life science-sektor. Professor Dan Andersson vid Uppsala universitet får 50 miljoner kronor för att driva projektet ”Mycket snabb antibiotikaresistens-bestämning”.
Inom området växtbiologi får professor Åsa Strand vid Umeå universitet 50 miljoner kronor för att designa fotosyntes för framtida livsmedelproduktion. Det är ett spännande exempel där svensk kunskap inom bioteknik och växtförädling kan leda till nya grödor och högre avkastning inom jord- och skogsbruk.
Kärnkraft kommer sannolikt att behövas under en övergångsperiod för att underlätta en övergång till fossilfria bränslen. Professor Pär Olsson vid KTH kommer att leda forskningsprojektet ”Sunrise”, och bland annat utveckla säkerhetsstrategier för blykylda Gen IV-reaktorer. Budgeten är också här 50 miljoner.
Slutligen är vätgasproduktion och bränsleceller viktiga pusselbitar för ett långsiktigt hållbart energisystem, inte minst inom transportsektorn, och här får professor Göran Lindbergh, KTH, 50 miljoner kronor för att ta fram metoder för produktion, användning och lagring av vätgas.

Hård konkurrens
– Som alltid har konkurrensen varit stor, och vi fick in många väldigt högkvalificerade projekt, berättar Mattias Lundberg.
De viktigaste kriterierna för urvalet var vetenskaplig kvalitet, spets och strategisk relevans. Det skulle också vara tydligt på vilket sätt forskningen möter de frågeställningar som formuleras i Agenda 2030.

SSF-ARC

SSF-ARC står för SSF Agenda 2030 Research Centers on Future Advanced Technology for Sustainability.

Olika discipliner krävs för att möta utmaningar

Marika Hedin, vd för Riksbankens Jubileumsfond. Foto: Stefan Tell
Marika Hedin, vd för Riksbankens Jubileumsfond. Foto: Stefan Tell

Forskning inom humaniora och samhällsvetenskap måste vara med i problemformuleringen från start om vi ska kunna lösa de stora utmaningarna som beskrivs i Agenda 2030. Annars finns det risk för att fokus hamnar på fel saker.

Det säger Marika Hedin, vd för Riksbankens Jubileumsfond, RJ, som är en av de största icke-statliga forskningsfinansiärerna i Sverige. Fonden delar årligen ut cirka en halv miljard kronor i forskningsanslag. Fokus ligger på humaniora och samhällsvetenskap, som är mindre välfinansierade än naturvetenskap och medicin.
Den fria grundforskningen utgör lejonparten av de finansierade projekten, medan en mindre del av verksamheten består av riktade insatser.
– Forskningsområdena handlar till stor del om ämnen som är aktuella i samhällsdebatten och kopplade till målen i Agenda 2030. Det är tydligt även när forskarna själva får välja. Utmaningarna är komplexa och olika discipliner bidrar alla med olika pusselbitar till lösningarna, säger Marika Hedin.

Långsiktig kunskapsförsörjning
RJ stödjer ett brett spektrum av forskning. Ett exempel är den tvärvetenskapliga satsningen Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning, som RJ samfinansierar med Formas, Forte och Vetenskapsrådet. Åtta forskningsprojekt belyser forskningens styrning och relationen mellan stat och vetenskap.
Ett andra exempel är ett stort program kring det romska språkets utveckling och den romska diasporans villkor i olika länder.
RJ stödjer också, tillsammans med många andra finansiärer det internationella samverkansprojektet Varieties of Democracy, som har sin bas på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Målet för projektet är att utveckla system för att kunna mäta demokratisk utveckling över tid.
– Det är högst relevant idag, när demokratin är hotad på många håll, framhåller Marika Hedin.

”Vi måste förstå samhällen och kulturer, både för att få insikt i hur problem kan uppstå”

FN:s globala mål
Marika Hedin vill betona den centrala roll som den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen spelar för att lösa de stora utmaningar som vi står inför. Helhetsperspektivet kan vara avgörande för att exempelvis tekniska innovationer ska vara effektiva.
– Vi måste förstå samhällen och kulturer, både för att få insikt i hur problem kan uppstå, men också för att skapa lösningar som verkligen fungerar. Därför bör humaniora och samhällsvetenskap vara med genom hela processen, avslutar hon.