Etikettarkiv: ÅF

Samverkan avgörande för en hållbar framtid

Malin Frenning och Marie Trogstam på AFRY tror på samverkan för att skapa ett hållbart samhälle.
Malin Frenning och Marie Trogstam på AFRY tror på samverkan för att skapa ett hållbart samhälle.

Innovation, modiga beslut och en holistisk syn krävs för att skapa en hållbar framtid. AFRY förstärker sitt fokus på hållbarhet och samverkar med olika aktörer för att hitta vägen framåt. Nu är det dags att skala upp från pilotprojekt till större satsningar.

När företagen ÅF och Pöyry gick samman förstärktes fokuset på en hållbar samhällsutveckling. Det nya bolaget AFRY skapar hållbara teknik- och designlösningar för framtida generationer.
– Vi vill bidra till ett mer hållbart samhälle på flera plan och i dialog med olika aktörer. Kärnan i vår verksamhet är att leverera hållbara lösningar och hjälpa kunderna i omställningen. Våra egna medarbetare är givetvis en viktig målgrupp eftersom det är de som skapar lösningarna. Beslutsfattare, akademi och olika delar av näringslivet vill vi också ha en nära dialog med, berättar Marie Trogstam, hållbarhetschef på AFRY.
– Samhällsutveckling och hållbarhet handlar om mer än klimat. Därför kopplar vi våra lösningar till Agenda 2030 och FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Vi arbetar i linje med 1,5-gradersmålet, som handlar om klimatet, men använder även ett holistiskt hållbarhetsperspektiv eftersom allt hänger samman. Lösningar som har en positiv inverkan på vissa hållbarhetsmål kan ha en negativ inverkan på andra mål, säger Marie Trogstam.

Verktyg för att nå målen
Kunderna är engagerade i sin omställning till att bli mer hållbara, berättar Malin Frenning som är chef för Infrastrukturdivisionen. Med olika kompetenser inom hållbarhet och verktyg för allt från mätningar till digitala tvillingar, kan AFRY hjälpa företagen att uppnå sina mål.
En digital tvilling är en virtuell kopia av en verklig process, infrastruktur eller en hel stad. Genom att använda en sådan, går det att göra tester och följa hållbarhetsaspekterna i olika investeringar.
– När det gäller mätbarhet är det viktigt med enkelhet och transparens. Vi har tillsammans med forskningsinstitutet RISE tagit fram SBPI, Sustainable Business Performance Indicator, ett verktyg som mäter verksamheters hållbarhetsprestanda över tid, där alla FN:s hållbarhetsmål kan kopplas till mätpunkter, säger Malin Frenning.

Samverkan är nyckeln
Samverkan med olika aktörer är en självklarhet för AFRY.
– Vårt sätt att jobba nära våra kunder och verkligen göra skillnad tillsammans med dem präglar vår kultur. Vi är modiga och ligger hela tiden i framkant kring lösningar men det är inte bara vi som har svaret. Samverkan är helt avgörande för att kunna bryta ny mark och hitta rätt väg framåt, säger Malin Frenning.
Genom deltagande i klimatkonferenser, regeringens samverkansgrupp kring näringslivets klimatomställning och seminarier kan AFRY utbyta idéer med beslutsfattare, näringslivet och organisationer. Företaget har nyligen blivit partner till 1.5°C Business Playbook som syftar till en exponentiell klimatomställning.
Ett samarbete har precis inletts med stiftelsen Gapminder som grundades av Hans Rosling. Gapminder ska bidra till en god global utveckling genom att göra statistik rörande sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor lättillgänglig.
Tidigare har AFRY lanserat plattformen Future Cities som handlar om hur vi planerar smarta, hållbara och attraktiva städer för framtida generationer. I höstas släppte företaget även en bok om samma ämne: ”Predicting the Unpredictable – A Nordic Approach to Shaping Future Cities”.

Modigt ledarskap nödvändigt
– Nu är den stora utmaningen att skala upp existerande tekniska lösningar och åstadkomma verklig förändring. Vi har tekniken och kunskapen på plats. För att lyckas krävs modigt ledarskap; vi måste våga testa och även dela med oss av kunskap, berättar Marie Trogstam.
– En annan stor utmaning handlar om att det är otroligt mycket som ska göras. Nu gäller det att prioritera samt gå från pilot till verklighet. Näringslivet, regeringen och andra aktörer behöver hjälpas åt med att prioritera så att vi tillsammans kan få saker att hända, avslutar Malin Frenning.

AFRY

AFRY är ett internationellt företag inom teknik, design och rådgivning. 17000 experter inom infrastruktur, industri och energi som arbetar över hela världen för att skapa hållbara lösningar för kommande generationer.

AFRY i korthet:
• AFRY skapar hållbara teknik- och designlösningar.
• Årsomsättningen uppgår till cirka 20 miljarder kronor.
• Vision: Providing leading solutions for generations to come. Making Future.

www.afry.com

Hållbara sam­hället i fokus

Jonas Gustavsson, vd för AFRY. Foto: AFRY
Jonas Gustavsson, vd för AFRY. Foto: AFRY

För AFRY är samverkan mellan sektorer och ett tvärdisciplinärt tänkande helt grundläggande när det gäller forskning och utveckling. Det är så vi kan hitta lösningar på de stora framtidsutmaningar vi står inför. Företaget har en lång tradition av FoU och blickar framåt.

AFRY, som bildades när ÅF i fjol gick samman med finska Pöyry, är ett ledande ingenjörs- och designföretag inom industri, energi och infrastruktur. I den enkät som Framtidens Forskning gjort hamnar AFRY i topp när forskare inom akademin ska ranka vilka företag de är intresserade av att arbeta för. Jonas Gustavsson, vd för AFRY, tror att det finns flera skäl till det.
– Vi har en stark historisk profil när det gäller forskning, inte minst genom vår stiftelse och delägare Åforsk, som årligen delar ut stora forskningsbidrag. Vi har också en nära koppling till Ingenjörsvetenskapsakademin, universitet och högskolor.
– Men jag tror också att många forskare ser att vi arbetar innovativt och att man hos oss har möjlighet att tillämpa sin forskning på verkliga projekt ute i samhället. Det gör oss attraktiva som arbetsplats för forskare.

”Till skillnad mot många andra företag har ju vi som konsultbolag inga egna fysiska produkter som vi kan utveckla”

Innovationsplattform
AFRY stärker också sin forskningsprofil genom en intern innovationsplattform, där medarbetare kan testa idéer och driva projekt. Det är ett sätt att uppmuntra innovativt tänkande och fånga upp goda idéer.
– Till skillnad mot många andra företag har ju vi som konsultbolag inga egna fysiska produkter som vi kan utveckla, utan här handlar det om att skapa en miljö som stimulerar nya sätt att tänka. Vi arbetar allt mer mot att leverera helhetslösningar, som är mångfacetterade och komplexa. Då gäller det att vara innovativ och applicera forskningsrön, säger Jonas Gustavsson.
Han framhåller vikten av en nära samverkan mellan olika sektorer för att bygga framtidens uppkopplade och hållbara samhälle. Här krävs att transportsektor, samhällsbyggnad, energileverantörer och andra krokar arm för att gemensamt och snabbt utveckla helhetslösningar, inte minst för att tackla klimatfrågan.
– Förr räckte det med att varje segment för sig skapade sina egna optimala lösningar. I framtidens samhälle sammankopplas olika funktioner. Sverige ligger långt fram i digitalisering och har förutsättningar att ta en ledande roll i utvecklingen mot smarta, hållbara lösningar. Jag hoppas att man på politisk nivå ser möjligheterna, säger Jonas Gustavsson.

Samverkansprojekt
AFRY arbetar i flera samverkansprojekt, bland annat för att ta fram framtidens transporter. Här arbetar expertis från fordonsindustrin, stadsbyggnad, batteriteknik och 5G.
Det finns också ett starkt behov av tvärvetenskaplighet i det här arbetet. De områden där AFRY är verksamt är av tradition tekniktunga. Men de stora samhällsomdaningarna som vi står inför kräver forskning också från andra områden, som humaniora, psykologi och samhällsvetenskap.
– Digitalisering, AI, robotisering och annat leder till helt nya sätt att arbeta, bo och leva. Det har vi sett under coronapandemin, som har påskyndat digitala lösningar i arbetslivet och vårt sociala liv. Vi behöver lösningar som inte bara fungerar bra och effektivt rent tekniskt. Den tvärdisciplinära forskningen kan bidra till att skapa en mänsklig miljö, där folk trivs. Det är otroligt spännande att vara en del av detta, säger Jonas Gustavsson.

Många kompetenser
Detta tänkande måste även genomsyra framtidens kompetensförsörjning på ingenjörsdrivna företag som AFRY, menar Jonas Gustavsson. Han ser framför sig att rekryteringen breddas till att i högre grad även omfatta andra kompetenser än rent tekniska.
– Kompetensförsörjningen är helt avgörande. Vi behöver en bredd av expertis som alla bidrar med sitt perspektiv. Och vi måste ständigt vara relevanta och uppfylla de förväntningar som nya generationer har på ledarskap och förmåga att omsätta forskning och innovationer i hållbara framtidslösningar.

Vilka av följande forskningsintensiva företag skulle du tänka dig att arbeta hos?
Om undersökningen:

Undersökningen är gjord mot ett slumpmässigt urval av forskare i akademin 29–30 april 2020. Undersökningen bygger på svar från cirka 600 forskare. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

ÅF en aktiv partner i forskning

Tomas Gustafsson, seniorkonsult och expert på drönarteknik på ÅF och Ninis Rosqvist, professor i geografi vid Stockholms universitet och chef för Tarfala forskningsstation vid Kebnekaise. Foto: Thomas Henrikson
Tomas Gustafsson, seniorkonsult och expert på drönarteknik på ÅF och Ninis Rosqvist, professor i geografi vid Stockholms universitet och chef för Tarfala forskningsstation vid Kebnekaise. Foto: Thomas Henrikson

Kan drönarteknik hjälpa renar att hitta mat på vintern? Och hur mycket mikroplast läcker egentligen ut från våra avfallsdeponier? Det är två av de forskningsprojekt där ÅF bidrar med expertis för att skapa innovativa och hållbara lösningar.

ÅF ligger i framkant när det gäller forskning och medverkar i ett stort antal olika forskningsprojekt, ofta i samarbete med akademin och andra sektorer.
I ett aktuellt projekt samverkar ÅF med Stockholms universitet, Uppsala universitet, SMHI, Laevas sameby och Svenska Samernas Riksförbund för att med hjälp av sensorförsedda drönare kartlägga och analysera snöförhållanden på renarnas betesmarker.
–Klimatförändringarna är redan väldigt märkbara i den arktiska regionen och de slår hårt mot rennäringen. Vädret varierar enormt och snöförhållandena är oförutsägbara. Det gör att renarna kan ha mycket svårt att hitta bete på vintern, berättar Ninis Rosqvist, professor i geografi vid Stockholms universitet och chef för Tarfala forskningsstation vid Kebnekaise.

Multispektral kamera
Tomas Gustafsson, som är seniorkonsult och expert på drönarteknik på ÅF utvecklar metoder för att utnyttja drönare till att samla in stora mängder data om snöförhållanden, som sedan kan användas som underlag till forskning och detaljerade snöprognoser om snödjup, istäcke etc. Syftet är att det sedan ska bli lättare för renskötarna att välja bästa möjliga betesmarker.
–Vi använder en multispektral kamera, som fotograferar i ett annat spektrum än ögat kan se. Detta är en annorlunda teknikanvändning för drönare och det är väldigt spännande att kombinera denna högteknologi med samernas djupa kunskap om djur och natur, säger han.
Att på detta sätt mäta och förutspå snökvalitet är också viktigt för exempelvis skidturismen och vattenkraftindustrin. Drönare är relativt billiga och enkla, men kan endast täcka mindre arealer. Nästa steg kan bli att koppla mätresultaten från drönarna till resultat från satellitmätningar.
Ninis Rosqvist och Tomas Gustafsson framhåller att exploateringen av norra Sverige är hård och att det är av stor vikt att genom forskning öka vår kunskap om den känsliga miljön för att inte förlora stora kultur- och naturvärden.
–Ett av Sveriges klimatmål är en storslagen fjällmiljö. Detta kräver ett aktivt renbete. Renskötseln är en del av en tusenårig tradition och den hotas idag.

Mikroplaster
Mikroplaster uppmärksammas alltmer för deras roll i att förorena vår miljö, inte minst i hav, sjöar och vattendrag, men det är mindre känt vilka de största källorna faktiskt är. Avfallsdeponier har misstänkts, men trots att stora mängder plastavfall hamnade i deponier för några decennier sedan visar en studie som ÅF gjort på uppdrag av Nordiska ministerrådet att dessa troligtvis är en ganska liten källa till mikroplaster i naturen.
–Studien visar att betydligt mindre mängder läcker ut från deponier än vad som tidigare befarats. Exempelvis har mycket högre halter uppmätts i avloppsvatten. Dessutom tycks ganska enkla metoder att filtrera lakvatten från deponierna vara effektiva, berättar Martijn van Praagh, chef för FoU inom miljö på ÅF, samt adjungerad lektor på Centrum för miljö- och klimatforskning på Lunds universitet.
–Samtidigt ska man komma ihåg att vår studie återspeglar situationen vid ett mättillfälle och vi vet inte hur mycket halterna varierar över tid med väderleken.

Martijn van Praagh, chef för FoU inom miljö på ÅF
Martijn van Praagh, chef för FoU inom miljö på ÅF
Mörka partiklar
I projektet har Martijn van Praaghs team låtit Österrikes miljöinstitut i Wien analysera lakvattnet från elva deponier i Norge, Finland och Island. Nu går ÅF vidare i samarbete med Lunds universitet för att mäta halterna av ännu mindre partiklar av plast i lakvatten.
–När det gäller de allra minsta partiklarna vet vi fortfarande inte hur stora halterna är. Det gäller även mörka partiklar, från exempelvis däck och asfalt. Dessa är svårare att mäta och analysera och vi kan misstänka att de finns i större omfattning än de större partiklarna. Vi behöver också mer kunskap om även mycket små mängder mikroplast har en negativ miljöpåverkan i angränsande vattendrag, säger han.
Det är väl känt att mikroplastpartiklar har visat sig ha negativ inverkan på fisk och andra vattenlevande organismer i laboratoriestudier. Martijn van Praagh framhåller att den här typen av forskning är viktig så att vi kan rikta resurserna där de bäst behövs.
–Vi behöver fokusera på rätt risker. För att effektivt angripa problemet med mikroplaster måste vi lokalisera de största källorna.

ÅF
ÅF Pöyry är ett ledande internationellt företag inom teknik, design och rådgivning. Vi skapar lösningar åt våra kunder utifrån ett hållbarhetsperspektiv och globala trender såsom urbanisering och digitalisering.
Vi är mer än 16000 hängivna experter inom infrastruktur, industri och energi som arbetar globalt för att skapa hållbara lösningar för nästa generation.

www.afconsult.com


Samverkan nyckeln till framtidens lösningar

Jonas Gustavsson, vd på ÅF. Foto: ÅF
Jonas Gustavsson, vd på ÅF. Foto: ÅF
Snart sagt alla sektorer står inför stora förändringar de kommande åren. Innovativ FoU och nära samverkan mellan samhälle, industri och akademi är avgörande för att Sverige inte ska tappa konkurrenskraft.
– Det är i gränssnittet mellan olika discipliner som vi hittar framtidens lösningar, säger Jonas Gustavsson, vd på ÅF.

ÅF levererar lösningar för ett brett spektrum av verksamheter inom industri, energi och infrastruktur, och inom samtliga områden sker idag stora, disruptiva förändringar. Digitalisering, robotisering, elektrifiering och annat transformerar i grunden hur vi bygger våra städer, tillverkar produkter och utför tjänster. Samtidigt blir kraven på hållbarhet, såväl miljömässig som social, allt högre.
– Inom alla verksamheter måste man ta höjd för att skapa lösningar som håller och är relevanta om tio, tjugo eller trettio år. Då gäller det att tänka innovativt och tvärvetenskapligt och angripa utmaningar utifrån olika perspektiv, utan att fastna i ett silotänkande. Forskning och utveckling i framkant är avgörande för att Sverige och svenska företag ska behålla en ledande position, säger Jonas Gustavsson.

Medvetenhet i Sverige
Han tycker att Sverige generellt står sig väl i en internationell jämförelse. Ingenjörsutbildningarna i landet håller hög nivå, och det finns en stark medvetenhet om behovet av omställning och utveckling inom olika sektorer.
– Vi ser en snabb digitalisering och utveckling av processer och produkter inom traditionella bas- och tillverkningsindustrier. Inom stadsbyggnad pågår en stark urbaniseringstrend, vilket kräver ett stort mått av nytänkande för att skapa smarta, energieffektiva städer, där människor trivs. Dessutom har Sverige en rad framstående företag inom it och telekom, som bygger på stark FoU. Och man ska inte glömma fordonsindustrin, som verkligen driver forskning och utveckling av nya lösningar som även kommer andra sektorer tillgodo, säger han.
Jonas Gustavsson, som i grunden är maskiningenjör med examen från Luleå tekniska universitet, övervägde själv en forskarbana, men tackade i slutändan nej till en doktorandtjänst för att istället satsa på en karriär i industrin, bland annat på ABB och Sandvik. Han tillträdde som vd för ÅF för två år sedan.
– Jag älskar att grotta ner mig i beräkningar och rapporter och bär nog på en ”nördgen”, som gillar det riktigt smala och djupa. Men jag blev istället generalist och kan i den rollen driva förändringsarbete och skapa nätverk och samarbeten för FoU, säger han.

Komplexa lösningar
Som en ledande aktör i konsultbranschen har ÅF under senare år alltmer gått från att hjälpa kunder med specifika lösningar till att leverera hela projekt och koncept. Det handlar ofta om mycket komplexa och mångfacetterade helhetslösningar, som kräver innovativt tänkande över disciplingränserna. Därför är det viktigt att bygga starka nätverk för FoU och att samverka med andra aktörer i samhälle, näringsliv och akademi, menar Jonas Gustavsson. Bland annat har ÅF ett forskningsprojekt om trafikplanering i samarbete med professor Claes Tingvall vid Uppsala universitet, samt ett Vinnovafinansierat forskningsprojekt med Volvo för att utveckla högkapacitetstransporter.
ÅF har även en stiftelse, ÅForsk, för finansiering av forskning och utveckling. Stiftelsen är huvudägare i ÅF och har sedan starten 1985 delat ut cirka 460 miljoner kronor i forskningsanslag och stipendier. I styrelsen sitter bland annat representanter för IVA.
– Det blir allt viktigare att spela en aktiv och tydlig roll, både inom olika nätverk och som självständig aktör. FoU är generellt ett område med hög prioritet, där ÅF nu lägger allt mer tid och kraft, säger han.

Kompetensförsörjning
En av de viktigaste framtidsfrågorna är kompetensförsörjningen. För att locka till sig talanger är det viktigt att kunna erbjuda industridoktorandtjänster och karriärvägar för specialister samt att visa på möjligheterna att arbeta gränsöverskridande och kreativt, framhåller Jonas Gustavsson:
– För ÅF handlar detta om allt från att bidra till och delta i avancerad forskning och utveckling till att tydliggöra vår roll för studenter och elever på gymnasier och högstadier, inte minst tjejer. Millenniegenerationen vill arbeta på innovativa, värderingsstyrda arbetsplatser där man utvecklar morgondagens hållbara lösningar. Då är FoU centralt.

ÅF och ABB i topp på forskarnas rankinglista

Malin Frenning, divisionschef för ÅF Infrastruktur. Foto: doff.se
Malin Frenning, divisionschef för ÅF Infrastruktur. Foto: doff.se
Mer än en tredjedel av forskare verksamma inom akademin svarar ÅF eller ABB på frågan om var i näringslivet de skulle kunna tänka sig att arbeta. Det visar Framtidens Forsknings undersökning där 600 forskare svarat på frågor om alltifrån yrkesval till forskningsklimat och framtidsutsikter.

– Det är förstås jätteroligt att så många skattar ÅF högst, men jag är inte förvånad. ÅF är ett bolag i teknikens framkant som arbetar och utvecklas tillsammans med kunder och samarbetspartners. Utbytet av kompetens sker naturligt i en ständigt pågående växelverkan, säger Malin Frenning, divisionschef för ÅF Infrastruktur.
Att ÅF har fokus på utmaningar som är kopplade till samhällsomställningen menar hon kan vara en viktig orsak till topplaceringen.
– En gemensam nämnare för våra verksamhetsområden är att vi arbetar med samhällsnära frågor som rymmer ett brett spektrum med specialiteter. Här möter man det mesta inom i stort sett alla tekniker.
Malin Frenning lyfter även fram ett nära samarbete med akademin som en viktig faktor bakom undersökningsresultatet.
– Samverkan är helt avgörande för att kunna bryta ny mark och hitta rätt väg framåt. ÅF har en strategi som går ut på att omsätta kunskap och forskningsresultat i paketerade lösningar för kunderna. Jag tror att många forskare vill arbeta med saker som tillämpas och alltså verkligen gör nytta i samhället.
ÅF tog hem förstaplatsen även i förra årets undersökning, en placering som förpliktigar.
– Vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen och sträva efter att ligga i framkant. Ett led i det arbetet är vår interna innovationsplattform som skapats för att kunna tillvarata alla våra 17 000 medarbetares idéer och kompetenser. ÅF är i toppen för att stanna.

ABB i topp
Även ABB kan se tillbaka på flera års topplaceringar.
– Det är jättekul och jag känner mig stolt som ABB:are över att verksamheten har en sådan bra relation med akademin. Vårt mål är att vara en forskarpartner i världsklass, säger Mikael Dahlgren, forskningschef för Corporate Research ABB.
Det faktum att ABB har en egen forskningsenhet i Sverige är enligt Mikael Dahlgren en av förklaringarna bakom den höga rankingen.
– Här har vi ett 20-tal personer som är aktiva på universiteten, antingen som adjungerade som professorer eller i form av forskningssamarbeten på olika fakulteter. Det nära samarbetet hjälper oss att verka i teknikens framkant.
ABB har strategiska samarbetsavtal med Chalmers, Mälardalens högskola, KTH, Uppsala universitet och Linköpings universitet, något som innebär samverkan hela vägen från forskarnivån upp till rektor.
– Avtalet innebär bland annat gemensamma forskningsprojekt att vi erbjuder examensarbeten och doktorandplatser. Det innebär också att våra medarbetare kan verka som doktorander, adjungerade professorer eller föreläsare på dessa lärosäten. Sedan samarbetar vi även med en rad andra universitet och högskolor, medverkar i flera doktorandskolor, i forskningskonsortier och är en del av några av landets viktigaste kompetenscentrum.

Prioriterade områden
Vad gäller prioriterade forskningsområden för ABB handlar det idag mycket om digitalisering.
– I grunden handlar det om robotik, kraft och autonoma system. AI är ett område som kommer att bli allt större, sedan är kraftelektronik fortfarande väldigt viktigt i många av våra produkter. Vissa delar i materialforskningen samt den elektromagnetiska forskningen är andra stora fokusområden. Vi försöker ligga i framkant och hela tiden spränga gränser med nya produkter som bygger på teknologiska framsteg. Samverkan med akademin är en oerhört viktig del av den strävan, fastslår Mikael Dahlgren.

Mikael Dahlgren, forskningschef för Corporate Research ABB. Foto: Jonas Bilberg
Mikael Dahlgren, forskningschef för Corporate Research ABB. Foto: Jonas Bilberg

Vilka av följande forskningsintensiva företag skulle du kunna tänka dig att arbeta hos? Ange gärna flera.