Det finns inga genvägar att bli ett bra forskningsland

Fem frågor till Anna Ekström, utbildningsminister, socialdemokraterna.

Vilken är den största utmaningen just nu för Sverige att bli ett världsledande forskningsland?
– Det finns inga genvägar till att bli ett bra forskningsland. Hårt arbete slår talang och vi politiker ska ge forskarna tillräckligt bra förutsättningar. Det handlar om regelverk, lagar och värderingar som säkerställer att forskningen är fri. En utmaning är högerkonservativa krafter som vill påverka forskarsamhället att inte bedriva viss forskning. Det är inte länge sedan en forskare avbröt sin covid-forskning på grund av hat och hot.

Hur vill ni stärka Sverige som uppfinnarland?
– Sverige ska vara öppet och attraktivt för utländska forskare och vi satsar därför på att ha en bra forskningsinfrastruktur. Det handlar till exempel om materialforskningsanläggningen ESS utanför Lund och forskningsfartyget Oden.

Vilka forskningsområden vill ni prioritera?
– Klimatforskning och forskning om samhällsproblem som segregation och gängkriminalitet. Skolan har också ett behov av forskning på barns lärande. Det betyder inte att vi styr forskningen. Forskarna bestämmer själva ämne, metoder och hur resultaten ska publiceras, det är väldigt viktigt.

”Det finns inga genvägar att bli ett bra forskningsland.”

Hur kan samverkan med näringslivet stärkas och bli bättre?
– Näringslivet står redan för en stor del av den totala forskningsfinansieringen i Sverige. Det är ett utmärkt exempel på samverkan som redan idag fungerar, och det är viktigt för att vårt land ska kunna fortsätta konkurrera med kunskap och kompetens.
– Jag ser en stor potential för ännu mer samarbete nu med den gröna omställning som näringslivet står inför, både i teknikutveckling och för kompetensförsörjning. För universiteten har det alltid varit en viktig princip att hålla koll på arbetsmarknaden och intressera sig för vad näringslivet efterfrågar. Vi kommer att införa ett så kallat omställningsstudiestöd som gör att de flesta som väljer att kompetensutveckla sig mitt i livet behåller upp till 80 procent av lönen. Syftet är att säkra kompetensförsörjningen och samtidigt hjälpa de som behöver stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Hur stärks universitetens samarbete med näringslivet av ett ”omställningsstudiestöd”?
– Genom att de som jobbar har möjlighet att studera och bli attraktivare på arbetsmarknaden, det vill säga leva upp till näringslivets behov. Ta exemplet med en ingenjör som byggt bensinbilar hela livet och men nu behöver uppdatera sina kunskaper om gröna batterier. Omställningsstudiestödet är ett sätt att göra det ekonomiskt möjligt för personer över 40 år att sätta sig i studiebänken igen för att stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden.