För att Sverige ska fortsätta att vara en framstående forsknings- och innovationsnation måste kunskapen om immateriella tillgångar öka, bland annat deras betydelse för ett ökat värdeskapande. Forskningsbaserad kunskap måste också i högre grad komma till nytta. Sverige är ett av världens mest innovativa länder men vi kan bli betydligt bättre på att omvandla forskningsresultat i produkter, tjänster och företag. Det anser Peter Strömbäck, generaldirektör på PRV, Patent- och Registreringsverket.
PRV arbetar för att nya idéer i teknikens och utvecklingens framkant ska stärka Sveriges tillväxt, innovationsförmåga och konkurrenskraft. Bland annat vill man öka kunskapen om immateriella tillgångar, och förståelsen för värdet.
– Immaterialrätten fyller en central roll i arbetet med att stärka Sverige som forskningsnation. Immaterialrätten erbjuder en mängd verktyg som forskare kan använda för att skydda sina tillgångar. Det är viktigt att samtliga forskare har de immaterialrättsliga baskunskaper som krävs för att kunna skydda sina forskningsresultat. I dagsläget varierar kompetensen på det här området, både mellan olika lärosäten och mellan olika forskare, säger Peter Strömbäck.
Sverige investerar mycket i forskning. När OECD analyserar den input och output som dessa investeringar genererar kan de konstatera att vi behöver få ut mer nytta av de forskningsinvesteringar som genomförs. Det finns med andra ord en stor potential att generera fler produkter, tjänster och företag av de forskningsresultat som produceras i Sverige framöver.
Lärosäten behöver en strategi
Den statliga Innovationsstödsutredningen, som tittat på hur innovationsstödet vid Sveriges lärosäten kan förändras för att förbättra genomslaget för svensk forskning, är nu på remiss. PRV har bidragit till utredningen genom att rikta fokus på immaterialrättens roll för hur forskning leder till innovation.
– Utredningen är viktig eftersom den konstaterar att ett ökat fokus på nyttiggörande av forskning behövs. Det ska löna sig för ett lärosäte och för enskilda forskare att medvetet sträva efter att kommersialisera sin forskning. Jag anser att samtliga lärosäten behöver utveckla en strategi för hantering av immateriella tillgångar. I dagsläget varierar det väldigt mycket; somliga lärosäten har en välformulerad strategi medan andra helt saknar det, säger Peter Strömbäck.
Han betonar vikten av att stärka statusen för och kompetensen kring immaterialrätt på lärosätena, och PRV:s roll som kunskapsnav i frågor som rör immateriella tillgångar och immaterialrätt.
”Immaterialrätten fyller en central roll i arbetet med att stärka Sverige som forskningsnation.”
Inkludera i masterutbildningarna
Dagligen genomförs drygt 9 000 patentansökningar runtom i världen. Patent, designskydd och varumärkesskydd från hela världen samlas i en publik global databas. Med hjälp av databasen kan du som forskare komplettera och förbättra din omvärldsbevakning inom ditt forskningsområde. Databasen kan bland annat användas för att göra en tidig omvärldsanalys som säkerställer att man inte riktar in sin forskning åt fel håll. Forskare kan även använda den löpande för att undersöka vad som händer inom sitt forskningsområde.
Han anser inte att forskare behöver ha någon djupgående immaterialrättslig kompetens. Däremot har de stor nytta av att förstå hur de kan nyttja immaterialrätten i stort för att kunna bedöma när det är läge att ansöka om patent, när upphovsrätt kan vara ett relevant verktyg att ta till och generellt känna till grunderna för hur immaterialrätt kan användas för att skydda forskningsresultaten på olika sätt.
– Ett av våra uppdrag är att jobba med kunskapsutveckling på det här området, bland annat genom att arrangera utbildningar på lärosäten. Men det optimala vore om immaterialrätt i stället kunde inkluderas som ett obligatoriskt ämne i masterutbildningarna. Näringslivets efterfrågan på immaterialrättslig kompetens ökar kontinuerligt, inte minst eftersom dessa aspekter numera kommer in allt tidigare i innovationsprocessen, säger Peter Strömbäck.
– Vi planerar att fortsätta bedriva immaterialrättsliga utbildningar på landets lärosäten. Vi ska även fördjupa vår strategiska samverkan med universiteten och högskolornas ledningar. Ytterligare ett strategiskt mål för vår del är att stärka vår samverkan med forskningsfinansiärer, bland annat genom att utbilda dem i hur de kan använda immaterialrätten som ett strategiskt verktyg i sitt arbete. Ytterligare en prioriterad målgrupp för vår del är innovationsstödssystemet i form av inkubatorer och science parks. Genom att utbilda deras medarbetare i immaterialrätt ökar deras förutsättningar att i sin tur föra vidare kompetensen till forskare och entreprenörer vid sina lärosäten, säger Peter Strömbäck.