ÅF en aktiv partner i forskning
Kan drönarteknik hjälpa renar att hitta mat på vintern? Och hur mycket mikroplast läcker egentligen ut från våra avfallsdeponier? Det är två av de forskningsprojekt där ÅF bidrar med expertis för att skapa innovativa och hållbara lösningar.
ÅF ligger i framkant när det gäller forskning och medverkar i ett stort antal olika forskningsprojekt, ofta i samarbete med akademin och andra sektorer.
I ett aktuellt projekt samverkar ÅF med Stockholms universitet, Uppsala universitet, SMHI, Laevas sameby och Svenska Samernas Riksförbund för att med hjälp av sensorförsedda drönare kartlägga och analysera snöförhållanden på renarnas betesmarker.
–Klimatförändringarna är redan väldigt märkbara i den arktiska regionen och de slår hårt mot rennäringen. Vädret varierar enormt och snöförhållandena är oförutsägbara. Det gör att renarna kan ha mycket svårt att hitta bete på vintern, berättar Ninis Rosqvist, professor i geografi vid Stockholms universitet och chef för Tarfala forskningsstation vid Kebnekaise.
Multispektral kamera
Tomas Gustafsson, som är seniorkonsult och expert på drönarteknik på ÅF utvecklar metoder för att utnyttja drönare till att samla in stora mängder data om snöförhållanden, som sedan kan användas som underlag till forskning och detaljerade snöprognoser om snödjup, istäcke etc. Syftet är att det sedan ska bli lättare för renskötarna att välja bästa möjliga betesmarker.
–Vi använder en multispektral kamera, som fotograferar i ett annat spektrum än ögat kan se. Detta är en annorlunda teknikanvändning för drönare och det är väldigt spännande att kombinera denna högteknologi med samernas djupa kunskap om djur och natur, säger han.
Att på detta sätt mäta och förutspå snökvalitet är också viktigt för exempelvis skidturismen och vattenkraftindustrin. Drönare är relativt billiga och enkla, men kan endast täcka mindre arealer. Nästa steg kan bli att koppla mätresultaten från drönarna till resultat från satellitmätningar.
Ninis Rosqvist och Tomas Gustafsson framhåller att exploateringen av norra Sverige är hård och att det är av stor vikt att genom forskning öka vår kunskap om den känsliga miljön för att inte förlora stora kultur- och naturvärden.
–Ett av Sveriges klimatmål är en storslagen fjällmiljö. Detta kräver ett aktivt renbete. Renskötseln är en del av en tusenårig tradition och den hotas idag.
Mikroplaster
Mikroplaster uppmärksammas alltmer för deras roll i att förorena vår miljö, inte minst i hav, sjöar och vattendrag, men det är mindre känt vilka de största källorna faktiskt är. Avfallsdeponier har misstänkts, men trots att stora mängder plastavfall hamnade i deponier för några decennier sedan visar en studie som ÅF gjort på uppdrag av Nordiska ministerrådet att dessa troligtvis är en ganska liten källa till mikroplaster i naturen.
–Studien visar att betydligt mindre mängder läcker ut från deponier än vad som tidigare befarats. Exempelvis har mycket högre halter uppmätts i avloppsvatten. Dessutom tycks ganska enkla metoder att filtrera lakvatten från deponierna vara effektiva, berättar Martijn van Praagh, chef för FoU inom miljö på ÅF, samt adjungerad lektor på Centrum för miljö- och klimatforskning på Lunds universitet.
–Samtidigt ska man komma ihåg att vår studie återspeglar situationen vid ett mättillfälle och vi vet inte hur mycket halterna varierar över tid med väderleken.
I projektet har Martijn van Praaghs team låtit Österrikes miljöinstitut i Wien analysera lakvattnet från elva deponier i Norge, Finland och Island. Nu går ÅF vidare i samarbete med Lunds universitet för att mäta halterna av ännu mindre partiklar av plast i lakvatten.
–När det gäller de allra minsta partiklarna vet vi fortfarande inte hur stora halterna är. Det gäller även mörka partiklar, från exempelvis däck och asfalt. Dessa är svårare att mäta och analysera och vi kan misstänka att de finns i större omfattning än de större partiklarna. Vi behöver också mer kunskap om även mycket små mängder mikroplast har en negativ miljöpåverkan i angränsande vattendrag, säger han.
Det är väl känt att mikroplastpartiklar har visat sig ha negativ inverkan på fisk och andra vattenlevande organismer i laboratoriestudier. Martijn van Praagh framhåller att den här typen av forskning är viktig så att vi kan rikta resurserna där de bäst behövs.
–Vi behöver fokusera på rätt risker. För att effektivt angripa problemet med mikroplaster måste vi lokalisera de största källorna.
Vi är mer än 16000 hängivna experter inom infrastruktur, industri och energi som arbetar globalt för att skapa hållbara lösningar för nästa generation.
