Miljardsatsning på patientnära forskning

I en ny satsning på life science vill Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, KAW, stärka patientnära, klinisk forskning i Sverige. Målet är att frågor från vården snabbare ska bli forskning och att nya resultat lättare ska komma patienter till del.

Vid de fyra Wallenbergcentrumen för molekylär medicin som finns i Göteborg, Lund, Linköping och Umeå, samt vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet, ska patientnära klinisk forskning få starkare villkor. Där satsar KAW nu 1,6 miljarder kronor för att stärka kopplingen mellan forskning och vård, genom stöd till läkare som forskar, långsiktiga forskningsmiljöer och nya samarbeten mellan klinisk forskning, AI och molekylär medicin.
För Sara Mazur, verkställande ledamot i KAW, handlar satsningen om att förstärka en del av det svenska forskningssystemet som länge haft för svaga förutsättningar. Sverige står starkt inom life science, men vägen från nya rön till patientnära nytta behöver bli kortare. Det är därför stiftelsen väljer att lägga tyngd på klinisk forskning.
– Forskningsfronten rör sig väldigt fort, både inom life science och nya teknologier. När kliniska forskare deltar i den utvecklingen kan nya resultat, metoder och tekniker snabbare nå vården. Det är den länken vi vill stärka, säger Sara Mazur.
En central del i satsningen är omkring 80 Clinical Fellows, läkare som får möjlighet att kombinera kliniskt arbete med forskning. Tjänsterna finansieras tillsammans med universitet och regioner, medan anslaget till själva forskningen helt och hållet kommer från stiftelsen. Samtidigt får de forskningsmiljöer där läkarna ska verka fortsatt stöd, så att forskningen bedrivs i starka sammanhang med nära koppling till klinisk forskning, molekylär medicin och ny teknik.
Förutom de tidigare nämnda miljöerna går en del av satsningen också till Clinical Fellows vid det molekylära infektionsforskningslaboratoriet MIMS, vid Umeå universitet.

”När kliniska forskare deltar i den utvecklingen kan nya resultat, metoder och tekniker snabbare nå vården. Det är den länken vi vill stärka.”

Tid för forskning
För Sara Mazur är den konkreta skillnaden tydlig. Fler läkare ska få möjlighet att forska nära patienterna, utan att forskningen hela tiden trängs undan av vårdens höga tempo. Satsningen omfattar också mentorsprogram och nätverk, så att forskningen får stöd av starka miljöer och inte blir ett ensamt uppdrag vid sidan av kliniken.
– Som Clinical Fellow får du halva din tjänst avsatt för forskning och ett generöst forskningsanslag för forskningsdelen. Det gör stor skillnad. Fler läkare kan driva forskning nära patienterna och samtidigt finnas kvar i vårdens vardag, där de ser vilka frågor som verkligen behöver lösas, säger Sara Mazur.
När fler forskare arbetar nära patienter ökar möjligheten att utgå från verkliga behov i vården. Nya forskningsfrågor kan växa fram ur det som läkare ser varje dag, och nya resultat får lättare att hitta tillbaka till diagnostik, behandling och uppföljning.

Nytta för patienter
Sara Mazur lyfter flera exempel på vad utvecklingen kan leda till inom fem till tio år. Det kan handla om nya läkemedel, blodprov som upptäcker cancer i ett tidigt skede eller tester som redan på vårdcentralen kan visa vilken bakterie som orsakar en infektion, så att rätt antibiotika sätts in från början.
– Ju tidigare vi kan upptäcka cancer och andra sjukdomar, desto tidigare kan vi sätta in vård som är mer träffsäker för den enskilda patienten. Vi ser också hur AI kan bidra till att upptäcka risker tidigare, till exempel vid hjärt- och kärlsjukdomar och bröstcancer. Det minskar mänskligt lidande och gör vården mer effektiv, säger hon.
I satsningen ingår också samarbetsprojekt mellan yngre kliniker och prekliniker, liksom 16 större NEST-projekt. Det är tvärvetenskapliga projekt där forskare från olika områden går ihop kring gemensamma frågor. Här ska forskare inom klinisk medicin arbeta tillsammans med forskare inom AI och molekylär medicin för att utveckla forskning med tydlig relevans för patientnära vård.
– En klinisk forskare som möter patienter och ser behoven i vården kan tillsammans med en forskare inom AI eller molekylär medicin driva arbetet framåt. Då kan nya resultat komma till användning tidigare, säger Sara Mazur.
– När vi tittar tillbaka om fem till tio år tror jag att vi kommer att se att den här satsningen har gjort tydlig skillnad, både för svensk forskning och för svensk vård. Fler patienter kan få rätt diagnos och behandling i tid, avslutar Sara Mazur.