Att uppskatta strategisk forskning

Vad är strategisk forskning, och går det att mäta och analysera på ett meningsfullt sätt? Med Strategic Research Index, SRI, vill SSF tydliggöra begreppet och öppna för diskussion om den strategiska forskningens innehåll och roll.

SSF har i samarbete med ADC och CLEVER°FRANKE tagit fram en metodik och ett öppet tillgängligt webbverktyg som gör strategisk forskning i Sverige konkret och mätbar. Målet är att stödja forskningssystemet att se styrkor och utvecklingsområden.
– Strategisk forskning är excellent forskning som också är relevant för Sverige. Det räcker inte att forskningen är framstående internationellt, utan den ska också bidra inom områden som är viktiga för samhälle, industri och långsiktig konkurrenskraft. Målet med SRI är att tydliggöra och analysera ett begrepp som ofta används ganska svepande. Detta görs med en datadriven metodik och ett webbverktyg som visar mätbara indikatorer för strategisk forskning vid olika lärosäten. SRI ska ge ett tydligt underlag för diskussion om inriktning och prioriteringar, både vid lärosätena och i det svenska forskningssystemet i stort, säger Jonas Bjarne, forskningssekreterare på SSF.

Vad är strategiskt forskningsindex?
SRI består av en bred dataanalys av tio utvalda indikatorer som bygger upp fem huvudkategorier. Tanken är att kvantitativt fånga alla relevanta, mätbara och tillgängliga data över det som formar strategisk forskning. Det görs snarare än att bara mäta en enda aspekt eller använda mer kvalitativa, men då också mer subjektiva, enkätundersökningar eller intervjuer. Totalt 26 svenska lärosäten ingår i SRI.
SRI ger ett ovanligt brett perspektiv eftersom strategisk forskning omfattar flera dimensioner som sällan ingår i samma analys: forskningskvalitet, rörlighet mellan akademi och omgivande samhälle, attraktionskraft, internationalisering och nyttiggörande. Metodiken bygger enbart på mätdata från etablerade databaser, vilket gör SRI repeterbart och användbart som ett objektivt underlag för att diskutera strategisk forskning.

”Förhoppningen är att det svenska forskningssystemet i stort ska kunna identifiera styrkor och utvecklingsmöjligheter.”

Nytta för lärosäten
För universitet och högskolor ligger nyttan i att kunna uppmärksamma mönster som annars kan vara svåra att upptäcka, eller att jämföra sina nyckelindikatorer med andra lärosäten.
– Ett lärosäte kan till exempel se att det har hög internationell rekrytering men en lägre andel internationellt samförfattade publikationer än väntat, eller att det har färre adjungerade forskare från industrin än andra liknande lärosäten. Då blir SRI ett underlag för mer precisa frågor om den egna verksamheten: var är vi starka, var behöver vi utvecklas och hur vill vi arbeta vidare inom strategisk forskning? Allt syns på en enda sida med tio histogram över alla indikatorers utveckling under tio år. Lärosäten kan där enkelt och överskådligt följa sin utveckling mellan åren i en tidsserie tillbaka till år 2015. Det är där värdet finns för lärosätena, säger Jonas Bjarne.

Ett underlag för vägval
SSF hoppas att SRI ska få betydelse även utanför lärosätena. När strategisk forskning mäts och analyseras mer systematiskt blir det lättare att föra en tydligare och mindre generell diskussion om hur Sverige bäst behöver stärkas.
– Förhoppningen är att det svenska forskningssystemet i stort ska kunna identifiera styrkor och utvecklingsmöjligheter, och att det på sikt leder till fler strategiskt valda forskningssatsningar i Sverige. SRI kan då ge beslutsfattare och forskningsfinansiärer ett objektivt och användarvänligt underlag, säger Jonas Bjarne.