Den första masen i rymden

Markus Wandt var bara några månader gammal när familjen flyttade från Mora. Trots detta har han gått längre i fädrens spår än de flesta. För sex månader sedan blev han inte bara Sveriges tredje astronaut genom tiderna, han blev också den första dalmasen i rymden.

Det har gått nästan ett halvår sedan farkosten Dragon landade i havet utanför Floridas kust. Ombord fanns Markus Wandt, stridspilot och överstelöjtnant i det svenska flygvapnet, som under sina 18 dagar ombord på forskningsstationen ISS bidrog med data till en rad olika forskningsprojekt.
Rymdfärden upp till forskningsstationen tog 34 timmar. Men Marcus Wandts resa började långt tidigare. Han föddes i Mora men flyttade tidigt till Örebro och tillbringade även några unga år i Göteborg innan familjen landade på Hammarö utanför Karlstad.
– Efter värnplikten flyttade jag till Göteborg och började plugga till civilingenjör på Chalmers. Under studietiden sökte jag till flygvapnet, blev antagen och tog ett uppehåll för att påbörja min officers- och stridspilotutbildning. Därefter anställdes jag i Försvarsmakten och ägnade fritiden åt att avsluta min civilingenjörsutbildning i elektroteknik.
Arbetet inom flygvapnet och senare på Saab ledde honom till Nationella flygtekniska forskningsprogrammet NFFP, där Marcus Wandt fungerade som referensperson för doktorander som forskade inom flygrelaterade ämnen.
– Forskningen kom tidigt in i mitt liv. Min pappa är professor i kardiologi och som liten var jag ofta ansluten till EKG-apparaten när han behövde ett friskt ungt hjärta att titta på. Att jag som vuxen skulle få uppgiften som försökskanin i rymden var däremot ganska otippat.

”Samverkan över gränser och samarbete är den svenska modellen, och det är en kultur vi måste värna om.”

Flera projekt
Det europeiska Columbuslaboratoriet var Markus Wandts huvudsakliga arbetsplats under tiden på ISS.
– Ett av de mer tekniskt avancerade projekten jag var involverad i handlade om studier av plasmakristallbindning där laddade partiklar fångades i ett elektriskt fält och formerade sig till kristaller, vilket möjliggjorde observationer av deras interaktioner utan gravitationens inverkan, förklarar Markus Wandt.
Ett annat projekt som gjordes på uppdrag av en forskargrupp vid Uppsala universitet handlade om stamceller.
– Det övergripande syftet var att studera hur stamcellerna påverkades av mikrogravitation. Min roll var att säkerställa att cellerna hade rätt miljö under hela resan.
Sömnforskning var ett annat forskningsuppdrag som handlade om att samla in data både till den svenska Orbital Architecture-gruppen på KTH och det danska Sleeping Orbit-teamet.
– Här var målet att skapa en bredare bild av kognitiv prestanda och sömnkvalitet i rymden.
En gemensam nämnare för samtliga experiment var att de inte kunde utföras på jorden.
– Det var jag jättenoga med, jag ville inte lägga tid på något som vi lika gärna kunde göra på en annan plats vid ett annat tillfälle, säger Marcus Wandt.

AI-forskning
Tiden i rymden innebar också många mätningar av de egna vitala funktionerna. Tester visar att rymdfärden resulterat i att han har blivit 0,05 millisekunder yngre än när han lämnade jorden den 24 januari i år.
– Sedan tror jag kanske att vissa celler åldras lite snabbare på grund av gravitationen och den kompression som sker när man landar, så det går nog på ett ut, säger Marcus Wandt och skrattar gott.
Man skulle ändå kunna påstå att han idag är lite före sin tid. Det var han även för 20 år sedan då AI var ett av hans stora intressen.
– Jag hade läst en del kurser i ämnet och var på väg till Australien för att fördjupa mig inom neurala nätverk men jobbet på Flygvapnet kom emellan. Jag har dock inte släppt tanken på att en dag ägna mig åt forskning på allvar, kanske som industridoktorand någonstans, vi får se.

Sveriges framtid
När det gäller Sveriges framtid som forskningsnation ser han stora möjligheter i att fortsätta utveckla AI och använda teknologin som ett verktyg för att främja forskning och utbildning.
– Vi har en enorm styrka i att vi är ett litet land men ändå ligger så långt framme kunskaps- och forskningsmässigt. Samverkan över gränser och samarbete är den svenska modellen, och det är en kultur vi måste värna om. Genom att vara ödmjuka inför andras kunskaper och visa mod är jag övertygad om att Sverige kan behålla sin position som innovativ kunskapsnation, avslutar Marcus Wandt.