Tillgänglig hälsodata viktigt för life science
Life science är ett forskningsområde där de banbrytande forskningsgenombrotten duggar tätt och dessutom snabbt omvandlas till metoder och teknologier som banar väg för globala hälsoinnovationer. Life science är dessutom ett tvärvetenskapligt forskningsområde med en omfattande bredd där forskningsfronten förflyttas framåt i snabb takt. Det anser Anna Sandström, senior director i Europa för samhällsfrågor inom forskning och utveckling på AstraZeneca.
– Sverige står sig väl som FoU-nation inom life science. Våra lärosäten håller en god internationell standard och vi har genomfört viktiga satsningar på forskningsinfrastruktur som SciLifeLab och Max IV-laboratoriet. Samtidigt behöver vi sänka trösklarna och öka stödet för forskningssamarbete mellan akademin och näringslivet. Det är nödvändigt för att stärka näringslivets innovationskraft, säger Anna Sandström.
Hon anser att de statliga forskningssatsningarna och SSF:s anslag kompletterar varandra väl med sina varierande incitamentsstrukturer, även om de i vissa fall landar i samma forskningsmiljöer.
”Det finns ett direkt samband mellan en god samverkan och möjligheterna att stärka Sverige som forskningsnation.”
Blygsamma forskningsanslag
– Life science är en svensk basnäring men anslagen till forskning i samverkan är blygsamma i jämförelse med andra basnäringar säger Anna Sandström.
En kärnfråga för svensk life science-forskning är att göra hälsodata mer tillgänglig.
– Sverige bör ligga i framkant och inte vänta in EU-direktivet European Health Data Space Regulation. Genomför de nödvändiga lagändringar som behövs för att underlätta delning av hälsodata för alla typer av studier med etiskt prövningstillstånd och förbättra samtidigt kvaliteten och infrastrukturen för att möjliggöra snabbare tillgång till data för forskning, innovation och uppföljning av behandlingsresultat, säger Anna Sandström.
Skatteincitament för investeringar
AstraZenecas strategi för att fortsätta vara ett av världens ledande företag inom life science är att samverka med framstående partners och att prioritera utvecklingen av läkemedelskandidater som kan göra göra verklig skillnad för patienterna.
– När det gäller innovationsklimatet i Sverige efterlyser vi kraftfulla ekonomiska incitament på FoU-området för att locka fler företag att lägga sin forskning här. Många andra länder har redan infört till exempel avdrag för FoU-utgifter, och Sverige måste matcha det om vi inte ska tappa konkurrenskraft. Det är glädjande att detta utreds av regeringen. Nästa steg efter utredningen måste vara att få det på plats så snart som möjligt, säger Anna Sandström.
Samverkan mellan akademi och näringsliv är avgörande för AstraZeneca.
– Det finns ett direkt samband mellan en god samverkan och möjligheterna att stärka Sverige som forskningsnation. Även för att attrahera kliniska prövningar till Sverige krävs det att vi kan visa upp framgångsrika samverkansbaserade miljöer, säger Anna Sandström.
