Tydliggör sambandet mellan forskning och kommersialisering

Svensk forskningspolitik är i behov av ett stärkt fokus på forskningsexcellens och långsiktighet. Begreppen innovation och kommersialisering är i dagsläget inte inkluderade i arbetet med att göra Sverige till en ledande kunskapsnation. IVA:s vice verkställande direktör Fredrik Hörstedt efterlyser därför en forskningspolitik som är knuten till samhällsutmaningar, innovation och kommersialisering.

– När det offentliga visar vägen och vågar satsa långsiktigt så ger det näringslivet tydliga incitament att växla upp sina FoU-investeringar. Programmet Avancerad Digitalisering är ett bra exempel på det. Regeringen har visserligen identifierat ett antal strategiska forskningsområden, men det behövs fler motsvarande satsningar, säger Fredrik Hörstedt, som tidigare varit verksam på Chalmers och Vinnova.
Han betonar vikten av att regeringen utser strategiska forskningsområden som inte är för avgränsade, eftersom det riskerar att exkludera många av landets absolut bästa forskare och forskargrupper, vilket i sin tur hämmar den sunda konkurrensen om forskningsmedel.
– Det handlar om att formulera strategiska forskningsområden där Sveriges mest framstående forskare och forskargrupper upplever att de kan bidra med excellent forskning och göra verklig skillnad. Forskning om antibiotikaresistens är ett bra exempel. Det är ett högst relevant forskningsområde kopplat till en övergripande och långsiktig samhällsutmaning med förmåga att attrahera duktiga forskare inom många olika fält, säger Fredrik Hörstedt.

”Via initiativet Research2Business vill vi stärka Sverige i att vara ledande på att omvandla akademisk forskning till innovation och konkurrenskraft.”

Ansvarstagande forskningspolitik
Årligen fördelar svenska staten drygt 40 miljarder kronor till svensk forskning, medan inte ens en procent av den summan fördelas till att omvandla forskningsresultaten till innovationer och kommersialiseringsprocesser.
– Det är i mina ögon inte en fullt ansvarstagande forskningspolitik. Man bör ha i åtanke att utbildningssammanhang inte är det enda sättet att nyttiggöra forskningsresultat. Självklart genererar de senaste forskningsrönen stora värden när exempelvis framtidens ingenjörer utbildas, men forskningen kan även bidra med betydande innovations- och kommersialiseringsvärden via process- och produktinnovation i industrin eller i nya uppstartsföretag, säger han.
– Det är förstås också viktigt att program i strategiska forskningsområden har strategier för behovsinventering, nyttiggörande och innovation. Det ökar ju forskningens genomslag i samhället, säger Fredrik Hörstedt.

Hög innovationspotential
Fredrik Hörstedt beskriver IVA som en oberoende och neutral arena som samlar krafter i samhället till konstruktiva dialoger om innovationens betydelse och utmaningar på nationell nivå. IVA driver projektinitiativ med fokus på innovation och entreprenörskap som syftar till att stärka förutsättningarna för utveckling av entreprenörsinriktade färdigheter i utbildningsväsendet.
– Via initiativet Research2Business vill vi stärka Sverige i att vara ledande på att omvandla akademisk forskning till innovation och konkurrenskraft i näringslivet och samhället. Målet är att förstärka och öka samverkan mellan forskare på högskolor och universitet med företag och organisationer, för allas gemensamma nytta. Vi presenterar bland annat en årlig lista över de svenska forskningsprojekt som vi bedömer har störst innovations- och kommersialiseringspotential, säger Fredrik Hörstedt.