Svenska forskare behöver förstärkt kompetens

I ett samhälle där digitaliseringsutvecklingen accelererar och världen blir allt mer global blir de immaterialrättsliga tillgångarna strategiskt allt viktigare. Svenska forskare har halkat efter vad gäller IP-kompetens. Fler värdefulla forskningsresultat kan nyttiggöras genom att inkludera immaterialrättslig kompetens som ett obligatoriskt inslag redan på masternivå. Det anser PRV:s generaldirektör Peter Strömbäck.

Forskare producerar immateriella tillgångar i form av uppfinningar, design, kunskap, vetenskapliga metoder, mjukvara, arbetssätt och mätmetoder. PRV arbetar långsiktigt med att stärka forskares immaterialrättsliga kompetens, bland annat genom att utbilda inkubatorer och innovationscentrum ute på lärosätena, som i sin tur sprider immaterialrättslig kompetens till forskarna.

Immaterialrätt på mastersnivå
– I den senaste forsknings- och innovationspropositionen konstateras att forskares kunskap om immateriella tillgångars (IP) betydelse för nyttiggörande är väldigt viktig, men vi saknar en strategi för hur kompetensen rent konkret ska öka. Det är för sent att introducera immaterialrätt när en forskare ska publicera sin forskningsrapport, då riskerar betydande immaterialrättsliga tillgångar att gå förlorade. Jag skulle gärna se att immaterialrätt inkluderas i samtliga masterutbildningar, säger Peter Strömbäck.
– Immaterialrätt ger forskare möjlighet att ta kontroll över den innovativa processen genom att själva avgöra vilken grad av öppenhet och tillgänglighet man vill att forskningsresultatet ska omfattas av. Peter Strömbäck rekommenderar forskare att nyttja den kostnadsfria och heltäckande globala patentdatabasen för att bevaka forskningsläget i sin nisch. Han uppmanar även forskare att ansöka om IP-checkar från Vinnova, ett finansiellt stöd som gör det möjligt för forskare att anlita extern experthjälp i sitt immaterialrättsliga arbete.

”Immaterialrätt ger forskare möjlighet att ta kontroll över den innovativa processen.”

Nationell strategi krävs
Finland och Danmark har formulerat nationella strategier för att omsätta immateriella tillgångar i nytta. Peter Strömbäck anser att även Sverige behöver en nationell strategi, en kraftsamling kring hur vi ska arbeta strategiskt med att nyttiggöra landets immateriella tillgångar.
– En sådan strategi skulle även sända viktiga signaler till forskarsamhället. Vi har visserligen en forsknings- och innovationsproposition som pekar på vikten av IP-frågor, men en nationell strategi är helt nödvändig. 90 procent av det som exporteras från Sverige är immaterialrättsintensivt, och företagens efterfrågan på medarbetare med immaterialrättslig kompetens är mycket hög. Jag anser även att de stora forskningsfinansiärerna bör kräva att forskningsprojekten som beviljas finansiering avsätter någon procent av sitt anslag till IP-frågor, säger han.