Forskningsinfrastruktur

Både utmaningar och möjligheter

Publicerad 16 juni 2021
Text: Anette Bodinger Larsson Foto: Ernst Henry
Tobias Krantz, särskild utredare av Sveriges nationella forskningsinfrastruktur. Foto: Ernst Henry

– Kanske finns det en föreställning om att Sveriges forskningsinfrastruktur är mer enhetlig än vad den är, säger Tobias Krantz, som under det senaste året haft regeringens uppdrag att leda utredningen om organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur.

En sak som under arbetets gång slagit Tobias Krantz, särskild utredare av Sveriges nationella forskningsinfrastruktur, är komplexiteten i det svenska landskapet för forskningsinfrastruktur.
– Forskning väntas möta många olika politiska och samhälleliga mål. Att det är så många aktörer, finansiärer och institutioner involverade i forskningspolitikens direkta utförande, ger ett mångfasetterat landskap som även påverkar hur svensk forskningsinfrastruktur är uppbyggd.
Efter att i stort sett vara i hamn med den pågående utredningen konstaterar Tobias Krantz att det finns både utmaningar och möjligheter med den svenska modellen för forskningsinfrastruktur.
– Komplexiteten skapar alltid diskussion kring effektiviteten i styrningen, om resurserna används på rätt sätt och om besluten tas på rätt ställe. Å andra sidan finns det en fördel med att det är många aktörer, i den meningen att man kan tillfredsställa många olika samhällsmål. Systemet kan också bli mer flexibelt genom att det är flera skilda aktörer som svarar upp emot de behov som finns.

”Jag tror att forskningspolitiken behöver vara mångfasett­erad, det är närmast oundvikligt.”

Behövs balans
Han påpekar att den nuvarande modellen inte primärt har skapats genom stora medvetna politiska beslut, utan snarare genom organisk tillväxt.
– Jag tror att forskningspolitiken behöver vara mångfasetterad, det är närmast oundvikligt. Men det gäller också att hitta en bra struktur och ordning, inte minst eftersom satsningar på forskningsinfrastruktur ofta innebär rätt så stora investeringar med långa tidshorisonter. Det gäller att finna en balans mellan det mångfasetterade och behovet av styrning och långsiktighet.

Fortsatt diskussion
I slutet av maj skulle utredningen ha lämnat förslag både om utveckling av organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur på nationell nivå samt på hur ett system för nationell prioritering av forskningsinfrastrukturer kan utformas. Tobias Krantz har dock fått ett tilläggsuppdrag gällande möjligheterna för svenska polarforskare att få tillgång till en kraftfull forskningsisbrytare anpassad för att kunna nå Nordpolen och Antarktis. Utredningen har därför fått förlängd tid och ska lämna sitt betänkande senast den 30 juli 2021.
– Vi har gjort en kartläggning och analys och kommer att lämna ett antal förslag som kan sjösättas i det korta perspektivet, och insatser med längre tidsperspektiv. Diskussionen kommer att fortsätta även efter att den här utredningen är klar, fastslår Tobias Krantz.