Presentation

Gröna metaller – hett ämne i svensk berggrund

Publicerad 25 juni 2019

Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid LTU. Foto: Viveka Österman
Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid LTU. Foto: Viveka Österman
– Sverige har en lång historia av gruvbrytning. Oftast har det handlat om att bryta ett fåtal metaller i gruvor som genererat stora mängder restprodukter. Min forskning är inriktad på att nyttja dessa resurser på ett smartare och mer hållbart sätt, säger Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid LTU.

Batterier, vindkraftverk, solceller och elbilar kräver sällsynta metaller som kobolt, indium, neodym och rhenium. I Sverige täcks behovet av energikritiska, så kallade gröna, metaller till stor del genom import från länder som Kina och Kongo, där brytningen ofta är kraftigt miljöbelastande och arbetsmiljön farlig.
– Men gröna metaller finns även i den svenska berggrunden. Ofta är de dessutom redan uppe ur backen och finns i gamla varphögar och sanddeponier intill mängder av gruvor, berättar Christina Wanhainen, som konstaterar att de gröna metallerna också har tagit sig upp på samhällets agenda och blivit ett hett ämne i debatten.

Kartläggning
Själv började hon arbeta med dessa frågor redan för 15 år sedan. Tillsammans med sitt team har hon under de gångna åren byggt upp ett laboratorium där forskarna med hjälp av bland annat olika kombinationer av mikroskopi och laserteknik kan kartlägga, analysera och kvantifiera de nu så eftertraktade spårmetallerna. Laboratoriet är ett av endast två i Europa som är dedikerat till just malmforskning.
– Med hjälp av spjutspetsteknologi och olika analysmetoder kan vi förse mineraltekniker och metallurger med detaljerade bilder över malmen. Denna information kan de i nästa steg använda till att utveckla processer med fokus på att utvinna gröna metaller ur våra svenska malmer och dess restprodukter.
Hennes vision är att man i Sverige ska ha full kunskap om vad berggrunden, och specifikt malmerna, består av i detalj samt att mobila anrikningsverk ska användas för att tillvarata de gröna metallerna i både producerande och historiska gruvor.
– Det är absolut ingen utopi, scenariot kommer förr eller senare att bli ekonomiskt och/eller miljömässigt lönsamt.
På sikt hoppas Christina Wanhainen att hennes forskning ska bli ett bidrag till den gröna omställningen.
– De energikritiska metallerna är en förutsättning för att skapa ett mer hållbart samhälle. Om vi kan använda den svenska berggrunden och restprodukter från den svenska gruvbrytningen för att ta fram dessa metaller så anser jag att vi har en moralisk skyldighet att göra det.

Luleå tekniska universitet
Luleå tekniska universitet är centrum för ledande forskning och utbildning inom gruvområdet. Forskningen omfattar hela ”bergskedjan” från prospektering, brytning, anrikning och metallurgi till miljöfrågor och samhällsrelaterade aspekter på gruvdrift.

Luleå tekniska universitet
Tel: 0920-492401
E-post: Christina.Wanhainen@ltu.se
www.ltu.se