Etikettarkiv: Stålindustri

Samverkan vital för framtidens stålindustri

Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.
Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.

Omställningen till det fossilfria samhället brådskar och kräver stora ansträngningar från alla sektorer.
– Vikten av samverkan är större än någonsin så att kunskap och forskning verkligen kan göra nytta.

Det säger Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret, den svenska stålindustrins branschorganisation.
Stålindustrin i Sverige ligger i framkant när det gäller klimatsmarta produkter och processer. Målet är att industrin ska vara helt fri från koldioxidutsläpp 2045. Det pågår en rad spännande FoU-projekt inom industrin och den industrinära forskningen, exempelvis om att använda vätgas istället för fossila bränslen i de energiintensiva masugnarna. Även på högskolor och universitet sker mycket forskning som syftar till att skapa en hållbar stålindustri.
Men det händer tyvärr att den akademiska forskningen med höga ambitioner ändå missar målet, menar Gert Nilson. Nischen av forskning som befinner sig mellan akademisk grundforskning och den tillämpade forskningen behöver arbeta närmare industrin och mer konkret mot specificerade områden, som exempelvis material. På så sätt kan också den forskningen bättre adressera uttalade och outtalade behov. Ansvaret vilar på både akademin och industrin.

Bred mylla
Det finns också generellt en alltför stark förväntan på vad akademisk forskning ska tillföra när det gäller de utmaningar som vi står inför, anser Gert Nilson.
– Forskningen kan inte ensam stå för lösningarna. Det behövs en bred och rik mylla av olika aktörer, inom akademin, industrin, det offentliga och inte minst innovatörer, som tillsammans utvecklar idéer. Vi måste också tänka bort disciplingränserna och förstås få in AI och annan digitalisering, men också mera svårfångade men viktiga saker som beteendevetenskap och antropologi i diskussionen. Alla goda krafter måste samverka, säger han.

Anpassa utbildning
Från Jernkontorets sida vill man även se att ingenjörsutbildningarna i landet anpassas till den snabba omvandling som nu sker inom industrin.
– Om fem år kan stålindustrin ha genomgått ett paradigmskifte. Undervisningen måste ta höjd för det, så att studenterna är rustade för att drifta den nya tekniken. De flesta ska ju inte bli forskare, utan jobba som ingenjörer. I det sammanhanget skulle vi gärna se att lärosätena kunde få finansiering till att utveckla nya kurser genom exempelvis Industriklivet, säger Gert Nilson och fortsätter:
– Jag är optimist. Den svenska stålindustrin är stark och har redskapen och förutsättningarna att ställa om och fortsätta att vara världsledande. Krisen vi upplever genom pandemin just nu kommer dessutom att ställa ännu hårdare krav på förmågan att identifiera nya möjligheter, vilket gynnar oss.

Jernkontoret

Jernkontoret tillvaratar stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för verksamheten i Sverige. Organisationen vill kännetecknas av hög trovärdighet och strävar efter att vara en kvalificerad samtalspartner. Dessutom är Jernkontoret en betydande nätverksbyggare, såväl nationellt som internationellt.

www.jernkontoret.se

Forskning för en fossilfri framtid

Pontus Sjöberg, vd för Swerim. Foto: Gonzalo Irigoyen
Pontus Sjöberg, vd för Swerim. Foto: Gonzalo Irigoyen
Stål- och metallindustrin är en grundpelare för Sveriges välstånd och det är avgörande att den behåller sin konkurrenskraft i omställningen till en hållbar ekonomi. Swerim är ett ledande metallforskningsinstitut, vars mål är fossilfri metallframställning, från gruva till återvinning.

– Det är en otroligt spännande och utmanande uppgift, som kräver forskning och innovation i den absoluta framkanten. Stålindustrin står inför en mycket stor omställning de kommande decennierna, säger Pontus Sjöberg, nytillträdd vd för Swerim.
Institutet utför industrinära uppdragsforskning och har laboratorier i Stockholm och Luleå. Där erbjuder man avancerade, kundanpassade testbäddar och demonstrationsmiljöer för att utveckla och verifiera olika råmaterial och metallurgiska processer och optimera slutprodukterna. Swerim har cirka 190 anställda, varav flertalet är forskarutbildade och/eller har lång industriell erfarenhet. Institutet har omfattande nätverk både i Sverige och internationellt och kunder från hela världen. Det övergripande målet är en metall- och stålindustri som är helt fossilfri, koldioxidneutral och cirkulär senast 2045.
– Vi har en stark helhetssyn och vår forskning spänner över varje moment i hela värdekedjan från råmaterial till färdig produkt. Det gäller allt från hur man utvinner metaller i gruvindustrin till tillverkningsprocesser, optimerade slutprodukter och till sist hur alla delar av produkterna kan återvinnas när deras livscykel är slut. Hållbarhet och den cirkulära ekonomin genomsyrar all vår forskning och utveckling, berättar Pontus Sjöberg.

Omfattande verksamhet
Swerim har en bred verksamhet och ett stort antal pågående forskningsprojekt. På anläggningen i Luleå pågår till exempel omfattande forskning om gasreformering, där CO2-utsläpp fångas upp och separeras för att därefter återanvändas, bland annat i form av metanol, som används till fartygsbränsle. Ett stort projekt på anläggningen i Stockholm är additiv tillverkning eller 3D-printing. Där används lager på lager av metallpulver som med hjälp av laser formas till komplexa konturer i olika produkter. Det är ett sätt att skapa starkare och lättare produkter, som kräver mindre råmaterial och är mer energieffektiva i såväl tillverkning som transport. Det många inte känner till är att 25 procent av den globala marknaden för metallpulver som används för additiv tillverkning produceras i Sverige.
– Det sker en enormt snabb utveckling på det här området och svensk teknologi ligger i framkant. Material­utveckling och forskning om hur metalliska material beter sig i olika applikationer är ett stort och viktigt område för Swerim. Den här kunskapen ger möjlighet att designa material som har de optimala egenskaperna för den specifika tillämpningen, förklarar Pontus Sjöberg.

Förädlade produkter
Svensk stål- och metallindustri är kända för sina specialiserade och högt förädlade produkter. Forskningen på Swerim är anpassad efter detta och hjälper industrin att behålla sin konkurrenskraft och höga produktkvalitet. Som forskningsinstitut utgör Swerim en länk mellan grundforskningen och den industriella tillämpningen. Det finns också en betoning på branschöverskridande forskning med andra institut.
– Det ger korsbefruktning och synergier. Ett exempel är forskning om hur restprodukter från skogsindustrin kan komma till nytta inom metallurgi, berättar Pontus Sjöberg.

Stora investeringar
Han betonar att långsiktiga spelregler och kloka ekonomiska incitament krävs från regering och riksdag för att metall- och stålindustrins arbete mot fossilfrihet också ska vara ekonomiskt hållbart. Omställningen till fossilfrihet kräver enorma investeringar och det är avgörande att dessa kan göras utan att den svenska industrins konkurrenskraft hotas.
– Vi arbetar med ett långt perspektiv, hur metall- och stålindustrin kommer att se ut om tio, tjugo år. När olika innovationer implementeras avgörs till stor del av industrin och de konkurrensmässiga villkoren.
Pontus Sjöberg tillträdde som vd för Swerim i februari, i samband med att två tidigare metall- och materialforskningsinstitut slogs ihop. Han är teknologie doktor i metallurgi från KTH och kommer närmast från befattningen som produktionschef på Vitkovice Steel i Tjeckien. Pontus Sjöberg har även lång erfarenhet av svensk stålindustri, bland annat på Sandvik och SSAB. Han har också forskat ett år i Japan. Nu ser han fram emot att driva utvecklingen av svensk stål- och metallindustri.
– Swerim är en ledande aktör som bedriver internationellt erkänd forskning. Det är väldigt roligt att få vara med och bygga upp verksamheten och bidra till en hållbar och konkurrenskraftig industri.

Swerim
Swerim är ett ledande metallforskningsinstitut som bedriver industrinära forskning och utveckling kring metall­er och deras väg från råmaterial till färdig produkt. Vi vill stärka industrins konkurrenskraft genom ökad produktkvalitet, högre resurseffektivitet och mer hållbara tillverkningsprocesser. Vår vision är en fossilfri och cirkulär industri. Swerim har testanläggningar i Luleå och Stockholm och ägs till 80 procent av industrin och 20 procent av svenska staten genom RISE, Research Institutes of Sweden.
www.swerim.se

Stålindustrins klimatfärdplan pekar ut riktningen till 2045

Anna Ponzio och Helén Axelsson på Jernkontoret
Anna Ponzio och Helén Axelsson på Jernkontoret

I mars 2018 överlämnade Jernkontoret stålindustrins klimatfärdplan för en fossilfri och konkurrenskraftig industri i Sverige 2045 till regeringen. Färdplanen beskriver de olika processerna för att framställa stål, var utsläppen av koldioxid finns och vilken forskning som krävs för att ersätta de fossila råvaror och bränslen som används idag.

Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. För att nå målet krävs åtaganden från alla samhällsaktörer samt ökad samverkan mellan politiken och industrin.
I Klimatfärdplanen går Jernkontoret igenom branschens största koldioxidutsläppskällor och formulerar en strategi för hur man ska kunna minska utsläppsnivåerna. Jernkontoret planerar att forma en FoU-satsning som fokuserar på de fem forskningsområden som är absolut viktigast för att få bort koldioxidutsläppen.
– Lyckas vi nå ända fram inom de fem områdena kommer industrins framtida koldioxidutsläpp att vara väldigt, väldigt små, säger Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret.

Efterlyser helhetsbild
– Stål bidrar till att forma en bättre framtid och om branschen ska vara kvar i Sverige så är klimatfrågan central. Stålindustrin genererar utsläpp som inte är så lätta att få bort. Samtidigt exporteras merparten av den svenska stålindustrins produkter, det är användningen av dessa produkter som bidrar med den största klimatnyttan, säger Helén Axelsson.
– I Klimatfärdplanen relaterar vi inte bara till det svenska klimatmålet, vi förklarar också hur branschens möjligheter och svårigheter ser ut och strävar efter att ge en helhetsbild av hur branschen kan bidra till de globala målen. Ett viktigt syfte med klimatfärdplanen är att öka förståelsen för vår bransch hos politiker och myndigheter, säger Anna Ponzio, forsknings- och innovationskoordinator på Jernkontoret.

Stort behov av fossilfri el
Helén Axelsson betonar vikten av att politiker har en positiv syn på industriell utveckling och har förståelse för att stålproducenternas processer ofta är komplexa och tar tid att förändra. Hon efterlyser även ett helhetsperspektiv och en insikt i att samtliga politiska beslut påverkar företagens vilja att bedriva verksamhet i Sverige.
– Ett viktigt budskap till politiken är stålindustrins stora behov av mer fossilfri el framöver. Stålindustrin ser en ökad efterfrågan på cirka 15–17 TWh, vilket motsvarar en tiondel av dagens produktion. Många andra branscher ser också elektrifiering som en väg från fossilberoendet, och det ställer höga krav på svensk elförsörjning inom en snar framtid, säger Helén Axelsson.

Jernkontoret
Svensk stålindustri är världsledande inom avancerade stål. Stål är ofta en del av nya tekniska lösningar som förbättrar vår miljö och förenklar livet från generation till generation. Merparten av det svenska stålet exporteras till cirka 140 länder. Jernkontoret är stålindustrins branschorganisation.
www.jernkontoret.se

Stål formar en bättre framtid

Eva Blixt, Jernkontoret, och Karl Hallding, SEI.
Eva Blixt, Jernkontoret, och Karl Hallding, SEI.
I strävan mot ett hållbart samhälle har den svenska stålindustrin utvecklats till en proaktiv aktör på hållbarhetsscenen. Vägen dit har gått genom ett samverkansprojekt som involverat aktörer långt utanför den egna branschen.

I stålindustrins gemensamma vision för 2050, ”Stål formar en bättre framtid”, definieras tre åtaganden för den svenska stålindustrins framtid: att leda teknikutvecklingen, att föda kreativa individer och att skapa miljönytta.
– Till 2050 ska svensk stålindustri vara helt igenom samhällsnyttig, sammanfattar Eva Blixt, forskningschef på Jernkontoret.
För en industri som står för nästan 10 procent av Sveriges koldioxidutsläpp är det en utmaning. Men sedan visionen lanserades 2013 har industrin gått från en reaktiv hållning där utsläppen sågs som en ofrånkomlig del av processen, till en proaktiv kultur där ren produktion och samhällsnyttiga produkter ses som konkurrensfördelar och möjligheter att vidareutveckla svensk stålindustri som en ledande leverantör av hållbara samhällslösningar.
Sedan 2014 bedriver svensk stålindustri ett samarbete med Stockholm Environment Institute, SEI. Samarbetet bygger på co-creation och har spelat en viktig roll i förändringen av hur industrin ser på sig själva och sina möjligheter att göra bra affärer genom en satsning på samhällsnyttiga produkter. Utöver nyckelpersoner från stålindustrin involverar projektet myndigheter, politiker och andra sektorer.
– En styrka i co-creationmetoden är att du får med de personer som ska genomföra förändringarna direkt i processen och gör dem delaktiga i resultatet, berättar Karl Hallding, forskningsledare vid SEI.

Samverkan stärker engagemanget
Samhällsnyttan är utgångspunkten i projektet, där partnerna tillsammans arbetar fram svar på frågor som hur framtidens samhällsnytta ser ut, vad för slags produkter svenskt stål ska bidra till, hur vägen dit ser ut, samt vilka strategier och beslut som behövs. Resultatet ska utgöra en slags karta som ska leda industrin till en framgångsrik och hållbar framtid.
– Samhällsnytta kan vi bara definiera och arbeta mot genom att jobba tillsammans med andra representanter i samhället, konstaterar Karl Hallding.

Samhällsnytta gemensam nämnare
Stål spelar, och har spelat, en avgörande roll i uppbyggnaden av samhället och finns i allt från kirurgverktyg och datorer till broar och järnvägar. Att det är ett resurseffektivt material som det både finns rika järnmalmstillgångar av och kan återvinnas oändliga gånger, gör dess framtida roll i samhället kanske ännu viktigare.
– Samhällsnytta är den gemensamma nämnaren här. När vi på Jernkontoret samlar våra nätverk med SEI:s nätverk för att utveckla en ”kompass” för att maximera samhällsnytta gentemot samtliga av FN:s globala mål skapas ny kunskap och nya allianser där vi ser partnerskapet som det nya ledarskapet, avslutar Eva Blixt.

Jernkontoret
Jernkontoret är den svenska stålindustrins branschorganisation och tillvaratar stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för verksamheten i Sverige. Jernkontoret kännetecknas av hög trovärdighet och strävar efter att vara en kvalificerad samtalspartner. Dessutom är organisationen en betydande nätverksbyggare, såväl nationellt som internationellt.
www.jernkontoret.se

www.jernkontoret.se