Etikettarkiv: SSF

Stor forskning för små material

Agnes Åhl, doktorand som arbetar med ett SSF-finansierat projekt vid Stockholms universitet. Foto: Johan Marklund
Agnes Åhl, doktorand som arbetar med ett SSF-finansierat projekt vid Stockholms universitet. Foto: Johan Marklund

– Vi vill framställa superisolerande biobaserade material. Förhoppningen är att vår forskning ska bidra till den gröna omställningen och steget mot en mer cirkulär ekonomi, säger Agnes Åhl, doktorand som arbetar med ett SSF-finansierat projekt vid Stockholms universitet.

I takt med den pågående övergången till förnyelsebara material finns ett ökande behov av alternativ till dagens fossilbaserade isoleringsmaterial. Nanocellulosa kan användas för att framställa skum och aerogeler som kan vara superisolerande också vid hög luftfuktighet, eftersom svällningen i fuktig miljö leder till en betydande fononspridning. Och det är här som Agnes Åhl och hennes forskning kommer in i bilden.
– Mitt projekt handlar om att studera nanocellulosas egenskaper vid olika luftfuktigheter, främst för att ersätta olika typer av isoleringsmaterial. Målet är att framställa superisolerande biobaserade isoleringsmaterial.

Bra alternativ
Vägen dit kantas av flera spännande utmaningar.
– Eftersom nanocellulosa är hygroskopiskt suger det åt sig vatten vilket påverkar egenskaperna. Om vi lyckas förstå vad som händer och hur värmeledningsförmågan påverkas är vi ett steg närmare biobaserade superisolerande material, förklarar Agnes Åhl.
Nanocellulosa kan på så vis bli ett bra alternativ för att dra ner på energikonsumtionen i stort.
– Idag används till största delen mineral- och fossilbaserade isoleringsmaterial, cirka 30 procent av världens energikonsumtion går just till byggnadsindustrin och dess isoleringsmaterial. Valet av isoleringsmaterial är en bidragande faktor för att kunna minska energianvändningen i hushållen och dämpa påverkan på miljön.
Projektet har gått in på andra året och nyligen, i hård konkurrens, lyckats få en stråltid på PSI i Schweiz.
– Stråltiden kommer vi att använda för att studera oelastisk neutronspridning för att titta på fonontransporten vid olika luftfuktigheter och relatera den till värmeledningsförmågan, säger Agnes Åhl.
Vad är roligast med det här projektet?
– Kopplingen till hållbarhet och all ny kunskap. Jag har en ganska stabil bakgrund inom cellulosa men neutroner och neutronspridningsmetoder var helt nytt för mig när jag började. Jag har också fått vara på två av de stora europeiska strålforskningsanläggningarna och det är jättekul att få se allting och vara en liten del av den stora forskningen för de här små materialen.

SU – Superisolerande material

Neutron scattering studies of assembly, swelling and phonon transport of nanocellulose-based materials är ett projekt som finansieras av Stiftelsen för strategisk forskning och bedrivs inom ramen för Lennart Bergströms grupp vid Stockholms universitet. Gruppens forskningsverksamhet spänner över de akademiska disciplinerna materialvetenskap och tillämpad yt- och kolloidvetenskap med fokus på hållbara material.

www.su.se

Helt ny strategi för att bekämpa sjukdom hos sockerbetor

Ramesh Vetukuri, forskare på SLU. Foto: Jens C Hilner
Ramesh Vetukuri, forskare på SLU. Foto: Jens C Hilner

Kan en spray med RNA-molekyler vara framtidens hållbara lösning för att bekämpa sjukdomar hos sockerbetor? Ramesh Vetukuri bedriver banbrytande SSF-finansierad forskning, i nära samverkan mellan akademi och industri.

Sockerbetor är en av Sveriges viktigaste grödor och angrepp orsakar allvarliga ekonomiska förluster. En sjukdom som blivit allt vanligare i takt med klimatförändringarna är CLS, Sercospora Leafspot, som är en svamp som kan orsaka mycket stora skördebortfall. Sjukdomen sprids både mellan plantor och genom fröer. Ofta bekämpas den med pesticider, men dessa är inte särskilt effektiva och de har dessutom stora hälso- och miljömässiga nackdelar.

Stänger skadliga gener
Inom ramen för programmet Strategisk mobilitet forskar Ramesh Vetukuri om en helt ny strategi mot CLS – en sprayinducerad genavstängning (SIGS) som direkt angriper de skadliga mikrobernas RNA och stänger av de gener som skadegöraren använder vid angrepp.
– Det är samma mekanism som i de vanligaste vaccinen mot covid-19. Vi har sett goda resultat när vi studerat metoden mot bladmögel på potatis och hoppas att den ska vara effektiv även mot CLS. Det är viktigt att hitta rätt RNA-sekvenser, så att den stänger av rätt gener. Sedan sprutar man helt enkelt de sekvenserna på plantan. Det gäller nu att hitta lagom stabilitet; vi vill att sprayen ska brytas ner, men inte alltför snabbt, berättar Ramesh, som är molekylärbiolog och docent vid SLU.

Värdefulla broar
Det finns många fördelar med tekniken, som är billig och inte har några kända biverkningar på frön, plantor eller omgivande miljö. Den kan enkelt anpassas till olika sjukdomar och grödor och handlar inte om GMO, eftersom plantornas DNA inte ändras. Forskningen sker i samverkan med DLF Beet Seed där Ramesh tillbringar hälften av tiden, vilket möjliggörs av det strategiska mobilitetsbidraget.
– Det är oerhört värdefullt att skapa den här typen av broar mellan industri och akademi, där bägge parter bidrar med sitt perspektiv. Jag knyter viktiga kontakter och kommer närmare ett nyttogörande av forskningen, menar Ramesh.
Han fick redan som barn upp intresset för växtforskning, när han såg hur skördarna på farfaderns jordbruk i södra Indien kunde drabbas av svåra skador.
– Klimatförändringar och en växande befolkning skapar stora utmaningar. Det är helt avgörande att vi hittar nya lösningar för att klara den globala livsmedelsförsörjningen.

Sveriges lantbruksuniversitet och ssf – rna mot växtsjukdom

Programmet Strategisk mobilitet har som syfte att ge forskare möjligheten att utvecklas genom att under en tid byta miljö, att gå från akademi/forskningsinstitut till näringsliv/myndighet/sjukhus, eller tvärtom. Ramesh Vetukuri och hans forskargrupp på SLU utvecklar tillsammans med DLF Beet Seed en ny metod för att bekämpa sockerbetssjukdomen CLS, genom sprayinducerad genavstängning.

www.slu.se
www.strategiska.se

Säkrare och effektivare kärnkraft i SSF-projekt

Mattias Thuvander, docent på Chalmers. Foto: Lisa Jabar  / AnnalisaFoto
Mattias Thuvander, docent på Chalmers. Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto

Kärnkraft är en viktig del av energimixen och säkerheten är avgörande. Krombelagda bränslerör och nya bränslen kan vara en lösning för att både minska risken för olyckor och öka energieffektiviteten. I ett stort SSF-finansierat projekt leder Mattias Thuvander en grupp forskare som studerar detta ända ner på atomnivå.

Projektet har tre fokusområden: att utveckla nya beläggningar på bränslerören och på så sätt göra dem mindre känsliga för korrosion, att studera om bränslet, som idag består av urandioxid, kan ersättas av urannitrid i framtida reaktorer, samt att utveckla undersökningsmetoder för att studera använt radioaktivt bränsle. Urannitrid har högre effekt i kärnklyvning och bättre termiska egenskaper, i synnerhet i ett olycksscenario. Forskningen är en del av SSF-programmet Material för energiapplikationer och är ett samarbete mellan Chalmers, Uppsala universitet och KTH.
På Chalmers fysikinstitution är fokus framför allt på den renodlade materialforskningen.
– Ett problem med dagens bränslerör är att de korroderar snabbt vid hög värmeutveckling och vi såg mycket allvarliga konsekvenser av detta vid olyckan i Fukushima 2011. Vi forskar om hur man genom att belägga rören exempelvis med krom kan förhindra korrosion och då också få ut mer energi från bränslet, berättar Mattias Thuvander, docent på Chalmers.

Bra resultat
Genom avancerad tomografi studerar forskarna på Chalmers materialet atom för atom efter såväl normal drift som efter simulerade olyckor. Metallisk krombeläggning har visat sig fungera mycket bra i tryckvattenreaktorer, som är den typ som används på bland annat Ringhals, och Mattias tror att krombelagda rör kommersialiseras inom några år.
– De testas idag i sådana reaktorer i Belgien och USA och visar goda resultat, med mindre oxidering och högre nötningsbeständighet. I kokvattenreaktorer, som finns vid exempelvis Oskarshamn och Forsmark, är vattenmiljön mer oxiderande, så där återstår en del utmaningar. En lösning som vi studerar är att använda krom/niob-nitrider, säger han.

Energieffektiva
Förutom förhöjd säkerhet och tålighet gör krombelagda rör att man kan få ut mer energi ur samma mängd uran.
– De kostar mer att tillverka, men långsiktigt kan de bidra till att få ner driftskostnaderna och därmed visa sig vara kostnadseffektiva och ge mindre mängd avfall för slutförvaret, förklarar Mattias Thuvander.
Mattias vill gärna lyfta fram vikten av SSF:s finansiering.
– Den här typen av tvärvetenskapliga projekt ger spännande synergier och får effekt på många plan. Delar av detta kommer exempelvis att ingå i Energimyndighetens projekt om små modulära reaktorer, så det kommer till nytta även där, liksom i projekt om fjärde generationens reaktorer.

Chalmers / ssf – energimaterial

Mattias Thuvander, docent på Chalmers, leder ett materialforskningsprojekt med syftet att förbättra säkerheten i kärnkraftverk. Projektet är ett samarbete mellan Chalmers, KTH och Uppsala universitet. Westinghouse, Sandvik, Vattenfall, Höganäs, OKG, Onsala Engineering och Studsvik medverkar också. Projektet får bidrag från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.

För mer information, kontakta:
Mattias Thuvander, docent, Chalmers
Tel: 031-772 33 22
mattias.thuvander@chalmers.se

chalmers.se

Stöder hållbar utveckling

Lars Hultman, vd för SSF. Foto: Magnus Bergström

De globala utmaningarna behöver mötas med kunskap. Det kräver kraftsamling bland forskare och en vetenskaplig bredd. Här intervjuas Lars Hultman, vd för SSF, om hur Sverige kan skapa hävstångsverkan genom riktade forskningssatsningar och internationell samverkan.

Hur står sig svensk forskning?
– Svaret är bra, för den procent av världens forskning som vårt land står för. Det är inte illa för en befolkning på 1 promille av jordens, säger Lars Hultman. Det säger sig självt att vårt land inte kan bedriva forskning med internationell spets på alla områden. Ett litet land gör klokt i att prioritera mellan forskningsuppgifter. Och inte sprida resurserna tunt. Motsvarande gäller SSF, som i sin tur står för knappt två procent av den svenska finansieringen.
Att satsa på forskningsnischer är en vettigare strategi. Samtidigt behöver vi ta till oss av kunskap ur världens hela forskning. Då kan vi omsätta upptäckter eller genombrott varhelst de sker, i innovationer och teknikutveckling samt medicinska metoder här hemma. En avgörande förutsättning är dock att våra skolor presterar i topp för varje stadium, menar Lars.

”Det säger sig självt att vårt land inte kan bedriva forskning med internationell spets på alla områden. Ett litet land gör klokt i att prioritera mellan forskningsuppgifter.”

Vilka hållbarhetsmål prioriterar SSF?
– Sedan stiftelsens början 1994 har SSF prioriterat projekt inom livsmedelsförsörjning, hälsa, forskarutbildning, vatten, energi, tillväxt, industri, produktion, klimat, hav, ekosystem och globalt partnerskap, vilket utgör en stor del av FN:s globala hållbarhetsmål. De är alla sammanlänkade och ligger inom stiftelsens ändamål, som är att stödja forskning inom teknik, medicin och naturvetenskap. Exempel på prioriterade områden är materialutveckling, livsvetenskaper och informationsteknologi.
För att uppfylla Agenda 2030 – eller Agenda 2050, när väl den kommer – krävs både riktad forskning och kraftsamling mellan forskare från vitt skilda vetenskapliga discipliner som hittar varandra och vill samarbeta, menar Lars Hultman. Det innebär tvär- och mångvetenskaplig forskning. Andra centrala begrepp är behovsmotiverad eller utmaningsdriven forskning.
Exempel på pågående forskningsprogram hos SSF med koppling till hållbara utvecklingsmålen är:
• Små modulära kärnreaktorer
• Väteproduktion och -lagring
• Batterier
• Antibiotikaresistens
• Vaccin
• Diabetes
• Nukleotidbaserade läkemedel
• Genmodifierade grödor
• Fotosyntes för matproduktion
• Havreförädling och -produkter
• Halvledarsystemdesign
• Energisnål mjuk- och hårdvara
• Cybersäkerhet
• AI och kvantdatorer
• Maritim robotik

Hur uppmuntras internationella samarbeten?
Lars räknar till över 300 pågående forskningsprojekt i stiftelsens portfölj. Dessa leds från 40-talet svenska lärosäten, forskningsinstitut eller företag. De har i sin tur samarbeten med uppåt 1 000 utländska motsvarigheter. I ett typiskt forskningsprojekt ingår utländska doktorander och forskare samt personutbyten mellan länder. Detta goda tillstånd uppstår av sig självt i den kvalitetsdrivande konkurrens som SSF praktiserar genom öppna utlysningar av forskningsbidrag.
Till det har SSF förhandlat med utvalda länder om bilaterala forskningsprogram. Faktorer man tar hänsyn till är att de länderna har bättre eller minst lika bra utbildning, forskning och marknadsekonomi som Sverige.
– I sin strategiska femårsplan 2021–2026 fokuserar därför stiftelsen på Taiwan, Sydkorea och Japan (Ostasien) samt Israel, samtliga demokratier i sina respektive geopolitiskt utsatta regioner, säger Lars Hultman.
Andra aktuella internationella program från SSF är internationell sabbatical och stöd till att skriva ansökan till EU:s ramprogram Horisont Europa samt postdok-bidrag inom neutronforskarskolan SwedNESS.
Den 24 februari i år eskalerade Ryssland sitt anfallskrig mot Ukraina, med omfattande systematiska krigsbrott som folkmord, massförstörelse och brott mot mänskligheten. Den 4 mars utlyste SSF forskningsbidrag till ukrainska forskare i förskingringen. 29 personer delar nu på 42 miljoner kronor som gästforskare vid 12 olika svenska lärosäten. De är varmt välkomna och utgör en förstärkning av svensk forskning och bygger viktig internationell samverkan. Tillsammans är vi starka: Slava Ukraini!

Om Stiftelsen för strategisk forskning:

• Verkar för att reformera svensk forskning i riktning mot excellens och genomslag
• Är en självständig och oberoende finansiär av forskning inom teknik, medicin och naturvetenskap i syfte att stärka Sveriges framtida konkurrenskraft
• Finansierar drygt 300 projekt vid universitet och högskolor med cirka 700 miljoner kronor årligen – många i samverkan med näringslivet och forskningsinstitut
• Skapar bryggor mellan grundforskning och nyttiggörande av forskning i samhället
• Gör tvär- och mångvetenskapliga satsningar
• Delar ut karriärbidrag till talangfulla yngre forskningsledare
• Uppmuntrar rörlighet av forskare mellan akademi, industri, institut och internationellt
• Premierar ny och möjliggörande teknologi
• Bidrar till att bygga forskningens infrastruktur

Framtidens verktyg och metoder för tillverkningsindustrin

Mattias Lundberg, programsekreterare på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Gonzalo Irigoyen

Den svenska tillverkningsindustrin är en grundbult i svensk sysselsättning och välstånd. Därför är innovationskraften i industrin avgörande för den svenska konkurrenskraften. SSF-programmet Generiska metoder och verktyg för framtida produktion stimulerar kunskapsuppbyggnad för innovation, samverkan och kunskapsutbyte mellan branscher.

Programmet, som nyligen avslutades, har riktat sig mot forskning med långsiktig potential att förnya och vidareutveckla den svenska tillverkningsindustrin, med fokus på branschöverskridande innovation.
– Det finns idag mycket generisk kunskap som är relevant för många olika tillverkningsindustrier. Med detta program ville vi förbereda för att utveckla sådana generiska metoder och verktyg, som kommer många olika industrier till godo, förklarar Mattias Lundberg, programsekreterare på Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. Totalt har SSF finansierat åtta forskningsprojekt inom ramen för programmet: Elektronik och batteri på papper, Grafen för sensorer och elektronik, Nanoteknik för ståltillverkning, 3D additiv nanotillverkning med laser, Framtidens robot/människa-fabrik, Fabriker och produkter i molnet, Tillverkning av nya biokompositer, Nya processer och material för additiv tillverkning.
– Det är stora ramprojekt, cirka 30 miljoner per projekt, med en tidshorisont där vi förväntar oss en effekt omkring tio år efter att de avslutats. Projekten har genomfört både grundforskning och i olika grad tillämpad forskning och nyttiggörande, säger Mattias Lundberg.

”Projekten har genomfört både grundforskning och i olika grad tillämpad forskning och nyttiggörande.”

Projekten nyttiggörs
Projekten presenterades nyligen på Swedish Production Symposium 2022 i Skövde, där forskare från samtliga projekt berättade om sina resultat och hur de kan komma att få betydelse i framtidens svenska industri.
– Det blir oerhört intressant att se utvecklingen av de här nya metoderna och verktygen framåt. Vi tror på ett starkt nyttiggörande efter att projekten nu avslutats, där kunskap verkligen förs vidare och tillämpas av många, säger Mattias Lundberg.
Det tror också Ulf Jansson, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet och projektledare för SSF-projektet Utveckling av processer och material i additiv tillverkning. Hans forskningsprojekt har gjorts i samverkan med Luleå tekniska universitet och Malmö universitet. I projektet har också flera företag, som till exempel Sandvik, deltagit.
I projektet har forskarna framför allt arbetat med att utveckla nya material, utveckla beräkningsvetenskapliga metoder för analys av material och skapa modeller för att förutsäga ett materials egenskaper. I ett forskningsspår studeras additiv tillverkning där laser används för att smälta pulver, något som orsakar oerhört höga avsvalningshastigheter som kan ge material med nya egenskaper.
– Vi har tittat på en mängd intressanta saker, bland annat hur metallglas kan få tillämpningar i legeringar i motorer, berättar Ulf Jansson. Forskningen i projektet har redan resulterat i flera patent och vetenskapliga uppsatser. Projektet har även involverat nio doktorander, varav sju nu har disputerat.
– Det är kanske det allra viktigaste resultatet. Nu har vi ett antal unga forskare som är ute och arbetar inom industrin och för kunskapen vidare. Det är ett rejält tillskott till framtidens kompetens. Vi vet att vissa av våra resultat redan används i våra samarbetspartners företag. Tillverkningsindustrin och basindustrin kanske inte verkar så glamorösa, men de är kärnan i det svenska välståndet.

Byggt ny plattform
SSF-finansieringen har också gjort det möjlig för Uppsala universitet att bygga infrastruktur och samla kompetens inom additiv tillverkning, något som inte fanns tidigare. Universitetet stödjer nu ekonomiskt ett nytt laboratorium och forskningsnätverk, och har startat ett nytt och unikt internationellt masterprogram i ämnet.
– Den här typen av forskningsprogram ger många ringar på vattnet, såväl för oss inom akademin som för industrin. Jag har medverkat i väldigt många forskningsprojekt under min karriär, men detta är nog det som har fått mest betydelse, säger Ulf Jansson.
Han hoppas att det ska skapas fler program och finansieringsmöjligheter för forskning inriktat på generiska metoder och verktyg för industrin. Det gäller såväl grundforskning som den mer tillämpningsnära forskningen. Intressanta spår för framtida forskning av det här slaget är att kombinera materialforskning med maskininlärning och AI, menar han. Då kan utvecklingen ta stora språng.
– Idag är framtagandet av material mycket av ”trial and error”. Det tar lång tid och är en kostsam process. I spåkulan ligger att vi genom datamodeller blixtsnabbt kan prediktera och modellera olika material, med specifika egenskaper. Det skulle betyda enormt mycket för den svenska tillverkningsindustrin, avslutar Ulf Jansson.

Ulf Jansson, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild

Stort intresse för stöd för att söka EU-bidrag

Gergana Hamberg, forskningssekreterare på SSF. Foto: Johan Marklund
Gergana Hamberg, forskningssekreterare på SSF. Foto: Johan Marklund

Inom EU:s ramprogram Horisont Europa finns omfattande forskningsbidrag. Men eftersom ansökningsprocessen ofta är både tidsödande och krånglig avstår många svenska forskare från att söka. Det vill SSF ändra på.

För ett drygt år sedan öppnade den första utlysningen ”SSF: EU Horisont Europa ansökningsstöd – en hävstång för svensk forskning”. Syftet är att underlätta för svenska forskare att söka EU-stöd, genom att ge bidrag till de kostnader som själva ansökningsprocessen ger upphov till. På så sätt hoppas SSF att andelen svenska forskare som söker bidragen ökar och att svensk forskning därmed får ett välkommet finansiellt tillskott och att dess internationella inflytande ökar.
– Det finns mycket forskningspengar inom EU:s ramprogram och Sverige ger stora bidrag dit. Ändå är det förhållandevis få svenska forskare som söker bidrag därifrån jämfört med många andra europeiska länder. Orsaken är ofta att det är väldigt omständligt, tar lång tid och kostar mycket, och då tycker man inte att det är värt det. Med det här programmet vill vi ge fler svenska forskare möjlighet och incitament att söka och få del av de här bidragen, berättar Gergana Hamberg, forskningssekreterare på SSF.

”Med det här programmet vill vi ge fler svenska forskare möjlighet och incitament att söka och få del av de här bidragen.”

Öppet för alla
I de första två utlysningarna var det omkring 700 forskare som redan beviljats bidrag från SSF som kunde söka, eftersom denna forskning redan granskats av SSF och därmed bedömts uppfylla kvalitetskraven. Från och med den tredje utlysningen är programmet öppet för alla. Bidragen ligger på 500000 kronor och kan sökas av projektledare för stora samarbetsprojekt, som skapar viktiga synergier, med nätverk och samverkan på den internationella arenan. Som alltid med SSF handlar det om forskning av strategisk relevans, av högsta internationella standard och som främjar Sveriges långsiktiga konkurrenskraft.

Snabbt besked
Programmet har väckt stort intresse och i de tre första utlysningarna kom ett 50-tal ansökningar in, varav 23 beviljades bidrag. Planen är att programmet framöver kommer att ha en utlysning per år, tidsmässigt anpassad efter EU:s planering. SSF vinnlägger sig om att ge ett snabbt besked till den sökande, inom en månad, berättar Gergana.
– Antalet ansökningar har klart överträffat vad vi hade förväntat oss. SSF är först med den här typen av aktivt stöd och responsen visar på att det här verkligen fyller ett behov. Nyligen rapporterade ett av projekten att SSF-stödet på 500000 kr hjälpt dem och att de beviljats cirka 50 Mkr i EU-stöd, medan ett annat projekt intygar att deras EU-ansökan skärpts betydligt av att SSF-medlen gjort det möjligt att köpa konsulttjänster.

SSF satsar på centrum inom halvledardesign

Jonas Bjarne, forskningssekreterare på SSF. Foto: Gonzalo Irigoyen
Jonas Bjarne, forskningssekreterare på SSF. Foto: Gonzalo Irigoyen

Det råder skriande brist på halvledare, som är en kritisk komponent i snart sagt alla produkter. Eftersom produktionen är koncentrerad till ett fåtal länder är den mycket känslig för störningar. Den digitala infrastrukturen, där halvledare är en helt central del, är grundläggande både av säkerhets- och konkurrensskäl. SSF lanserar därför en ny utlysning för att skapa ett stort multidisciplinärt forskningscentrum för halvledardesign.

Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, har i sin strategi fram till 2026 ett allt större fokus på forskningscentrum baserade på multidisciplinär forskning som har potential att skapa helt nya teknologier och lösningar inom naturvetenskap, medicin och teknik. Totalt avsätter stiftelsen flera hundra miljoner kronor för att bygga fem till tio multidisciplinära forskningscentrum, MRC, under de kommande åren.
Allra först ut är utlysningen SSF Halvledarsystemdesign eller SSF MRC Semiconductor System Design, SeSyDe. SSF satsar 60 miljoner kronor under sex år på att bygga upp ett multidisciplinärt centrum i världsklass, där akademi, forskningsinstitut, industri och samhälle samverkar.
– Tanken bakom MRC är att identifiera några av våra viktigaste utmaningar och samhällsproblem och försöka bidra till att lösa dessa genom bred samverkan mellan olika forskningsdiscipliner. På så sätt hoppas vi skapa synergier och hävstångseffekter, som flyttar kunskap mellan olika aktörer och lyfter forskningen till helt nya nivåer, berättar Jonas Bjarne, forskningssekreterare på SSF.

Design differentierar
Idag råder mycket stor brist på halvledare över hela världen, bland annat på grund av pandemin och geopolitiska händelser. Tillverkningen domineras nästan helt av Kina och Taiwan och politiska spänningar gör att leverantörskedjorna är mycket sårbara. Det får stora konsekvenser för svensk och europeisk industri, eftersom nästan all apparatur, även enkel sådan, innehåller halvledare. För att göra medlemsländerna mer oberoende har EU nyligen lanserat en stor satsning om cirka 40 miljarder euro, The European Chips Act. Den syftar till att stimulera forskning, utveckling och produktion av halvledare i Europa, och att skapa robusta leveranskedjor.
– Faktum är att EU-beslutet kom strax efter vårt och det är väldigt roligt att tajmingen blev så bra. Vår satsning gäller inte produktion eller grundläggande materialforskning, utan enbart designsteget, eftersom det är inom detta område som vi anser att Sverige har en stor strategisk fördel, säger Jonas Bjarne.
– Här finns redan en mycket hög kompetens inom forskning och utveckling samt bra labb och annan infrastruktur. Designen är helt avgörande för chippens kvalitet och funktion. Det är här kommande svenska produkter har möjlighet att differentiera sig mot konkurrerande lösningar som använder standardchip. Vi tror att vårt centrum kan bidra till att Sverige blir en väsentlig del av den europeiska satsningen, genom att vi bygger upp en bred bas av duktiga forskare som kan agera kraftfullt på EU-nivå och öka hävstångseffekten.

”Vi tror att vårt centrum kan bidra till att Sverige blir en väsentlig del av den europeiska satsningen.”

Framtida behov specificerar
Målet med halvledardesigncentrumet är att det ska vara av högsta strategiska relevans för svensk industri och Sverige samt att det ska bidra till att Sverige blir ett av de ledande länderna inom området. Forskningen ska präglas av helhetssyn och innefatta allt från chiplets till systemarkitektur, algoritmer och mjukvara, det vill säga en komplett systemansats för halvledardesign. Det gäller för forskarkonsortiet att kunna blicka in i framtiden och förutspå behov hos såväl konsumenter som industri samt inkludera all den kompetens som behövs.
– Exempelvis kan kognitions- och perceptionsforskning, när de tillämpas inom halvledardesign, möjligen vara centrala för att bidra med kunskap om människors sinnen och visa på behov av och krav på halvledarna som styr framtidens robotar, självstyrande bilar, mobilsystem och annat. När kunskap kommer från olika, och ibland oväntade, håll skapas riktigt mervärde, framhåller Jonas Bjarne.
Utlysningen är öppen fram till den första november och beslut om vilket konsortium som får bilda det nya MRC för halvledardesign kommer i april nästa år. Jonas Bjarne hoppas och tror att SSF får in ett fåtal men i stället riktigt starka ansökningar, med stor vetenskaplig bredd.
– Det kommer att bli en hård selektering, där vi väljer ut den allra bästa sökande. Inriktningen på detta, liksom kommande MRC, beslutas efter grundlig analys av vad som bedöms vara strategiskt viktigt för Sveriges konkurrenskraft. Vi ser att dessa centra har en stor och viktig funktion att fylla.

Sök till ”SSF Halvledarsystemdesign”!

Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, avsätter 60 miljoner kronor för att etablera ett centrum för forskning inom halvledardesign. Syftet är att stimulera multidisciplinär forskning mellan akademi, forskningsinstitut, industri och samhälle. Forskningen ska innefatta en helhetssyn på halvledardesign, inkluderande flera designsteg där även anpassning av designen till de slutliga systemprodukterna bör ingå.

Centret är det första i SSF:s stora satsning på mångvetenskapliga forskningscenter (MRC – Multidisciplinary Research Centers) inom naturvetenskap, medicin och teknik.
Sista ansökningsdag är den 1 november 2022.

För mer information, se SSF:s hemsida: strategiska.se

www.strategiska.se

Nytt stöd till forskare som söker EU-bidrag

SSF vill hjälpa svenska forskare att söka bidrag i EU:s forskningsprogram Horisont Europa. Med utlysningen ”SSF: EU Horisont Europa ansökningsstöd – en hävstång för svensk forskning” kan forskare som redan har eller har avslutat ett SSF-projekt efter januari 2018, söka bidrag.

Utvalda projekt kommer att tilldelas bidrag på 300000 till 500000 kronor beroende av den sökandes roll i det föreslagna projektet.

Sista ansökningsdag är 1 september 2021 kl 14:00!
Beslut meddelas i oktober.

Klicka här för mer information

Stiftelsen för Strategisk Forskning

Stiftelsens för Strategisk Forskning delar årligen ut omkring 600 Mkr till strategisk forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin. Målet är att forskningen på sikt ska kunna komma till nytta för svensk industri och samhälle. Ett tiotal utlysningar finns att söka varje år och de utformas olika beroende på utlysning. Huvudsakligen delas de ut som rambidrag eller som individuella bidrag, i första hand till unga framgångsrika forskare. Vi har också några program som uppmuntrar rörlighet mellan akademi och industri.

strategiska.se