Etikettarkiv: SSAB

Samverkans­forskning – nyckelfaktor för SSAB

Eva Petursson, forskningschef på SSAB. Foto: Hasse Eriksson
Eva Petursson, forskningschef på SSAB. Foto: Hasse Eriksson

SSAB är en världsledande leverantör av höghållfasta stål. För att möta morgondagens krav krävs ett ständigt inflöde av ny kompetens och nya idéer.
– Samverkan med akademin är en nyckelfaktor i vår forsknings­strategi, säger Eva Petursson, forskningschef på SSAB.

Samverkansforskning är en viktig del av SSAB:s övergripande forskningsstrategi.
– För långsiktiga målsättningar, som att bygga ny kunskap, samarbetar vi med externa partners. Det är en välutvecklad och beprövad strategi som vi har praktiserat länge i både det svenska och finska systemet, berättar Eva Petursson.
Ett aktuellt projekt som närmast kan ses som ett skolexempel på samverkansforskning är Hybrit, som startades 2016 av SSAB, LKAB och Vattenfall i syfte att utveckla världens första fossilfria ståltillverkningsteknik.
– Hybrit är ett stort och ambitiöst projekt som ingen av oss inblandade aktörer hade kunnat genomföra var för sig.
Eva Petursson lyfter även fram metallforskningsinstitutet Swerim som en utmärkt plattform för forskningssamverkan.
– Vi är involverade i flera olika partnerskap inom Swerim där vi inspireras och får in nya tankar, kompetenser och utrustning med hjälp av externa partners som kan vara såväl kollegor i branschen som andra stålföretag och slutanvändare av våra produkter.

”För långsiktiga målsättningar, som att bygga ny kunskap, samarbetar vi med externa partners. Det är en välutvecklad och beprövad strategi som vi har praktiserat länge.”

Svår ekvation
Just nu rasar Coronapandemin över världen, en kris som satt stora spår hos SSAB.
– Många medarbetare, även inom forskningsorganisationen, är korttidspermitterade. De långsiktiga FoU-satsningarna går på sparlåga i väntan på bättre tider.
Eva Petursson konstaterar vidare att ekvationen där SSAB, likt andra bolag, bidrar med 50 procent av finansieringen i samverkansprojekt med akademin, är svår att få ihop när många nyckelpersoner plötsligt arbetar halvtid.
– Jag tycker att 50/50-systemet i grunden är en bra lösning men just nu råder tuffa tider och det vore önskvärt om staten, som temporär åtgärd, kunde gå in med en större andel till finansieringen. På så sätt skulle samverkansforskningen som sker på universitet och institut kunna upprätthållas.

Material i fokus på Vinnova

Margareta Groth, enhetschef på Industriell utveckling på Vinnova. Foto: Anette Andersson
Margareta Groth, enhetschef på Industriell utveckling på Vinnova. Foto: Anette Andersson

Materialvetenskap är ett av Sveriges viktigaste forskningsområden och av största vikt för den svenska industrin. Det är därför ett av Vinnovas prioriterade områden, med ett stort antal satsningar.

Vinnova är en statlig forskningsfinansiär med uppdrag att stärka Sveriges innovationsförmåga och på så sätt bidra till en hållbar tillväxt. Myndighetens verksamhet spänner över ett brett spektrum och ett viktigt fokus är Industri och material, som är ett av Vinnovas största enskilda områden.
– Mycket av den främsta svenska industrin är byggd på ett starkt materialkunnande, så det är i högsta grad av stor strategisk vikt för Sverige. Se bara på företag som Sandvik och SSAB. Sverige har länge legat i framkant, säger Margareta Groth, vid avdelningen Industriell utveckling, där hon är chef för den enhet som samlar Vinnovas materialprogram.

Nya material
Men det är inte bara de tunga, traditionella industrierna som bygger på materialkompetens i framkant. Sverige har också spetsforskning inom nya material, till exempel grafen. Programmet SIO Grafen har som mål att Sverige ska bli ett av världens tio främsta länder på att utnyttja grafen.
– Grafen har enormt många användningsområden och potential att lösa viktiga framtidsutmaningar. Här är Sverige väldigt kunskaps- och innovationstungt, berättar Margareta Groth.
Biomaterial är ett annat område som Vinnova satsar på, med exempelvis programmet Bioinnovation, för att ersätta fossilbaserade material. ForestValue är ett annat projekt, där man arbetar för att främja träbaserade material och skogsindustrin.
Additiv tillverkning, eller 3D-printing är ett nytt, spännande område, där Vinnovafinansierade projektet CAM2 vid Chalmers har fått stor uppmärksamhet och finansiering från EU. Vidare är FoU inom batterier ett viktigt område, med exempelvis SweBAL vid Uppsala universitet. Ytterligare en satsning är FunMat vid Linköpings universitet, där man forskar om funktionella ytor för exempelvis verktyg, bränsleceller och batterier.

”Mycket av den främsta svenska industrin är byggd på ett starkt materialkunnande.”

Material är nyckelfaktor
Några andra exempel på Vinnova-program är Materialbaserad konkurrenskraft och Industriell utveckling, där materialforskning omsätts i tillämpning inom industrin.
– En utmaning är att innovationer inom material kan vara svåra att få in i samhället och industrin eftersom vi inte har utvecklade värdekedjor för nya material. Därför är det viktigt att arbeta brett och med flera olika material, säger Margareta Groth och fortsätter:
– En stor fördel för Sverige är att vi har forskningsinfrastrukturen MAX IV och snart även ESS, som verkligen ger en boost till svensk materialforskning. Innovativa, lätta och energieffektiva material är en nyckelfaktor för att möta klimatmålen.