Etikettarkiv: Samverkan

Forskarrörlighet strategisk faktor post-corona

Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Gonzalo Irigoyen
Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Gonzalo Irigoyen

– Flera forskningsprojekt som SSF stödjer och nya utlysningar mobiliserar mot infektioner, säger Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning. Det gäller att ge samhället förutsättningar att effektivare kunna hantera nästa pandemi, om den så är från virus eller bakterier.

För detta behövs ett brett mångvetenskapligt samarbete, med utbyte mellan människor och nya vetenskapliga genombrott. Även om virtuella möten ofta fungerat under vår påtvingade isolering är min erfarenhet att nya idéer och verksamhetsutveckling försvåras utan direkta mänskliga kontakter.
Stiftelsen vill se mer korsbefruktning mellan sektorer som högskolor, näringsliv och hälso- och sjukvården, och mer internationellt utbyte för att stärka Sveriges konkurrenskraft. SSF finns där som finansiär genom olika riktade program. Studier visar att växelverkan mellan forskare från olika discipliner, över landsgränser och med industrin ökar både kvalitet och genomslaget av forskning.

Hur vet du det?
– Vi lät nyligen Technopolis undersöka effekterna av intersektoriell rörlighet och stiftelsens olika program för detta. Resultaten är positiva, vilket framgår i den rapport vi lagt ut på hemsidan. Sverige sticker ut internationellt med att så många som sju av tio forskare verkar inom privat sektor. Här finns alltså en stor potential för samverkan.

På vilka sätt stödjer stiftelsen rörlighet?
– Vårt program Strategisk Mobilitet vänder sig till både industri och universitetsforskare för att främja rörlighet mellan sektorerna. SSF är också en av landets främsta finansiärer för doktorander vid industrin och forskningsinstitut. Vi skapar forskarskolor, senast vid ESS för neutronspridning. Gemensamt för samtliga program är karriär- och kompetensutveckling. Det gäller till exempel Framtidens Forskningsledare och Instrument-, teknik- och Metodutveckling. SSF stödjer även tjänster för adjungerade professorer från industrin till högskolan genom nyöppnade programmet A-Pro.

”Samverkan är helt avgörande för en hållbar samhällsutveckling.”

Vad handlar A-Pro om?
– Det innebär upp till sex års tjänst som adjungerad professor på deltid vid en svensk högskola eller universitet. Den sökande ska ha sin huvudsakliga anställning vid ett företag eller klinik. Syftet är ömsesidig problem- och kunskapsöverföring.

Hur ser SSF på internationalisering?
– Vi är mycket positiva till Agneta Bladhs Internationaliseringsutredning som nu ligger på regeringens bord. Jag vill speciellt peka på den tilltagande konkurrensen om talang, både bland forskare och studenter världen över. En strategisk fråga är hur Sverige ska attrahera, förädla och hålla kvar denna talang. Sveriges andel av världens forskning är endast 1 procent; därför bör vi kraftsamla på områden där vi kan nå internationell spets. Det är klokt att bygga internationella nätverk av personkontakter och här fyller stiftelsens nya sabbaticalprogram en viktig roll.
– Idag har SSF samverkan med Japan, Sydkorea och Taiwan, som är framstående inom utbildning, forskning och industrialisering, och viktiga handelspartners. De är demokratier med stor befolkning och har hanterat corona­krisen på ett imponerande sätt. Vi kan lära mycket av dem. Ett kommande bilateralt program för forskningsutbyte är med Israel.

Hur kan samverkan uppmuntras?
– Samverkan är helt avgörande för en hållbar samhällsutveckling. Därför bör meritvärdet för sådana insatser höjas bland universiteten. Och så – varför inte genomföra förslaget i SOU 2012:41, att 2 procent av varje statligt forskningsbidrag disponeras för nyttiggörande vid lärosätena. Att det ger positiva resultat vet SSF som idag reserverar 3 procent av sina större projektbidrag för samverkan som ger genomslag i samhället.
– Excellens och samverkan måste även premieras från statens sida. För att behålla innovationskraften och locka utländsk industri att investera i svensk FoU behövs flera kompletta världsledande akademiska miljöer av den typ som SSF driver fram, med forskning, undervisning och innovation. Det innebär en tydligare profilering av våra läro­säten tillsammans med tvärvetenskapliga samarbeten.
– Genom att under 25 års tid ha uppmuntrat samverkansorienterade forskare har stiftelsen bidragit till att Sverige idag står starkt inom IT, livsvetenskaperna och materialutveckling. På önskelistan står en återkapitalisering från staten eller privata donatorer. Det behövs mer strategisk forskning, där SSF:s horisont är 15 år in i framtiden.

Pandemin sätter ljus på forskningsbehov

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet
Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet

– Coronapandemin påverkar hela vårt samhälle och har tydligt visat på behoven av forskning, på både kort och lång sikt. Flera satsningar är under diskussion, hur de slutligen utformas återkommer vi till i kommande proposition, säger forskningsminister Matilda Ernkrans.

Coronakrisen utmanar det ekonomiska läget i samhälle och näringsliv vilket kan påverka möjligheterna för investeringar i forskning och innovation. Ett stort antal pågående samverkansprojekt kan komma att avslutas i förtid och förväntningarna på regeringens kommande forskningsproposition är höga. Forskningsminister Matilda Ernkrans påpekar att regeringen redan gjort omfattande satsningar för att möta de utmaningar som följer i coronavirusets spår.
– Ett exempel på det är en omedelbar satsning på 100 miljoner kronor till forskning med inriktning på det nya coronaviruset. Men det är tydligt att pandemin även kommer att påverka samhället på lång sikt. I varje satsning vi gör i den kommande propositionen behöver vi därför se över hur den kan kopplas till Covid-19 eller dess påverkan av samhället. Det kan till exempel handla om hur forskningen bidrar till att möta den ökade digitaliseringen, behoven av ett starkt och tryggt samhälle med bra krisberedskap eller hur vi kan ställa om och möta klimat- och hälsoutmaningen efter pandemin.
Många bedömare menar att pandemin satt ljuset på vikten av tillämpad forskning, innovation och snabbare nyttiggörande av resultat, något som Matilda Ernkrans har full förståelse för.
– Tillämpad forskning efterfrågas eftersom människor vill att pandemin ska hanteras så snabbt som det bara går. Samtidigt understryker det vikten av grundforskning inom områden som i framtiden kan visa sig vara helt nödvändiga. För att kunna möta både nuvarande och framtida forskningsbehov behöver vi fortsatt satsa på hela kedjan.

Ny kunskap är helt avgörande för att skapa ett starkt samhälle

Samarbete
Regeringen har som mål att Sverige ska vara en ledande forskningsnation med forskning i världsklass. Frågan är hur ett litet land som Sverige ska klara det?
– Sverige är innovationsledare inom EU och har varit det under många år. Men Sveriges position är inte en självklarhet, utan något som vi byggt under mycket lång tid. Det har varit medvetna politiska val vi gjort som land. Vi vet att investeringar i forskning och ny kunskap lägger grunden för ett starkt samhälle och möjliggör viktiga genombrott och innovationer. Det skapar jobb från norr till söder och det skapar välstånd och utveckling.
I förra forskningspropositionen tillfördes medel för att ge lärosätena större kontroll över sina prioriteringar samt forskningens inriktning och genomförande, något Malena Ernkrans menar även medför ökat ansvar.
– Samtidigt behöver vi från regeringens sida fördela de offentliga medlen klokt för att möta de samhällsutmaningar vi ser och för att stärka forsknings- och innovationssystemet som helhet. Gör vi det på rätt sätt och med gemensamma krafter via den kommande propositionen kommer det att göra stor skillnad.

Bra utgångsläge
Utgångsläget bedömer forskningsministern som mycket bra.
– De totala offentliga och privata satsningarna är stora jämfört med de flesta länder. Vi producerar ledande forskning inom många fält och har flera världsledande lärosäten. Jag vill särskilt nämna de viktiga satsningar Sverige gör på stora forskningsinfrastrukturer som ESS och Max-IV i Lund samt på SciLifeLab i Stockholm-Uppsala. Dessa forskningsinfrastrukturer har, och kommer att ha, en väldigt stor betydelse för svensk forskning och innovation. I sammanhanget vill jag även lyfta den utredning som regeringen nyligen tillsatt för att ytterligare förbättra organisering, styrning och finansiering av svensk forskningsinfrastruktur.

Här får man göra världen lite bättre

Pia Sandvik, vd för RISE. Foto: RISE
Pia Sandvik, vd för RISE. Foto: RISE

– RISE har utvecklats till ett starkt forskningsinstitut med tydlig roll. Att ligga nia på Sveriges Young Professionals lista över drömarbetsgivare tyder på att fler än jag ser verksamheten som en plats där man får bidra till att göra världen lite bättre, säger vd Pia Sandvik.

Det har gått fyra år sedan RISE bildades genom en sammanslagning av 35 separata forskningsinstitut. Pia Sandvik utsågs till verksamhetens första vd med uppdrag att stärka näringslivets konkurrenskraft och bidra till innovativ utveckling av samhället.
– RISE har utvecklats till ett starkt forskningsinstitut med tydlig roll och som samlar en stor bredd av forskningsområden, testbäddar och demonstrationsmiljöer. Något som kommer till stor nytta för samhället, inte minst under coronapandemin där RISE i dia­log med flera nationella myndigheter bland annat skapat en snabbare process för att få ut skyddsutrustning i vården.
Pia Sandvik ger flera exempel på verksamheter inom RISE som snabbt ställt om för att kunna vara med och bidra med kunskap och kompetens under den rådande krisen. I april lanserades webbplatsen digitalvardochomsorg.se för samordning och inspiration kring digitala verktyg för kommunal vård, omsorg och socialtjänst i coronapandemin. Webbplatsen initierades av Socialdepartementet och drivs av RISE i samarbete med en rad olika aktörer.
Tillverkning av handsprit för sjukvården är ett annat aktuellt exempel.
– En av våra anläggningar på norrlandskusten ställde på bara några dagar om sin produktionslina. Ett annat initiativ som RISE bidragit till är skolahemma.se, en webbplats dit skolpersonal kan vända sig för att hitta samlad kunskap om undervisning med digitala läromedel på distans.

Post-corona
RISE har även tillsatt en post-corona-grupp där fokus ligger på vad som kommer att hända efter pandemin.
– Ett orosmoln är hur företagens FoU-budgetar kommer att se ut efter krisen. Idag svarar näringslivet för 70 procent av Sveriges totala forskningsbudget. Vi får starka signaler om att den andelen kommer att minska, vilket ställer en del medfinansieringsstrukturer på ända.
Pia Sandvik påpekar att många forskningsprogram i Sverige handlar om samverkan mellan universitet och företag där finansieringen delas 50/50.
– En utredning från Industrirådet pekar på att företagen kommer att klara max 25 procent av medfinansieringen, vilket är en halvering av nuläget och något som regeringen måste ta höjd för i kommande forskningsproposition.

Forskare ska få se sina idéer flyga

Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson. Foto: Daniel Roos
Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson. Foto: Daniel Roos

– Samverkansforskning är superviktigt, kunskap överförs på bästa sätt via människors hjärnor och då är det centralt att näringsliv och akademi jobbar med gemensamma frågeställningar, säger Elena Fersman, forskningschef inom AI på Ericsson.

Ericsson har en lång historia av samverkansforskning, en verksamhet som täcker hela skalan från långsiktig akademisk forskning till tillämpad produktnära forskning.
– Vi satsar stort på samverkan vilket bottnar i en strävan att ta fram nya idéer tillsammans med våra akademiska partners och sedan höja dess TRL, Technology Readiness Level. Jag personligen brinner verkligen för att korta ner kedjan från akademisk forskning till produkt, så att man som forskare kan få se sina idéer flyga, det är det finaste som finns, säger Elena Fersman.
Ett aktuellt exempel är Ericsson Operations Engine, där verksamheten har en kedja av medarbetare, partners, doktorander och professorer som jobbar med tidiga idéer.
– På andra sidan finns det en redan befintlig produkt som ständigt utvecklas och byggs på med nya idéer. Ericsson Operations Engine är i grunden en tjänst för våra kunder men ett bra exempel på samverkansforskning – och utveckling, säger Elena Fersman.
Ett annat aktuellt exempel är TECOSA, ett nystartat kompetenscenter med fokus på Trustworthy Edge Computing som drivs av KTH i samarbete med Ericsson och ett antal andra industripartners.
– Affärssidan är med i projekten redan från början i form av case som bygger på reella behov inom industrin. Forskningen inom centret baseras sedan på dessa behov vilket är ett arbetssätt med lång startsträcka, men där vi vet att vi får bra resultat och är förberedda på utkomsten.

”5G-nätet är komplext och innehåller enorma mängder algoritmer”

AI
Ett skarpt fokus för hela Ericsson är 5G, nästa generations system för mobilkommunikation.
En utveckling som också går hand i hand med bolagets AI-forskning.
– 5G-nätet är komplext och innehåller enorma mängder algoritmer. Det handlar om tusentals parametrar och extrema datamängder som systemet ska ta in och processa. Ingen människa kan styra ett så komplext system, det skulle inte fungera utan AI.
Den största utmaningen i dagens AI-utveckling, menar Elena Fersman, handlar lika mycket om människa som om teknik.
– AI-algoritmer är väldigt bra på beräkningar som kan användas till lösningar för specificerade domäner. Vi människor är bättre på mer odefinierade situationer. Maskinen kan hjälpa oss att bli bättre och vice versa.

Stort samverkansprojekt för ledande forskning

Sara Mazur, docent i elektroteknik och fusionsplasmafysik och en av initiativtagarna till WASP-programmet. Foto: Gonzalo Irigoyen
Sara Mazur, docent i elektroteknik och fusionsplasmafysik och en av initiativtagarna till WASP-programmet. Foto: Gonzalo Irigoyen

Autonoma system, mjukvara och artificiell intelligens är områden där Sverige har förutsättningar att profilera sig. Forskningsprogrammet WASP skapar en världsledande plattform där akademi och näringsliv samverkar för att bygga framtidens kunskap och kompetens inom detta fält.

WASP är ett samverkansprojekt mellan näringslivet och universitet och Sveriges enskilt största forskningssatsning genom tiderna. Det är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, KAW, som står bakom programmet, som startade 2015. Nyligen beslutades att programmet ska förlängas och löpa fram till 2029 och att stiftelsen skjuter till ytterligare medel så att den totalt bidrar med 4,2 miljarder kronor. Medverkande universitet och industrier bidrar med 1,3 miljarder kronor.
– Det är fantastiskt roligt att programmet växer och att vi i Sverige har gjort en satsning som är en av de största i sitt slag i Europa. Detta är forskning som är till stort gagn för landet och där Sverige har chans att positionera sig i viktiga nischer, säger WASP:s ordförande Sara Mazur, docent i elektroteknik och fusionsplasmafysik och en av initiativtagarna till programmet.

Industriella arenor
Linköpings universitet är värd och de övriga medlemsuniversiteten är Chalmers, KTH, Umeå samt Lunds universitet. Även Örebro och Uppsala universitet deltar. Ett stort antal företag medverkar, bland annat genom att ta emot doktorander och ge forskare tillgång till viktiga industriella arenor. Möjliga framtida tillämpningsområden för WASP är självkörande bilar, industriella beslutssystem och robotar som samarbetar med varandra och med människor.
En viktig del av WASP är att rekrytera världsledande forskare inom relevanta områden, både i Sverige och internationellt. Målet är att bygga 60 forskargrupper där akademi möter industri inom AI, autonoma system och mjukvara. Sara Mazur framhåller att detta gått över all förväntan.
– Vi möter ett mycket stort intresse. Det är väldigt attraktivt att få möjlighet att bygga egna stora forskargrupper och komma in i det svenska ekosystemet med svensk industri. I många länder finns det inte samma tillgång till industriella avnämare.

”Vi hoppas kunna behålla den här kompetensen i Sverige”

Hundratals doktorander
WASP bygger också en forskarskola med över 400 doktorandtjänster. Även här är intresset för att delta mycket stort, och i programmet finns idag 258 doktorander varav 79 är industridoktorander från ett 40-tal företag. Efter avslutade doktorandstudier finns möjlighet att söka post doc-tjänst utomlands med ett repatrieringsstöd för att återkomma till Sverige och bygga forskargrupper här.
– Vi hoppas kunna behålla den här kompetensen i Sverige, så att de kan fortsätta att bidra till svensk forskning och näringsliv, framhåller Sara Mazur.
Ett annat stort fokus är att fortsätta att bygga starka arenor för samverkan mellan akademi och industri. Exempelvis har en ny arena för Public safety, med forskning om autonoma fordon i räddningssyfte, öppnat i Västervik.

Hållbara sam­hället i fokus

Jonas Gustavsson, vd för AFRY. Foto: AFRY
Jonas Gustavsson, vd för AFRY. Foto: AFRY

För AFRY är samverkan mellan sektorer och ett tvärdisciplinärt tänkande helt grundläggande när det gäller forskning och utveckling. Det är så vi kan hitta lösningar på de stora framtidsutmaningar vi står inför. Företaget har en lång tradition av FoU och blickar framåt.

AFRY, som bildades när ÅF i fjol gick samman med finska Pöyry, är ett ledande ingenjörs- och designföretag inom industri, energi och infrastruktur. I den enkät som Framtidens Forskning gjort hamnar AFRY i topp när forskare inom akademin ska ranka vilka företag de är intresserade av att arbeta för. Jonas Gustavsson, vd för AFRY, tror att det finns flera skäl till det.
– Vi har en stark historisk profil när det gäller forskning, inte minst genom vår stiftelse och delägare Åforsk, som årligen delar ut stora forskningsbidrag. Vi har också en nära koppling till Ingenjörsvetenskapsakademin, universitet och högskolor.
– Men jag tror också att många forskare ser att vi arbetar innovativt och att man hos oss har möjlighet att tillämpa sin forskning på verkliga projekt ute i samhället. Det gör oss attraktiva som arbetsplats för forskare.

”Till skillnad mot många andra företag har ju vi som konsultbolag inga egna fysiska produkter som vi kan utveckla”

Innovationsplattform
AFRY stärker också sin forskningsprofil genom en intern innovationsplattform, där medarbetare kan testa idéer och driva projekt. Det är ett sätt att uppmuntra innovativt tänkande och fånga upp goda idéer.
– Till skillnad mot många andra företag har ju vi som konsultbolag inga egna fysiska produkter som vi kan utveckla, utan här handlar det om att skapa en miljö som stimulerar nya sätt att tänka. Vi arbetar allt mer mot att leverera helhetslösningar, som är mångfacetterade och komplexa. Då gäller det att vara innovativ och applicera forskningsrön, säger Jonas Gustavsson.
Han framhåller vikten av en nära samverkan mellan olika sektorer för att bygga framtidens uppkopplade och hållbara samhälle. Här krävs att transportsektor, samhällsbyggnad, energileverantörer och andra krokar arm för att gemensamt och snabbt utveckla helhetslösningar, inte minst för att tackla klimatfrågan.
– Förr räckte det med att varje segment för sig skapade sina egna optimala lösningar. I framtidens samhälle sammankopplas olika funktioner. Sverige ligger långt fram i digitalisering och har förutsättningar att ta en ledande roll i utvecklingen mot smarta, hållbara lösningar. Jag hoppas att man på politisk nivå ser möjligheterna, säger Jonas Gustavsson.

Samverkansprojekt
AFRY arbetar i flera samverkansprojekt, bland annat för att ta fram framtidens transporter. Här arbetar expertis från fordonsindustrin, stadsbyggnad, batteriteknik och 5G.
Det finns också ett starkt behov av tvärvetenskaplighet i det här arbetet. De områden där AFRY är verksamt är av tradition tekniktunga. Men de stora samhällsomdaningarna som vi står inför kräver forskning också från andra områden, som humaniora, psykologi och samhällsvetenskap.
– Digitalisering, AI, robotisering och annat leder till helt nya sätt att arbeta, bo och leva. Det har vi sett under coronapandemin, som har påskyndat digitala lösningar i arbetslivet och vårt sociala liv. Vi behöver lösningar som inte bara fungerar bra och effektivt rent tekniskt. Den tvärdisciplinära forskningen kan bidra till att skapa en mänsklig miljö, där folk trivs. Det är otroligt spännande att vara en del av detta, säger Jonas Gustavsson.

Många kompetenser
Detta tänkande måste även genomsyra framtidens kompetensförsörjning på ingenjörsdrivna företag som AFRY, menar Jonas Gustavsson. Han ser framför sig att rekryteringen breddas till att i högre grad även omfatta andra kompetenser än rent tekniska.
– Kompetensförsörjningen är helt avgörande. Vi behöver en bredd av expertis som alla bidrar med sitt perspektiv. Och vi måste ständigt vara relevanta och uppfylla de förväntningar som nya generationer har på ledarskap och förmåga att omsätta forskning och innovationer i hållbara framtidslösningar.

Vilka av följande forskningsintensiva företag skulle du tänka dig att arbeta hos?
Om undersökningen:

Undersökningen är gjord mot ett slumpmässigt urval av forskare i akademin 29–30 april 2020. Undersökningen bygger på svar från cirka 600 forskare. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

Samverkans­forskning – nyckelfaktor för SSAB

Eva Petursson, forskningschef på SSAB. Foto: Hasse Eriksson
Eva Petursson, forskningschef på SSAB. Foto: Hasse Eriksson

SSAB är en världsledande leverantör av höghållfasta stål. För att möta morgondagens krav krävs ett ständigt inflöde av ny kompetens och nya idéer.
– Samverkan med akademin är en nyckelfaktor i vår forsknings­strategi, säger Eva Petursson, forskningschef på SSAB.

Samverkansforskning är en viktig del av SSAB:s övergripande forskningsstrategi.
– För långsiktiga målsättningar, som att bygga ny kunskap, samarbetar vi med externa partners. Det är en välutvecklad och beprövad strategi som vi har praktiserat länge i både det svenska och finska systemet, berättar Eva Petursson.
Ett aktuellt projekt som närmast kan ses som ett skolexempel på samverkansforskning är Hybrit, som startades 2016 av SSAB, LKAB och Vattenfall i syfte att utveckla världens första fossilfria ståltillverkningsteknik.
– Hybrit är ett stort och ambitiöst projekt som ingen av oss inblandade aktörer hade kunnat genomföra var för sig.
Eva Petursson lyfter även fram metallforskningsinstitutet Swerim som en utmärkt plattform för forskningssamverkan.
– Vi är involverade i flera olika partnerskap inom Swerim där vi inspireras och får in nya tankar, kompetenser och utrustning med hjälp av externa partners som kan vara såväl kollegor i branschen som andra stålföretag och slutanvändare av våra produkter.

”För långsiktiga målsättningar, som att bygga ny kunskap, samarbetar vi med externa partners. Det är en välutvecklad och beprövad strategi som vi har praktiserat länge.”

Svår ekvation
Just nu rasar Coronapandemin över världen, en kris som satt stora spår hos SSAB.
– Många medarbetare, även inom forskningsorganisationen, är korttidspermitterade. De långsiktiga FoU-satsningarna går på sparlåga i väntan på bättre tider.
Eva Petursson konstaterar vidare att ekvationen där SSAB, likt andra bolag, bidrar med 50 procent av finansieringen i samverkansprojekt med akademin, är svår att få ihop när många nyckelpersoner plötsligt arbetar halvtid.
– Jag tycker att 50/50-systemet i grunden är en bra lösning men just nu råder tuffa tider och det vore önskvärt om staten, som temporär åtgärd, kunde gå in med en större andel till finansieringen. På så sätt skulle samverkansforskningen som sker på universitet och institut kunna upprätthållas.

Forskning i samverkan stärker Sveriges konkurrenskraft

Eva Schelin, vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson
Eva Schelin, vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson

KK-stiftelsen har firat 25 år, ett kvarts sekel där forskning i samverkan mellan lärosäten och företag löpt som en röd tråd genom verksamheten.
– Vårt uppdrag, nu som då, är att stärka Sveriges konkurrenskraft. KK-stiftelsen kommer att vara en fortsatt viktig aktör i det arbetet, säger Eva Schelin, vd.

Efter drygt ett år på vd-posten konstaterar Eva Schelin att KK-stiftelsen är en pigg 25-åring med ett väl förvaltat kapital som för närvarande uppgår till drygt 8 miljarder kronor.
– Förra året beviljade vi 675 miljoner kronor till program och projekt inom forskning och avancerad utbildning på 22 lärosäten runt om i Sverige. Stödet omfattar både forskningsprojekt och projekt för att skapa mer och bättre utbildning.
AI är ett hett ämne och KK-stiftelsen har genom åren stött svensk AI-forskning med närmare en halv miljard kronor.
– Då ska man komma ihåg att KK-stiftelsen aldrig väljer specifika forskningsområden. Att vi sedan länge är en betydande finansiär av AI-forskning beror på att de lärosäten vi finansierar var tidigt ute med att identifiera området som intressant.

”Artificiell intelligens kommer att revolutionera både samhälle och industri.”

Samproduktion
Under 2019 beviljade KK-stiftelsen till exempel 16 miljoner kronor till Örebro universitet för att stödja satsningen på AI-utbildningar för yrkesverksamma tillsammans med bland andra ABB, Epiroc, Billerud och Ericsson. Även Högskolan i Skövde och Jönköping University ingår som utbildningspartners i projektet. Stöd från KK-stiftelsen förutsätter alltid att projekten genomförs i samproduktion mellan lärosäte och företag.
– Artificiell intelligens kommer att revolutionera både samhälle och industri. För näringslivet är evidensbaserad kompetensutveckling av anställda en förutsättning för att kunna möta dagens och morgondagens utmaningar, säger Eva Schelin.
Framtiden för KK-stiftelsens del menar hon handlar om att vara en fortsatt viktig aktör i arbetet med att främja forskning som görs i nära samverkan mellan regionalt förankrade lärosäten och näringsliv och därmed bygger kunskap i hela Sverige.
– Vi fortsätter på den inslagna vägen med att finansiera forskning och kompetensutveckling som kompletterar både de statliga satsningarna och de satsningar som företag och offentlig sektor svarar för. Tillsammans stärker vi Sveriges konkurrenskraft.

25 år av nyttig forskningsfinansiering

Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Johan Marklund
Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Johan Marklund
I år fyller Stiftelsen för strategisk forskning 25 år. Drivkraften har hela tiden varit att finansiera forskning av högsta kvalitet som stärker Sveriges konkurrenskraft. Samverkan, förnyelse och tvär­vetenskaplighet är grundpelare.

Liksom de andra stiftelserna som bildades samtidigt, med pengar från löntagarfonderna, fick vi ett tydligt uppdrag. Det har varit en satsning som kraftfullt bidragit till nydanande forskning”, säger Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.
Lars Hultman menar att en viktig uppgift för SSF är att utmana den spårbundenhet som ofta finns i systemet och att bryta inlåsningar. Det sker bland annat genom forskningsprogram som uppmuntrar till samverkan mellan sektorer, och genom att bygga tvärvetenskaplig forskning. Koncentrerade insatser och skapandet av nya forskningsområden är sätt att driva förnyelsearbetet.
– Under mina snart sju år på stiftelsen har fem miljarder kronor satsats på individstöd till unga forskningsledare, innovatörer och nyckelpersoner vid infrastrukturer. Vi har också skapat program inom cybersäkerhet, Big Data, smarta system och AI, nya material för energitillämpningar, biomarkörer, systembiologi och medicinsk teknik, med mera, berättar Lars Hultman.

Uppmuntra utlandserfarenhet
SSF har även startat en forskarskola inom neutronspridning kopplad till europeiska ESS, och är en av landets största finansiärer av forskarutbildning för industri- och institutdoktorander. Nytt för i år är en utlysning för att gästforska utomlands, så kallade sabbaticals, i syfte att skapa korsbefruktning och mobilitet.
– Jag skulle gärna se att universitet och högskolor värderar utlandserfarenhet högre bland sina anställda, och uppmuntrar till samverkan för nyttiggörande av forskningsresultat. Vi vill stötta sådant som går utanför upptrampade stigar och ger erfarenheter som gagnar Sverige, säger Lars Hultman.
Som en resonansbotten i samtliga av SSF:s satsningar finns de globala hållbarhetsmålen. Exempelvis har SSF i år riktat en satsning mot miljövänlig batteriteknik och planerar utlysningar för fossilfri energiteknik och växtförädling för att få ner koldioxidhalten i atmosfären och stärka livsmedelsförsörjningen. Lars Hultman menar att lösningar på dessa kriser finns inom räckhåll, liksom för hur vi ska kunna skydda oss människor och jordens andra livsformer mot pandemier och antibiotikaresistens.
– Vi är optimister, men det finns ingen tid att förslösa. Nu gäller det att bryta ner väggarna i en del åsiktskorridorer och styra resurserna dit där de ger störst effekt, säger han.

Sverige tappar
Sverige har under de senaste 20 åren ökat finansieringen till högskolesektorn och kraftigt utökat antalet utbildningsplatser. Ändå tappar landet i internationell rankning. Forskare får allt mindre resurser eftersom forskningspengar tenderar att spridas tunt och brett. Samtidigt lägger näringslivet i ökande grad sina investeringar i forskning utomlands. Sverige har dessutom låg utbildningspremie och studenter som påbörjar sina studier och etablerar sig på arbetsmarknaden senare än i övriga OECD-länder. I våras kom den statliga Styr- och resursutredningen med förslag om hur universitet och högskolor ska styras, och hur resurser till utbildning och forskning ska fördelas.
– Utredningen saknar tyvärr lösningar på dessa problem. Den föreslår till och med att staten ska minska på kvalitetsstyrningen, och passar på frågan om hur samverkan och in­novation ska stärkas. Efter decennier av satsningar på bredd och regionalpolitik behövs istället reformer som prioriterar elit inom forskning, undervisning och innovation, säger Lars Hultman.

Hur blir nästa 25 år?
– Den snabba omställningen i samhället gör SSF:s roll som förnyare än viktigare. Om vi ska behålla och stärka innovationskraft och locka utländska investeringar i svensk FoU behövs fler excellenta, världsledande miljöer av den typ SSF driver. Genom forskarskolor, stöd till tvärvetenskapliga miljöer och samverkansorienterade forskare har stiftelsen bidragit till att Sverige idag står starkt inom livsvetenskaperna, it och materialutveckling. På önskelistan står en återkapitalisering. Det behövs mer strategisk forskning för att Sverige ska klara den allt hårdare och vassare internationella konkurrensen.

Stiftelsen för strategisk forskning
Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, bildades 1994 i samband med att löntagarfonderna avvecklades. Stiftelsen tilldelades då sex miljarder kronor. Vid senaste årsskiftet uppgick kapitalet till drygt tio miljarder kronor, samtidigt som SSF genom åren har delat ut 14 miljarder kronor i forskningsstöd till 1 700 projekt. SSF stödjer högkvalitativ forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin som har potential att nyttiggöras inom svensk industri och samhälle.

ScanOats vässar den svenska havren

Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi vid Lunds Tekniska Högskola och projektledare för Scan­Oats och Mats Larsson, forskningsdirektör på Lantmännen och ordförande i Scan­Oats. Foto: Jan Nordén
Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi vid Lunds Tekniska Högskola och projektledare för Scan­Oats och Mats Larsson, forskningsdirektör på Lantmännen och ordförande i Scan­Oats. Foto: Jan Nordén
ScanOats är ett industriellt forskningscentrum som kombinerar industriella behov med akademisk forskning inom molekylär växtförädling. Syftet är att vässa den svenska havren och utveckla nya produkter med goda hälsoeffekter för industriell odling.

ScanOats är ett samverkansprojekt mellan Lunds Tekniska Högskola, Sveriges lantbruksuniversitet, Lantmännen, Oatly och Swedish Oat Fiber. Verksamheten startade 2017 då Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, beviljade ett anslag på 75 miljoner kronor till havreforskningen med en option om ytterligare 25 miljoner kronor. Det övergripande målet är att bidra till en konkurrenskraftig industri, ett uthålligt samhälle samt hälsosammare livsmedel. Projektet har anslag fram till 2025, med option till förlängning, men redan nu har det hänt en del.
– Vi har lagt ner stora resurser på att med hjälp av modern IT-teknik studera havrens arvsmassa. All sekvensbestämning är gjord och vi är nu i full gång med att placera ut generna i de olika kromosomerna. Normalt sett kan projekt av detta slag ta upp till tio år, här gör vi det på ett år, konstaterar Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi vid Lunds Tekniska Högskola och projektledare för ScanOats.

Senaste teknik
Den höga forskningstakten har möjliggjorts av hög kompetens i kombination med tillgång till den allra senaste tekniken inom gensekvenseringsområdet.
– Projektet har gått framåt snabbare än vad någon hade kunnat föreställa sig. Sekvenseringen innebär att vi redan nu kan ta nästa steg och börja utveckla nya positiva egenskaper i havren, säger Mats Larsson, forskningsdirektör på Lantmännen och styrelseordförande i ScanOats.
Han påpekar att svensk havre redan idag tillhör toppskiktet på världens havremarknad.
– Nu kan vi optimera sorterna ytterligare vilket kommer att leda till fördelar för konsumenterna, men även till större betalningsvilja och ökad export av svensk havre.
Att framgångarna kommer just nu, när det råder en havreboom inom livsmedelsindustrin kan ses som en lycklig slump. Men Mats Larsson menar att det inte finns några lyckliga slumpar.
– Lantmännen har jobbat länge med havreförädling och följt trenden noga. Även SSF var förutseende och gav oss genom sitt anslag möjligheten att starta ett forskningscentrum vilket är vad som behövs för att få saker och ting att hända.

Samverkan
För forskarna på Lunds Tekniska Högskola har arbetet inom ScanOats inneburit en delvis ny situation.
– Vi jobbar betydligt närmare industrin än tidigare, och att få tillgång till de frågeställningar som finns i näringslivet har varit mycket stimulerande. Samverkan har också gett ringar på vattnet och väckt intresse för vår forskning långt utanför landets gränser, säger Leif Bülow.
Just nu är flera av forskarna på ScanOats sysselsatta med fältförsök där olika havrelinjer testas genom odling på olika platser.
– Vi är intresserade av att se skillnader i till exempel proteinprofil, proteinmängder, fettsyrasammansättningar och fiberinnehåll. Ofta pratar man om havre som havre men det finns många sorter som har olika egenskaper och uppträder lite olika när man odlar och processar dem. För oss gäller det nu att få fram en bra mix, berättar Leif Bülow.
Hittills har verksamheten inom ScanOats gått framåt över förväntan och Mats Larsson ser positivt på framtiden.
– Om sex år är jag övertygad om att vi fått fram nya fantastiska havreprodukter som kan komma konsumenterna till godo i form av ännu fler och bättre havreprodukter på marknaden. Scan­Oats kommer även att ha gett upphov till nya jobb. Vi ser redan idag att många företag med kopplingar till havre växer snabbt.
Även Leif Bülow ser på framtiden med tillförsikt.
– Projektet är unikt i den meningen att det sträcker sig från grundläggande genomik och nya havresorter till odlingsteknik, processbehandling och vidare till slutprodukt. Samsynen mellan industri och akademi är stimulerande, och att vi talar samma språk är en viktig framgångsfaktor för hela verksamheten, fastslår Leif Bülow.

ScanOats
ScanOats är ett forskningscentrum vid Lunds universitet som fått 75 miljoner kronor av Stiftelsen för strategisk forskning för att utveckla framtidens havre.
Forskningsprojektet ska löpa över åtta år och bedrivs i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, Lantmännen, Oatly och Swedish Oat Fiber.

ScanOats
Lunds universitet
221 00 Lund
Tel: 046-222 00 00
www.lu.se