Etikettarkiv: Risk Score

Brutit ny mark och utvecklat nya verktyg för precisionsmedicin

Agneta Siegbahn, professor i klinisk koagulationsvetenskap vid Uppsala universitet. Foto: Mette Ottosson
Agneta Siegbahn, professor i klinisk koagulationsvetenskap vid Uppsala universitet. Foto: Mette Ottosson

I det SSF-finansierade ABC risk score-projektet har forskarna lyckats bryta ny vetenskaplig mark. Patientnyttan undersöks nu i en klinisk studie.
– Den stora styrkan i projektet är att allt arbete har haft en direkt koppling till patientnytta, säger Agneta Siegbahn, professor i klinisk koagulationsvetenskap vid Uppsala universitet.

Det har gått sex år sedan Agneta Siegbahn och hennes samarbetspartners fick 35 miljoner kronor i anslag av SSF för att med hjälp av biomarkörer ta fram kliniskt användbara redskap för att göra riskbedömningar och strategier för mer individbaserad behandling vid hjärt- och kärlsjukdom. Under de gångna åren har forskarteamet producerat inte mindre än 98 publikationer och därmed väsentligt överträffat målsättningen i projektet. En viktig förutsättning för framgången är det vetenskapliga arbete som föregått SSF-projektet där forskarteamet, tillsammans och var för sig, bland annat bedrivit stora studier som identifierat viktiga biomarkörer med association till hjärt- och kärlsjukdom.
En betydelsefull del av förhistorien är etableringen av laboratoriet vid Uppsala Kliniska Forskningscenter (UCR) och faciliteten för klinisk biomarköranalys vid SciLifeLab i Uppsala där Agneta Siegbahn spelat en nyckelroll i form av grundare och tidigare ledare för verksamheten. I ABC* risk score-projektet har forskarteamet under projektets gång publicerat fyra biomarkörbaserade riskmodeller som resulterat i nya verktyg för riskbedömning och behandlingsstrategier för patienter med kranskärlssjukdom och förmaksflimmer.

Pionjärarbete
Att lägga till biomarkörer i bedömningsunderlaget för den individuella risken att få stroke eller blödning hos patienter med folksjukdomen förmaksflimmer har inte varit helt okontroversiellt.
– När vi visat att biomarkörbaserade ABC-AF risk scores är helt överlägsna som bedömningsunderlag var en av de vanligaste frågorna om vi verkligen har råd att rutinmässigt mäta biomarkörer. De kliniska riskscores som används idag kräver nämligen inga blodprover. Men svaret är enkelt, biomarkörerna kostar förvånansvärt lite jämfört med att ge onödig eller felaktig behandling, säger Jonas Oldgren, professor och chef för Uppsala Kliniska Forskningscenter.
Just nu driver forskarteamet en klinisk studie där patienter med förmaksflimmer randomiseras till skräddarsydd behandling utifrån de nya biomarkörbaserade verktygen eller standardbehandling (se illustration nedan).
– Studien implementerar de resultat som ABC-projektet genererat. Pandemin har gjort att vi inte kunnat inkludera patienter i önskad takt men studien har redan blivit internationellt omtalad. Målet är att visa att vi faktiskt gör nytta för patienterna, säger Jonas Oldgren

Jonas Oldgren, professor och chef för Uppsala Kliniska Forskningscenter. Foto: Mikael Wallerstedt
Jonas Oldgren, professor och chef för Uppsala Kliniska Forskningscenter. Foto: Mikael Wallerstedt

Nya verktyg
I ABC-projektets experimentella del har avancerad molekylärbiologisk teknik bidragit till att identifiera nya biomarkörer och resulterat i utvecklingen av ett kvantitativt PEA-baserat instrument (Proximity Extension Assay), som för närvarande undersöks avseende klinisk betydelse. En ny metod för att kunna mäta så kallade extracellulära vesiklar, nanopartiklar från olika celler som cirkulerar i blodet och är bärare av en rad proteiner och genetiskt material, har också utvecklats inom ramen för SSF projektet. Denna metod har hittills använts i ett par studier av patienter med förmaksflimmer samt hos friska äldre personer.
De gångna årens arbete i projektet har gett upphov till en rad nya forskningsspår och studier som kan drivas vidare av yngre forskare. Det som vi redan har börjat med, mer experimentellt, är att studera innehållet i extracellulära vesiklar renade från blod från patienter med hjärt-kärlsjukdom. SSF-projektet har resulterat i ett mycket fint samarbete mellan grundforskning, klinisk forskning och industri säger Agneta Siegbahn.

Arbetet fortsätter
SSF-projektets finansiering är avslutad, men forskarteamets arbete med att identifiera nya biomarkörer och utveckla bättre riskscores vid olika hjärtsjukdomar fortsätter med oförminskad kraft.
– Troligen är även hjärtats funktion en viktig parameter i risken för att utveckla stroke och blödning, och vi ska i nästa steg addera en studie med magnetröntgen. Målet är att våra scores på sikt ska kunna fås i version 2.0 och 3.0, etcetera. Varje ny upplaga kommer att bidra med ännu en viktig pusselbit i arbetet med att ge varje hjärtpatient den mest optimala behandlingen med bäst effekt och minst risk, fastslår Agneta Siegbahn och Jonas Oldgren.

* ABC står för Age, Biomarkers och Clinical events

Bilden illustrerar balansen mellan stroke och blödningsrisk som grund för behandlingsrekommendationer med ABC AF-scores.
Bilden illustrerar balansen mellan stroke och blödningsrisk som grund för behandlingsrekommendationer med ABC AF-scores.
Uppsala universitet – ABC risk score

Projektet Biomarkörer i hjärt-kärlsjukdom – ABC risk score-projektet, bygger på biomarköranalyser i stora internationella material av patienter med etablerad hjärt-kärlsjukdom.
Nyckelpersoner i projektet är Agneta Siegbahn, professor i klinisk koagulationsvetenskap, Jonas Oldgren, professor i koagulationsforskning, Lars Wallentin, seniorprofessor i kardiologi samt Lars Lind, professor i medicin. Projektet har haft stöd från SSF med 35 miljoner kronor under åren 2015–2020.

www.uu.se

Det finns inga generella patienter

Agneta Siegbahn, professor i klinisk koagulationsvetenskap vid Uppsala universitet (Foto: Staffan Claesson) och Jonas Oldgren, hjärtläkare och professor i koagulationsforskning (Foto: Magnus Laupa).
Agneta Siegbahn, professor i klinisk koagulationsvetenskap vid Uppsala universitet (Foto: Staffan Claesson) och Jonas Oldgren, hjärtläkare och professor i koagulationsforskning (Foto: Magnus Laupa).

– Antalet strokefall minskar men det finns utrymme för förbättring. Vi kan behandla fler och vi kan behandla mer rätt, säger Agneta Siegbahn som leder ett forskningsprojekt med fokus på mer individanpassad behandling och säkrare riskbedömning vid hjärtinfarkt och förmaksflimmer.

ABC risk score-projektet går ut på att med hjälp av biomarkörer ta fram kliniskt användbara redskap för att göra riskbedömningar av patienter med hjärt- och kärlsjukdom. De riskmodeller (risk scores) som används idag är nämligen enbart baserade på kliniska faktorer som till exempel ålder, högt blodtryck, diabetes och hjärtsvikt. För att öka träffsäkerheten har Agneta Siegbahn, professor i klinisk koagulationsvetenskap vid Uppsala universitet, och medarbetare i ABC-projektet arbetat med att ta fram nya, biomarkörbaserade riskmodeller.
Jonas Oldgren, hjärtläkare och professor i koagulationsforskning förklarar att de verktyg som används idag är väldigt generella.
–Men som läkare behandlar du inte en statistiskt generell patient utan en individ. Därför vill vi förfina verktygen för att med mycket bättre precision kunna säga hur stor risk varje enskild patient har för att drabbas av stroke eller av blödning vid blodproppsförebyggande behandling.

Klinisk studie
Under projektets fyra första år har forskargruppen publicerat fyra biomarkörbaserade riskmodeller. Just nu pågår en klinisk studie där patienter med förmaksflimmer randomiseras till behandling utifrån antingen konventionella eller biomarkörbaserade verktyg.
Agneta Siegbahn betonar att syftet med studien är att visa värdet av de biomarkörbaserade riskmodellerna för skräddarsydd behandling baserad på balansen mellan risk för stroke och död utan att orsaka blödningar.
Studien startade förra året och fram till 2022 ska 6500 patienter från 40 sjukhus i Sverige inkluderas. Om studien faller väl ut kommer resultatet att snabbt kunna implementeras i klinisk rutin och komma patienter till nytta.
– Att få en stroke är förödande för både individ och samhälle. Om vi kan ge varje enskild patient bästa möjliga behandling med lägsta möjliga risk kommer det att, förutom minskat lidande och död, även ge positiva hälsoekonomiska effekter, fastslår Agneta Siegbahn och Jonas Oldgren.

UU – ABC risk score
ABC risk score-projektet bygger på biomarköranalyser i stora internationella material av patienter med etablerad hjärt-kärlsjukdom. I projektets experimentella del har avancerad molekylärbiologisk teknik bidragit till att identifiera nya biomarkörer vid hjärt- och kärlsjukdom. Just nu utvärderas nyttan av biomarkörbaserad skräddarsydd behandling genom en stor klinisk studie. Studien utförs av Uppsala Clinical Research Center (UCR) i samarbete med AURICULA förmaksflimmerregister.

Uppsala universitet
Box 256
751 05 Uppsala
Tel: 018-471 00 00
www.uu.se