Etikettarkiv: Nyttiggörande

Mobilitet omsätter kunskap i nytta

Joakim Amorim, programchef vid SSF. Foto: Johan Marklund
Joakim Amorim, programchef vid SSF. Foto: Johan Marklund
Rörlighet mellan akademi och näringsliv är en förutsättning för att sprida kunskap och öka förståelse mellan sektorerna. Forskningsprogrammen Strategisk mobilitet och Industridoktorand ger forskare möjlighet att arbeta en tid i en annan sektor och bygga broar.

Fortfarande finns en hel del okunskap, och kanske fördomar, inom såväl akademi som näringsliv om den andra sektorn. SSF har därför två program för att öka mobiliteten och samverkan mellan sektorerna och i förlängningen skapa samhällsnytta.

Överför kunskap
Strategisk mobilitet är inne på sitt tolfte år. Syftet är att underlätta för anställda i akademin eller forskningsinstitut att gästforska inom näringslivet, sjukvården eller myndigheter – och vice versa. Programmet, som tillåter deltidslösningar, löper över max två år och SSF betalar hela lönen. Ett av de viktigaste kriterierna för att komma i fråga för finansiering är att gästforskaren har goda förutsättningar att sprida och nyttiggöra kunskap mellan sektorerna. Forskningen ska också ha strategisk relevans för Sveriges framtida konkurrenskraft.
– Det viktigaste sättet att överföra kunskap mellan olika samhällssektorer är att människor rör på sig och tillbringar tid i en annan sektor. Då skapas förståelse och man överbryggar kulturskillnader. Tyvärr har systemet flera hämmande faktorer med avseende på rörlighet, både ekonomiskt och vad gäller karriärmöjligheter. Det är viktigt att mobilitet anses meriterande inom alla olika sektorer, säger Joakim Amorim, programchef vid SSF.

Starkt genomslag
Industridoktorandprogrammet har ett liknande slutmål. Bidraget löper under upp till fem år och ska resultera i en doktorsavhandling. Under tiden ska doktoranden till 80 procent vara anställd på det medverkande företaget, vilket ger ett starkt incitament för industrin att satsa på projekt som man verkligen tror på. Doktoranden har en handledare på det medverkande lärosätet och en på företaget.
– Detta är ett sätt att utbilda doktorer som är strategiskt relevanta för både industri och akademi. Vi menar att personer som är forskarutbildade i den här typen av samverkan har förutsättningar att få ett starkt genomslag både industriellt och akademiskt. Samverkan är ett effektivt verktyg för nyttiggörande och för att minska avståndet mellan forskning och innovation. I takt med kunskapsuppbyggnaden i samhället behövs också fler disputerade i industrin, säger Joakim Amorim.
Hittills har de bägge programmen fallit väl ut och för närvarande görs en djupare utvärdering av effekter och resultat av nyttan med mobilitet.

Nyttig forskning prisas

Carlota Canalias, professor i tillämpad fysik vid KTH. Foto: Johan Marklund
Carlota Canalias, professor i tillämpad fysik vid KTH. Foto: Johan Marklund
För andra gången delar SSF ut sitt Nyttiggörandepris. En av pristagarna i år är Carlota Canalias, KTH, som prisas för sitt arbete med frekvensomvandlare för lasrar, något som har omedelbar tillämpning inom en rad områden, exempelvis kvantinformationsteknik.

Carlota Canalias, professor i tillämpad fysik vid KTH, arbetar med att strukturera icke-linjära kristaller för olika optiska tillämpningar, framför allt inom laserteknik. Användningsområdena är många, inom bland annat bioteknik, försvarsteknik, materialprocessning, miljömätning, rymdteknik och kvantinformationsteknik.
– Icke-linjär optik behövs för att lyfta lasrar till nästa nivå och göra det möjligt att använda dem för fler ändamål. Kristaller är ett bra verktyg för att ändra frekvensen eller spektrumet på laser. Vad vi gör är att ändra kristallernas egenskaper i nanoskala. Detta är en kombination av grundforskning i materialvetenskap och tillämpad forskning, där grundforskningen verkligen har kunnat få ett konkret och relevant användningsområde, berättar Carlota Canalias.

Startade företag
Tack vare ett tidigare bidrag som Carlota Canalias forskargrupp fick av SSF, där en betydande del av pengarna var öronmärkta för nyttiggörande, kunde de starta företaget Tailored Photons, som är ett spin-off-företag från KTH:s laserfysikgrupp. Där har de arbetat med att skala upp tekniken för att kommersialisera den. Nu producerar och säljer Tailored Photons energi- och kostnadseffektiva frekvenskonverteringsenheter, som skräddarsys beroende på tillämpningsområde.

Överbrygga avstånd
Ambitionen är att Tailored Photons på sikt ska växa och bli ett lönsamt high-techföretag, som bidrar till Sveriges internationella konkurrenskraft. Carlota Canalias framhåller vikten av att avståndet mellan grundforskning och den tillämpade forskningen överbryggas, så att grundforskningen kan omvandlas i in­novationer som skapar nytta.
– Grundforskningen är en förutsättning för nyttiggörande, och det som är grundforskning idag är tillämpad forskning och innovativa produkter imorgon, säger hon.
De två andra mottagarna av SSF:s Nyttiggörandepris är Maria Strømme, som prisas för sitt arbete med pappersbaserade batterier samt Håkan Engqvist som belönas för ett nytt koncept för benhäftande material för vävnad. Båda är verksamma vid Uppsala universitet.

Nytta i fokus på Almedalen

Sofie Pehrsson, vetenskapsredaktör och kommunikationsstrateg på SSF. Foto: Johan Marklund
Sofie Pehrsson, vetenskapsredaktör och kommunikationsstrateg på SSF. Foto: Johan Marklund
Vad får vi egentligen för forskningspengarna?
Det är frågan som SSF ställer när stiftelsen tillsammans med Patent- och registreringsverket håller seminarium i Almedalen i sommar.

I fokus för seminariet står begreppet nytta, hur det definieras och mäts – och om det överhuvudtaget mäts när forskningspengar utvärderas. För första gången samarrangerar SSF sitt deltagande i Almedalen med Patent- och registreringsverket, PRV.
– Det talas gärna om den ”tredje uppgiften” som universitet och högskolor har vid sidan om undervisning och forskning, och i det ingår nyttiggörande. Samtidigt används väldigt trubbiga verktyg när forskningens samhällsnytta ska mätas, och ofta mäts den inte alls, säger Sofie Pehrsson, vetenskapsredaktör och kommunikationsstrateg på Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.

Räkna patent
Det vanligaste är att använda antalet publiceringar eller citeringar som måttstock på forskningens kvalitet. Men Sofie Pehrsson menar att man bör ha fler verktyg, bland annat att titta på antal patent. Idag görs ingen systematisk genomgång av antal patent vid högskolor och universitet och det saknas enkla tillvägagångssätt för att få fram sådana uppgifter.
– Det är inte så svårt att utveckla en metod för att ta fram sammanhållna data om patent och patentansökningar vid våra lärosäten och om dessa patent sedan lett till skapandet av nya företag. Det är värdefull information, inte minst för forskningsfinansiärer, säger Sofie Pehrsson.

Skapa incitament
Hon framhåller att det också alltför ofta saknas incitament för nyttiggörande.
– Staten lägger drygt fyrtio miljarder kronor per år på forskning, men man kan ställa större krav på nyttiggörande i regleringsbreven. I SSF:s utlysningar har vi som krav att tre procent av bidraget ska användas till nyttiggörande, annars fryser de pengarna inne.
Att grundforskning inte står i något motsatsförhållande till nyttiggörande är också något som seminariet kommer att belysa. Bland annat kommer Agneta Richter-Dahlfors, professor i cellulär mikrobiologi på Karolinska institutet och föreståndare för tvärvetenskapliga Swedish Medical Nanoscience Centre att tala om hur hon har vidareutvecklat grundforskning till innovationer och patent.

Seminarium SSF och PRV:
SSF:s och PRV:s seminarium äger rum den
2 juli 11:00-12:30 på Wisby Strand.