Etikettarkiv: Mineral

Gröna metaller – hett ämne i svensk berggrund

Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid LTU. Foto: Viveka Österman
Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid LTU. Foto: Viveka Österman
– Sverige har en lång historia av gruvbrytning. Oftast har det handlat om att bryta ett fåtal metaller i gruvor som genererat stora mängder restprodukter. Min forskning är inriktad på att nyttja dessa resurser på ett smartare och mer hållbart sätt, säger Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid LTU.

Batterier, vindkraftverk, solceller och elbilar kräver sällsynta metaller som kobolt, indium, neodym och rhenium. I Sverige täcks behovet av energikritiska, så kallade gröna, metaller till stor del genom import från länder som Kina och Kongo, där brytningen ofta är kraftigt miljöbelastande och arbetsmiljön farlig.
– Men gröna metaller finns även i den svenska berggrunden. Ofta är de dessutom redan uppe ur backen och finns i gamla varphögar och sanddeponier intill mängder av gruvor, berättar Christina Wanhainen, som konstaterar att de gröna metallerna också har tagit sig upp på samhällets agenda och blivit ett hett ämne i debatten.

Kartläggning
Själv började hon arbeta med dessa frågor redan för 15 år sedan. Tillsammans med sitt team har hon under de gångna åren byggt upp ett laboratorium där forskarna med hjälp av bland annat olika kombinationer av mikroskopi och laserteknik kan kartlägga, analysera och kvantifiera de nu så eftertraktade spårmetallerna. Laboratoriet är ett av endast två i Europa som är dedikerat till just malmforskning.
– Med hjälp av spjutspetsteknologi och olika analysmetoder kan vi förse mineraltekniker och metallurger med detaljerade bilder över malmen. Denna information kan de i nästa steg använda till att utveckla processer med fokus på att utvinna gröna metaller ur våra svenska malmer och dess restprodukter.
Hennes vision är att man i Sverige ska ha full kunskap om vad berggrunden, och specifikt malmerna, består av i detalj samt att mobila anrikningsverk ska användas för att tillvarata de gröna metallerna i både producerande och historiska gruvor.
– Det är absolut ingen utopi, scenariot kommer förr eller senare att bli ekonomiskt och/eller miljömässigt lönsamt.
På sikt hoppas Christina Wanhainen att hennes forskning ska bli ett bidrag till den gröna omställningen.
– De energikritiska metallerna är en förutsättning för att skapa ett mer hållbart samhälle. Om vi kan använda den svenska berggrunden och restprodukter från den svenska gruvbrytningen för att ta fram dessa metaller så anser jag att vi har en moralisk skyldighet att göra det.

Luleå tekniska universitet
Luleå tekniska universitet är centrum för ledande forskning och utbildning inom gruvområdet. Forskningen omfattar hela ”bergskedjan” från prospektering, brytning, anrikning och metallurgi till miljöfrågor och samhällsrelaterade aspekter på gruvdrift.

Luleå tekniska universitet
Tel: 0920-492401
E-post: Christina.Wanhainen@ltu.se
www.ltu.se

Digitalt och disputerat i dagens gruvbransch

Jenny Greberg, programdirektör för SIP STRIM.
Jenny Greberg, programdirektör för SIP STRIM.
Svensk gruvnäring är världsledande inom teknik och hållbarhet och behövs för att klara klimatkrisen. Just nu utlyses 20 nya miljoner för innovationer inom en näring som ropar efter duktigt folk.

– Det behövs metallurger, gruv- och miljöingenjörer, men också data- och IT-ingenjörer. Och dem slåss vi om med många andra branscher, säger Jenny Greberg, programdirektör för SIP STRIM, det strategiska innovationsprogrammet för gruv- och metallutvinnande industri.
Jenny Greberg är även ansvarig för forskning och innovation på Svemin, gruv- och mineralnäringens branschorganisation. Hon tror att många har en föråldrad bild av gruvbranschen som smutsig, miljöförstörande och omodern.

Många doktorer
– Kunskapen om branschen är väldigt liten. Faktum är att Sverige är världsledande på att införa ny teknik, vi har redan 5G i vissa gruvor, vi har en hög grad av automation, några av de mest produktiva gruvorna i världen, jobbar extremt mycket med miljöfrågor och för att minska branschens CO2-utsläpp, och har ett stort antal disputerade i våra gruvbolag, säger Jenny Greberg.
Hon påminner om att gruvor är nödvändiga för att tillgodose samhällets behov av metaller och mineral.
– Det handlar om att bygga exempelvis infrastruktur och bilar, men också om att klara den gröna omställningen där metall­er och mineral behövs för de nödvändiga tekniklösningarna, säger Jenny Greberg.
– I Sverige försöker vi utvinna metall­er och mineral på ett så hållbart sätt som möjligt. Och det är vi riktigt duktiga på, i ett globalt perspektiv.
SIP STRIM har funnits sedan 2013, ett nytt exempel på en stolt tradition av samverkan i gruvnäringen mellan industri, akademi och institut.

Mansdominerad näring
– Hela vår industritradition bygger på samverkan. Och regeringen har de senaste 15 åren aktivt försökt att stötta samverkan, eftersom det leder till konkurrenskraft på lång sikt, säger Jenny Greberg.
I maj öppnade SIP STRIM:s sjätte utlysning av innovationsmedel på totalt cirka 20 miljoner kronor. Projekten ska gynna programmets prioriterade mål, framför allt hållbarhet i alla tre aspekterna: ekonomisk, social och miljö­mässig.
Gruvnäringen är en mansdominerad bransch, ändå var 69 procent av projektledarna i SIP STRIM:s förra utlysning kvinnor.
– Det är fantastiskt roligt! I hela projektportföljen är motsvarande siffra 38 procent, och vi strävar efter att nå 60-40 i allt vi gör, säger Jenny Greberg.

SIP STRIM
SIP STRIM (Strategiska innovationsprogrammet för svensk gruv- och metallutvinnande industri) är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas satsning på strategiska innovationsområden.
Målet för SIP STRIM är att stärka konkurrenskraften för svensk gruv- och metallutvinnande industri, genom att främja forskning, innovation och utbildning där hållbara lösningar för utvinning av metaller och mineral utvecklas.
SIP STRIM startade 2013 och har hittills finansierat drygt 100 projekt.

Kontaktperson: Jenny Greberg
E-post: jenny.greberg@sipstrim.se
www.sipstrim.se