Etikettarkiv: Lungstamcell

Stamceller som vapen mot lungsjukdom

Professor Gunilla Westergren-Thorsson, projektledare för projektet Matrix- och stamcellsterapi vid kronisk lungsjukdom. Foto: Agata Garpenlind
Professor Gunilla Westergren-Thorsson, projektledare för projektet Matrix- och stamcellsterapi vid kronisk lungsjukdom. Foto: Agata Garpenlind

Den rådande pandemin har fått många forskare att inkludera Covid-19 i sina projekt.
– Vi vill bidra med den expertis vi byggt upp med stöd av SSF, säger professor Gunilla Westergren-Thorsson vars forskning är inriktad på att få lungan att reparera sig själv.

Projektet grundar sig på forskargruppens tidigare upptäckt av så kallade mesenkymala stamceller specifika för lungvävnad.
– Våra resultat visade att lungstamcellerna har en rad karaktäristiska och lungspecifika egenskaper som bland annat dämpar immunförsvaret. Tanken är att använda dessa celler för terapi, men cellerna visade sig bli sjuka när de placerades i en sjuk miljö, vilket inte var vad vi förväntade oss. Men denna upptäckt visade sig vara en viktig kunskap och bygger vidare på tidigare forskning där vi ser stor skillnad i bindvävens uppbyggnad mellan friskt och sjukt och nu har vi kunnat visa att miljön har en avgörande roll för cellers beteende, konstaterar Gunilla Westergren-Thorsson.
Vidare har kliniska prövningar visat att enbart injicera stamcellerna har liten eller ingen effekt. Gruppens ambition är att ta fram en stödstruktur, scaffold, för stamcellerna som liknar frisk lungvävnad och dessutom kan laddas med cellaktiverande faktorer. På så sätt kan stamcellerna levereras till det sjuka området i en skyddande ”frisk” miljö tillsammans med faktorer som triggar både stamceller och lokalt befintliga celler att återskapa funktionell lungvävnad samtidigt som stödstrukturen bryts ned.
– Med stödet från SSF har vi utvecklat en scaffold, som vi nu utreder patenterbarheten för. I en stor pre-klinisk studie testas just nu scaffolden med faktorer som har förmåga att reparera både kärl och epitelytor. Preliminära data tyder på att stödstrukturen fungerar som vi önskar.

Illustrationen visa en lungblåsa, en så kallad alveol, i vilken det livsviktiga gasutbytet sker. Vid allvarliga lungsjukdomar pågår en kronisk inflammationsprocess i lungan som på sikt resulterar i förändringar av vävnadens struktur. Det blir en obalans i samspelet mellan vävnadsnedbrytning, nybildning och läkning vilket i förlängningen får konsekvenser på lungfunktionen. Våra forskningsresultat visar att det är stora skillnader i bindvävens uppbyggnad när vi jämför frisk vävnad med sjuk. Mikromiljön har en avgörande roll för cellers beteende och vårt mål är att förstå vilka roller de olika celltyperna och vävnadskomponenterna har för att sedan kunna använda den kunskapen i utvecklingen av nya behandlingsstrategier

Illustrationen visa en lungblåsa, en så kallad alveol, i vilken det livsviktiga gasutbytet sker. Vid allvarliga lungsjukdomar pågår en kronisk inflammationsprocess i lungan som på sikt resulterar i förändringar av vävnadens struktur. Det blir en obalans i samspelet mellan vävnadsnedbrytning, nybildning och läkning vilket i förlängningen får konsekvenser på lungfunktionen. Våra forskningsresultat visar att det är stora skillnader i bindvävens uppbyggnad när vi jämför frisk vävnad med sjuk. Mikromiljön har en avgörande roll för cellers beteende och vårt mål är att förstå vilka roller de olika celltyperna och vävnadskomponenterna har för att sedan kunna använda den kunskapen i utvecklingen av nya behandlingsstrategier

Biomarkörer
Gruppens stamcellsforskning har också resulterat i ett antal nya biomarkörer som även de ska testas i ett stort patientmaterial med inriktning på idiopatisk lungfibros.
– Här inkluderar vi nu även Covid-19 eftersom en del av dessa patienter utvecklar lungfibros, och det väldigt snabbt. Förhoppningen är att vi ska hitta en prediktor som hjälper oss att tidigt identifiera patienter med sjukdom som rör sig åt fel håll.
SSF-projektet avslutas i sommar men forskningen går vidare.
– Vi kommer att fortsätta studera stamcellernas funktion i sjukdom, och målet är att ta fram ett säkert och effektivt sätt att leverera dem på. Möjligheterna att utveckla en ny terapi finns runt hörnet och så här långt ser det bra ut, fastslår Gunilla Westergren-Thorsson.

LU – stamceller vid lungsjukdom

Projektet Matrix- och stamcellsterapi vid kronisk lungsjukdom har fått 32 miljoner kronor i bidrag från Stiftelsen för strategisk forskning.

Projektledare: Gunilla Westergren-Thorsson
Start- och slutdatum: 2014-07-01 – 2020-06-30
Förvaltande organisation: Lunds universitet
Forskningsområden: Bioteknik, medicinsk teknik och teknik för livsvetenskaperna

Lunds universitet
221 00 Lund
Tel: 046-222 86 95
www.lu.se

Vi vill hjälpa lungan att laga sig själv

Gunilla Westergren-Thorsson, professor och projektledare vid Lunds universitet.
Gunilla Westergren-Thorsson, professor och projektledare vid Lunds universitet.

– Vår forskning handlar om att med hjälp av cellterapi tillsammans med cellaktiva bindvävskomponenter styra reparationen av skadad lungvävnad så att lungan kan laga sig själv, säger Gunilla Westergren-Thorsson som i samverkan med tre forskare fått 32 miljoner från SFF för sitt projekt.

För ett par år sedan upptäckte professor Gunilla Westergren-Thorsson och hennes forskargrupp vid Lunds universitet s.k. mesenkymala stamceller i lungvävnad från patienter som genomgått lungtransplantationer.
– Innan dess var uppfattningen att stamceller i lungorna kommer från benmärgen eller blodet. Våra resultat visade att lungstamcellerna har en rad karaktäristiska och lungspecifika egenskaper som bl.a. dämpar immunförsvaret. Det innebär att lungstamcellen är en lovande kandidat för cellterapier.
Upptäckten har banat väg för ett stort forskningsprojekt som har en vision att på sikt med hjälp av cellterapi laga skadade lungor.
– Vi tror att mikromiljön, eller lungans byggställning, s.k. bindväv, styr cellernas aktivitet och har stor betydelse för lungans förmåga att laga sig själv. Vi har studerat lagningsprocessen och tror oss ha funnit viktiga markörer för denna reparation.

Bota KOL
Den nya kunskapen används för att utveckla metoder som ska styra vävnadsprocessen och via stamceller och bindväv skapa nya behandlingsmöjligheter.
– Forskningen sker på patientmaterial där vi i bl.a. mikroskop undersöker hur vävnaden ser ut och vilka markörer som finns. I steg två görs masspektrometri där vi ser alla celler på proteinnivå. Sammantaget ger detta en översiktlig bild som gör att vi t.ex. kan följa patientens återhämtning efter en lungtransplantation eller vid sjukdomar som KOL eller lungfibros och se om utvecklingen går åt rätt eller fel håll.
I nästa steg vill forskarna lära sig mer vad som händer i ”window of opportunity”, ett stadium i sjukdomen där förloppet kan sägas stå och väga mellan förbättring och försämring. I dessa vävnadsområden finns många faktorer som har en positiv effekt på reparation och som man nu börjar förstå och kunna påverka.
– Vi vill nu i mer detalj se vilka celler som driver vilka till att göra vad, och har byggt en artificiell lunga i syfte att studera hur samspelet fungerar, för att i nästa steg kunna styra sjukdomsförloppet i positiv riktning.
Målet är att bidra till utveckling av ett nytt läkemedel eller stamcellsterapi som kan bota kroniska sjukdomar som KOL.
– Om tio år kommer det sannolikt att finnas cellterapeutiska metoder som kan hjälpa skadade lungor att reparera sig själva. Vårt arbete ska förhoppningsvis bidra med en viktig pusselbit till den utvecklingen, avslutar Gunilla Westergren-Thorsson.

LU – Lungstamcellsterapi
Projektet Matrix- och stamcellsterapi vid kronisk lungsjukdom har fått 32 miljoner kronor i bidrag från Stiftelsen för Strategisk Forskning. Projektledare är Gunilla Westergren-Thorsson.

Start- och slutdatum: 2014-07-01–2020-06-30
Förvaltande organisation: Lunds universitet
Forskningsområden: Bioteknik, medicinsk teknik och teknik för livsvetenskaperna

Lunds universitet
221 00 Lund
Tel: 046-222 86 95
www.lu.se