Etikettarkiv: Kvalitet

25 år av nyttig forskningsfinansiering

Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Johan Marklund
Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Johan Marklund
I år fyller Stiftelsen för strategisk forskning 25 år. Drivkraften har hela tiden varit att finansiera forskning av högsta kvalitet som stärker Sveriges konkurrenskraft. Samverkan, förnyelse och tvär­vetenskaplighet är grundpelare.

Liksom de andra stiftelserna som bildades samtidigt, med pengar från löntagarfonderna, fick vi ett tydligt uppdrag. Det har varit en satsning som kraftfullt bidragit till nydanande forskning”, säger Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.
Lars Hultman menar att en viktig uppgift för SSF är att utmana den spårbundenhet som ofta finns i systemet och att bryta inlåsningar. Det sker bland annat genom forskningsprogram som uppmuntrar till samverkan mellan sektorer, och genom att bygga tvärvetenskaplig forskning. Koncentrerade insatser och skapandet av nya forskningsområden är sätt att driva förnyelsearbetet.
– Under mina snart sju år på stiftelsen har fem miljarder kronor satsats på individstöd till unga forskningsledare, innovatörer och nyckelpersoner vid infrastrukturer. Vi har också skapat program inom cybersäkerhet, Big Data, smarta system och AI, nya material för energitillämpningar, biomarkörer, systembiologi och medicinsk teknik, med mera, berättar Lars Hultman.

Uppmuntra utlandserfarenhet
SSF har även startat en forskarskola inom neutronspridning kopplad till europeiska ESS, och är en av landets största finansiärer av forskarutbildning för industri- och institutdoktorander. Nytt för i år är en utlysning för att gästforska utomlands, så kallade sabbaticals, i syfte att skapa korsbefruktning och mobilitet.
– Jag skulle gärna se att universitet och högskolor värderar utlandserfarenhet högre bland sina anställda, och uppmuntrar till samverkan för nyttiggörande av forskningsresultat. Vi vill stötta sådant som går utanför upptrampade stigar och ger erfarenheter som gagnar Sverige, säger Lars Hultman.
Som en resonansbotten i samtliga av SSF:s satsningar finns de globala hållbarhetsmålen. Exempelvis har SSF i år riktat en satsning mot miljövänlig batteriteknik och planerar utlysningar för fossilfri energiteknik och växtförädling för att få ner koldioxidhalten i atmosfären och stärka livsmedelsförsörjningen. Lars Hultman menar att lösningar på dessa kriser finns inom räckhåll, liksom för hur vi ska kunna skydda oss människor och jordens andra livsformer mot pandemier och antibiotikaresistens.
– Vi är optimister, men det finns ingen tid att förslösa. Nu gäller det att bryta ner väggarna i en del åsiktskorridorer och styra resurserna dit där de ger störst effekt, säger han.

Sverige tappar
Sverige har under de senaste 20 åren ökat finansieringen till högskolesektorn och kraftigt utökat antalet utbildningsplatser. Ändå tappar landet i internationell rankning. Forskare får allt mindre resurser eftersom forskningspengar tenderar att spridas tunt och brett. Samtidigt lägger näringslivet i ökande grad sina investeringar i forskning utomlands. Sverige har dessutom låg utbildningspremie och studenter som påbörjar sina studier och etablerar sig på arbetsmarknaden senare än i övriga OECD-länder. I våras kom den statliga Styr- och resursutredningen med förslag om hur universitet och högskolor ska styras, och hur resurser till utbildning och forskning ska fördelas.
– Utredningen saknar tyvärr lösningar på dessa problem. Den föreslår till och med att staten ska minska på kvalitetsstyrningen, och passar på frågan om hur samverkan och in­novation ska stärkas. Efter decennier av satsningar på bredd och regionalpolitik behövs istället reformer som prioriterar elit inom forskning, undervisning och innovation, säger Lars Hultman.

Hur blir nästa 25 år?
– Den snabba omställningen i samhället gör SSF:s roll som förnyare än viktigare. Om vi ska behålla och stärka innovationskraft och locka utländska investeringar i svensk FoU behövs fler excellenta, världsledande miljöer av den typ SSF driver. Genom forskarskolor, stöd till tvärvetenskapliga miljöer och samverkansorienterade forskare har stiftelsen bidragit till att Sverige idag står starkt inom livsvetenskaperna, it och materialutveckling. På önskelistan står en återkapitalisering. Det behövs mer strategisk forskning för att Sverige ska klara den allt hårdare och vassare internationella konkurrensen.

Stiftelsen för strategisk forskning
Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, bildades 1994 i samband med att löntagarfonderna avvecklades. Stiftelsen tilldelades då sex miljarder kronor. Vid senaste årsskiftet uppgick kapitalet till drygt tio miljarder kronor, samtidigt som SSF genom åren har delat ut 14 miljarder kronor i forskningsstöd till 1 700 projekt. SSF stödjer högkvalitativ forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin som har potential att nyttiggöras inom svensk industri och samhälle.

Kvalitet måste genomsyra hela processen

Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet. Foto: f8 studio
Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet. Foto: f8 studio
– Forskning har aldrig haft så stora möjligheter som nu, men med det följer också ett stort ansvar för vetenskaplig kvalitet och utvärdering. Vi måste ha ett system där kvalitetstänk genomsyrar hela processen, säger Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet stod förra året för 12 procent av lärosätenas intäkter för forskning och forskarutbildning, och är den enda externa finansiären som stödjer fri grundforskning inom alla ämnesområden. Ett viktigt uppdrag, menar Sven Stafström, som framhåller att fri, nyfikenhetsdriven forskning i kombination med hög kvalitet är avgörande för att Sverige ska kunna vara en internationellt konkurrenskraftig forskningsnation.
– Motsatsen till ”fri” i det här sammanhanget är ”styrd”. Då handlar det oftast om forskning som ska fylla kunskapsluckor inom redan kända områden. Men Einstein tog inte fram sin relativitetsteori på uppdrag av någon annan. Detta är naturligtvis ett extremt exempel, men faktum är att de stora kunskapstegen tas i en process där forskaren har sin frihet att tänka och utveckla idéer.
Viktigt är dock, påpekar Sven Stafström, att all forskning kvalitetssäkras.

Finns potential
Tillgång till forskningsinfrastruktur är en annan förutsättning för innovativ forskning av högsta kvalitet. Vetenskapsrådet finansierar anläggningar både i och utanför Sverige.
– Vi betalar till exempel Sveriges andel i CERN och andra internationella forskningsinfrastrukturer. Här har ökade kostnader och svag kronkurs blivit en utmaning. Vi lägger mer och mer pengar på internationella forskningsanläggningar och får allt mindre pengar över till att finansiera de nationella.
Framtiden för svensk forskning tycker han ändå ser ljus ut.
– Sverige lägger, jämfört med många andra länder, mycket pengar på forskning. Med ett större fokus på kvalitet i hela processen finns alla förutsättningar att utvecklas och bli en ännu bättre forskningsnation, fastslår Sven Stafström.

Materialvalen styr samhällsutvecklingen

Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.
Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.
Utveckling av nya material har styrt människans olika utvecklingssteg, från järn- och bronsåldern till dagens avancerade material. Vad nästa steg blir vet ingen, men säkert är att det är materialvalen som lägger grunden för utvecklingen.

Det konstaterar Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret, den svenska stålindustrins branschorganisation.
– Om tio miljarder människor om 50 år ska ha lika hög levnadsstandard som en miljard hade för 50 år sedan så inser man att jordens resurser behöver utnyttjas otroligt mycket mer effektivt framöver, och det styrs framför allt av hur vi utvecklar och väljer material.
Stålindustrins utmaning är större än många andra branscher då deras grundprocesser släpper ut mycket koldioxid.
– Det är mycket effektiva processer vi har i Sverige, men koldioxiden måste försvinna. Därför drivs bland annat HYBRIT, ett forskningsprojekt med målet att till 2035 ha utvecklat en helt fossilfri stålprocess, och det finns en plan för de andra utsläppen också

Efterlyser framtidens innovatörer
Redan nu har väldigt mycket gjorts som bidrar till en hållbar industri och ett hållbart samhälle, nya materialkvaliteter har utvecklats som gjort att betydligt tunnare gods kan ge högre hållfasthet och sänka vikten på exempelvis en bil.
– Så vi har inte gjort något fel hittills, tvärtom. Vi måste bara inse att vi behöver helt andra lösningar för att skapa en hållbar värld för de tio miljarder människor vi är på väg att bli.
Gert Nilson nämner olika utmaningar i den klimatomställning som nu sker. En är den ökade elektrifieringen av produkter som skapar snabbt ökade behov av vissa sällsynta metaller till batterier.
– Hur ska man kunna elektrifiera världen utan att skapa lika stora problem som de man löser? Ska vi lyckas behöver vi göra samma resa som exempelvis datorminnen. För inte så länge sedan kunde ett usb-minne bara lagra ett antal MB, idag är vi uppe i många GB tack vare avancerad materialteknik som skapat möjligheter att packa mycket mer data på ett litet chip.
Motsvarande utveckling måste ske inom många andra områden.
– För att lyckas med det behöver vi unga innovativa medarbetare som kan hjälpa oss hitta nya angreppssätt som kan lösa framtidens utmaningar, avslutar Gert Nilson.

Jernkontoret
Jernkontoret tillvaratar stålindustrins intressen genom att verka för bästa möjliga förutsättningar för verksamheten i Sverige.

Jernkontoret
Kungsträdgårdsgatan 10
111 87 Stockholm
Tel: 08-679 17 00
E-post: office@jernkontoret.se
www.jernkontoret.se