Etikettarkiv: Forskningsmiljö

Ny spelplan för landets högskolor och universitet

Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson
Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson
– Landskapet för universitet och högskolor har förändrats; starka forsknings- och utbildningsmiljöer finns idag även på mindre högskolor och nya universitet. Nu gäller det att se och ta vara på dem som den starka resurs de är, säger Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen.

KK-stiftelsen finansierar projekt inom forskning och kompetensutveckling vid Sveriges högskolor och nya universitet. Under senare år har det utvecklats en rad starka strategiska forskningsmiljöer ute i landet vilket lett till att landskapet för universitet och högskolor förändrats.
– Vi ser nu förutsättningar för en ny spelplan. Ingen kan säga att de mindre lärosätena är ointressanta och att det bara är de stora universiteten som gäller. Rent ideologiskt är det säkert många som vill se framtiden på ett sådant sätt, men då talar de faktiskt emot fakta. Högskolorna och de nya universiteten måste nu ses som den resurs de är, säger Madelene Sandström.
Exempel på områden som blivit starkare under senare år är bland annat digitalisering, big data och artificiell intelligens.
– Högskolorna och de nya universiteten har redan från början haft en dragning åt it eftersom de ofta skapades samtidigt som it-utvecklingen började ta fart. Det har gjort att de kunnat arbeta vidare och utvecklas i samklang. Dessutom har samproduktionen med företag bidragit till att det drivits fram nya områden utifrån näringslivets behov. Det tror jag är kärnan i att de lärosäten vi stöttar nu kommer ut så bra, både i relevans och kvalitet.

Nytt läge
Hon påpekar att den rådande högkonjunkturen kräver att landets lärosäten kan leverera.
– Då talar jag både om nykläckta studenter, om kompetensutveckling av redan yrkesverksamma och om forskningsmöjligheter. Allt detta finns i de lärosäten vi stödjer. Att tänka i banor om att det är de stora universiteten som ska stöttas eftersom de ska fixa biffen för framtiden, då pratar man historiskt.
Strategin för framtiden, menar hon, måste utgå från dagens situation.
– Det håller inte att hänvisa till ett gammalt dokument från 2008 och säga att ”vi fortsätter i samma riktning”. Om vi ska titta framåt måste vi utgå från nuläget och se vad landets nya branscher, nya företag, nya lärosäten och nya unga forskare innebär, både för högskolelandskapets utveckling och Sveriges förutsättningar för att stå sig i konkurrens och utveckling.

Chalmers och KTH topprankas av landets forskare

Anna Dubois, prorektor vid Chalmers tekniska högskola. (Foto: Anna-Lena Lundqvist)
Anna Dubois, prorektor vid Chalmers tekniska högskola. (Foto: Anna-Lena Lundqvist)
Chalmers och KTH hamnade i topp när Framtidens Forskning genomförde en undersökning bland Sveriges forskare vilka lärosäten de kan tänka sig att arbeta hos. Gemensamma nämnare för de båda tekniska högskolorna är spännande forskningsmiljöer och en nära samverkan med näringsliv och offentlig sektor.

Anna Dubois, prorektor vid Chalmers, är förstås glad över att verksamheten ses som en attraktiv arbetsplats av landets forskare. Den framskjutna placeringen tror hon kan bero på Chalmers envetna betoning både på samverkan med näringsliv och offentlig sektor och på samarbeten forskare emellan.
– Att vi har många spännande forskningsmiljöer spelar förstås också en roll. Även relevansaspekten har betydelse. Här, liksom på KTH, arbetar man med att finna lösningar på de globala utmaningarna. Detta görs förstås även av andra lärosäten i landet, men kanske bli det mer tydligt hos oss än på de bredare universiteten.
Själv har hon med undantag för kortare utflykter varit Chalmers trogen sedan 1981.
– Jag började med att läsa till maskiningenjör, fortsatte med doktorandstudier och blev professor i industriell marknadsföring och inköp 2007. Under de gångna åren har jag även varit bland annat vice rektor och arbetat med att bygga upp våra styrkeområden som lanserades 2010. Sedan årsskiftet är jag prorektor med ansvar för styrkeområdena och för att samordna jämställdhetsfrågor i Chalmers ledning.
I ljuset av historien konstaterar hon att samverkan blivit allt viktigare med åren.
– Utvecklingen har gått från lokala samarbeten mellan enskilda forskare i akademin och industrin till att vi byggt upp ett ramverk där vi med hjälp av våra sju styrkeområden skapar ingångar till hela Chalmers. Kompetenscenter, forskningsprogram, projekt och infrastrukturer får därmed också större sammanhang att verka i.

KTH
Även Annika Stensson Trigell, vicerektor för forskning vid KTH, lyfter fram samverkan och spännande forskningsmiljöer som en trolig anledning till att lärosätet topprankas av Sveriges forskare.
– Vi, liksom Chalmers, har fokus på teknik vilket innebär att vi ofta står nära forskningens nyttogörande. Mycket av den kunskap vi tar fram syftar till att finna lösningar på de stora samhällsutmaningarna, vilket innebär en nära samverkan med kommuner, myndigheter och näringsliv.
För att främja samverkan har KTH elva strategiska samverkanspartners från näringsliv och offentlig sektor. Det övergripande målet är att höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och att stärka innovationsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners.
– Själv har jag ansvarat för Scania sedan 2001. Skillnaden nu mot då är att samarbetet idag har förankring i allra högsta ledning, både på KTH och på företagen.
Samverkan handlar till stor del om personutbyten, att få människor att gå emellan akademi, industri och offentlig sektor.
– För att ständigt kunna utveckla undervisningen måste våra lärare och professorer ha bra kunskap om behoven som studenterna kommer att ha i sitt fortsatta arbetsliv. Men utbytet är viktigt också för att vår forskning ska kunna fokusera på de viktigaste frågorna samt att den snabbare ska komma till nytta. Samverkan sker även åt andra hållet i form av adjungerade professorer och affilierad fakultet. Dessutom görs en stor andel av våra ex-jobb i industrin, vilket skapar en naturlig samverkan för oss som undervisar och handleder studenterna.

Utvecklande miljöer
Annika Stensson Trigell har en bakgrund som civilingenjör i maskinteknik från Luleå Tekniska universitet, och sedermera en doktorsexamen i datorstödd maskinkonstruktion. Vid millenniumskiftet blev hon rekryterad till KTH och professuren i fordonsdynamik.
– Jag fick ett erbjudande jag inte kunde motstå. Att jag blivit kvar i alla år beror på att KTH är ett internationellt framstående lärosäte som ständigt erbjuder nya utmaningar. Arbetsuppgifterna har hela tiden varierat, utvecklats och förändrats över tid.
Anna Dubois ger en liknande förklaring till sina snart 40 år på Chalmers.
– Ju fler människor och verksamheter man lär känna inom organisationen, desto roligare blir det. Att jobba på Chalmers har aldrig känts instängt eller tråkigt, tvärtom, och det är nog också förklaringen till att jag blivit kvar här i alla år.

Annika Stensson Trigell, vicerektor för forskning vid KTH.
Annika Stensson Trigell, vicerektor för forskning vid KTH.
Vilka av följande universitet/högskolor skulle du kunna tänka dig att arbeta hos? Ange gärna flera.

Om undersökningen:
Undersökningen är gjord mot ett slumpmässigt urval av forskare i näringslivet 7–9 maj 2018. Statistisk felmarginal: 2,5–4,0 procentenheter.