Etikettarkiv: Fordonsindustri

Måste värna om samarbetet mellan industri och akademi

Claes Erixon, forsknings- och utvecklingschef på Scania. Foto: Gustav Lindh / Scania
Claes Erixon, forsknings- och utvecklingschef på Scania. Foto: Gustav Lindh / Scania
– Svensk fordonsforskning är i toppklass. En av anledningarna är den tuffa inhemska konkurrensen. Det är helt unikt att ett litet land som Sverige lyckats fostra två av världens mest framgångsrika lastbilsföretag, säger Claes Erixon, forsknings- och utvecklingschef, Scania.

Claes Erixon axlade rollen som forsknings- och utvecklingschef på Scania för lite drygt ett år sedan. Med sig i bagaget har han mer än 20 år i bolagets tjänst.
– Jag tog civilingenjörsexamen i teknisk fysik vid KTH 1994 och sökte mig direkt till Scania i Södertälje. Under mina år på företaget har jag haft uppemot tolv olika tjänster, främst inom utvecklingssidan.
Med det perspektivet i ryggen konstaterar Claes Erixon att Sverige har en fordonsforskning i världsklass.
– Vi är fantastiskt duktiga i Sverige. Jag är övertygad om att en av anledningarna är den tuffa inhemska konkurrensen, inte minst vad gäller tunga fordon. En annan viktig anledning är de nordiska förhållandena som har drivit oss att utveckla kundapplikationer och fordon för väldigt tuffa miljöer.

Samarbete med akademin
För att Sverige ska kunna fortsätta vara framstående inom forskningen på fordonsområdet menar Claes Erixon att det är viktigt att värna om samarbetet mellan industri och akademi.
– Jag tänker bland annat på FFI – Fordonsstrategisk Forskning och Innovation, som är ett samarbete mellan staten och fordonsindustrin om att gemensamt finansiera forsknings-, innovations- och utvecklingsaktiviteter. Den här typen av samarbeten är oerhört viktiga för branschens framtid.
Under senare år har det kommit in nya teknikområden inom fordonsforskning och fordonsutveckling.
– Rent allmänt har fordonsforskningen under senare år allt mer koncentrerats mot säkerhet, klimat och miljö. Det har inneburit att elektrifiering samt uppkopplade och autonoma fordon har fått större fokus, med allt vad det innebär i form av batteriutveckling, realtidssystem, sensorteknik, och så vidare. Inom fordonsindustrin ser vi förstås gärna tillämpad forskning och saker som har något kort­are implementeringstid. Men det behövs även grundforskning, vilket ju är en förutsättning för att få till någon tillämpad forskning, fastslår Claes Erixon.

Vilka av följande företag är viktigast för Sveriges framtid inom forskning och innovation? Ange gärna flera.
industri_graf
Om undersökningen
Undersökningsresultatet är hämtat från Framtidens Karriär – Ingenjör som också ges ut av NextMedia. Undersökningen är gjord mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskoleingenjörer den 1–2 juni 2017. Statistisk felmarginal: 2,5–4,0 procentenheter.

Automatiserade fordon ska utrustas med förnuft och känsla

Ola Boström, forskningschef på Autoliv. Foto: Lars Ardarve
Ola Boström, forskningschef på Autoliv. Foto: Lars Ardarve
– Tekniken för morgondagens automatiserade fordon har vi redan. Forskningen blir nu allt mer fokuserad på användarens upplevelse. Målet är att få till en artificiell intelligens som kan liknas vid en kombination av förnuft och känsla, säger Ola Boström, forskningschef Autoliv.

Mångårig forsknings- och utvecklingsverksamhet har bidragit till att Sverige är bland de främsta länderna i världen på trafiksäkerhetsområdet.
– Det finns en god samverkan mellan fordonsindustri, akademi och myndigheter som bidrar till att föra utvecklingen framåt, säger Ola Boström.
En av de största satsningarna är FFI som är ett samarbete mellan staten (Vinnova, Trafikverket och Energimyndigheten) och fordonsindustrin (Scania CV AB, AB Volvo, Volvo Car Group och FKG) om att gemensamt finansiera forsknings-, innovations- och utvecklingsaktiviteter med fokus på områdena klimat, miljö och säkerhet.
– Ett annat exempel är Drive Me, världens första storskaliga pilotprojekt för autonom körning. Projektet är ett gemensamt initiativ av Volvo Car Group, Trafikverket, Lindholmen Science Park, Göteborgs stad, Autoliv samt Chalmers och stöds av den svenska regeringen. Detta är en unik möjlighet att testa automatiserade fordon på vanliga vägar med vanliga människor.
Ola Boström nämner även WASP, Wallenberg Autonomous Systems and Software Program, en satsning på 1,6 miljarder och Sveriges hittills största enskilda forskningsprogram inom ingenjörsvetenskap.
– Programmet fokuserar på autonoma system i samarbete med människor som anpassar sig till omgivningen med hjälp av sensorer, information och kunskap.

Ingen robot
Just nu talas det mycket om framtidens självkörande bilar. Ola Boström talar hellre om högautomatiserade fordon som lär sig förstå föraren för att kunna hjälpa till med att undvika riskfyllda situationer.
Framtidens fordon kommer att vara utrustade med AI, artificiell intelligens. Det innebär dock inte att en robot ska ersätta människan bakom ratten.
– AI betyder att maskinen kan matcha en människa. Strategin är att bilen ska bli så intelligent att den efter ett tag förstår dig så pass väl att den kan samarbeta. Tack vare sensorer som ger fordonet en väldigt bra förståelse av vad som händer i trafiken runt omkring kommer säkerheten, i kombination med din egen insats i bilen, att öka.
Ola Boström påpekar att liknande tankar redan har applicerats på andra områden. Idag reagerar ingen på att flygplanen flygs med hjälp av autopilot eller att en sensorisk insulinpump hjälper till med läkemedelsdosering.
– Det handlar om en tillvänjning vilket bland annat innebär att fordonsautomatisering inte enbart kan ske på basis av det logiska; som trafikant vill du ha en marginal, att bilen till exempel ska bromsa i god tid, inte så sent som möjligt. Fordonsforskningen kommer att bli allt mer fokuserad på själva upplevelsen. Tekniken har vi redan, nu är det mer mjuka faktorer som måste byggas in, en utarbetad kombination av förnuft och känsla som i slutänden leder till högre säkerhet på våra vägar.