Etikettarkiv: Coronapandemin

Pandemin sätter ljus på forskningsbehov

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet
Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet

– Coronapandemin påverkar hela vårt samhälle och har tydligt visat på behoven av forskning, på både kort och lång sikt. Flera satsningar är under diskussion, hur de slutligen utformas återkommer vi till i kommande proposition, säger forskningsminister Matilda Ernkrans.

Coronakrisen utmanar det ekonomiska läget i samhälle och näringsliv vilket kan påverka möjligheterna för investeringar i forskning och innovation. Ett stort antal pågående samverkansprojekt kan komma att avslutas i förtid och förväntningarna på regeringens kommande forskningsproposition är höga. Forskningsminister Matilda Ernkrans påpekar att regeringen redan gjort omfattande satsningar för att möta de utmaningar som följer i coronavirusets spår.
– Ett exempel på det är en omedelbar satsning på 100 miljoner kronor till forskning med inriktning på det nya coronaviruset. Men det är tydligt att pandemin även kommer att påverka samhället på lång sikt. I varje satsning vi gör i den kommande propositionen behöver vi därför se över hur den kan kopplas till Covid-19 eller dess påverkan av samhället. Det kan till exempel handla om hur forskningen bidrar till att möta den ökade digitaliseringen, behoven av ett starkt och tryggt samhälle med bra krisberedskap eller hur vi kan ställa om och möta klimat- och hälsoutmaningen efter pandemin.
Många bedömare menar att pandemin satt ljuset på vikten av tillämpad forskning, innovation och snabbare nyttiggörande av resultat, något som Matilda Ernkrans har full förståelse för.
– Tillämpad forskning efterfrågas eftersom människor vill att pandemin ska hanteras så snabbt som det bara går. Samtidigt understryker det vikten av grundforskning inom områden som i framtiden kan visa sig vara helt nödvändiga. För att kunna möta både nuvarande och framtida forskningsbehov behöver vi fortsatt satsa på hela kedjan.

Ny kunskap är helt avgörande för att skapa ett starkt samhälle

Samarbete
Regeringen har som mål att Sverige ska vara en ledande forskningsnation med forskning i världsklass. Frågan är hur ett litet land som Sverige ska klara det?
– Sverige är innovationsledare inom EU och har varit det under många år. Men Sveriges position är inte en självklarhet, utan något som vi byggt under mycket lång tid. Det har varit medvetna politiska val vi gjort som land. Vi vet att investeringar i forskning och ny kunskap lägger grunden för ett starkt samhälle och möjliggör viktiga genombrott och innovationer. Det skapar jobb från norr till söder och det skapar välstånd och utveckling.
I förra forskningspropositionen tillfördes medel för att ge lärosätena större kontroll över sina prioriteringar samt forskningens inriktning och genomförande, något Malena Ernkrans menar även medför ökat ansvar.
– Samtidigt behöver vi från regeringens sida fördela de offentliga medlen klokt för att möta de samhällsutmaningar vi ser och för att stärka forsknings- och innovationssystemet som helhet. Gör vi det på rätt sätt och med gemensamma krafter via den kommande propositionen kommer det att göra stor skillnad.

Bra utgångsläge
Utgångsläget bedömer forskningsministern som mycket bra.
– De totala offentliga och privata satsningarna är stora jämfört med de flesta länder. Vi producerar ledande forskning inom många fält och har flera världsledande lärosäten. Jag vill särskilt nämna de viktiga satsningar Sverige gör på stora forskningsinfrastrukturer som ESS och Max-IV i Lund samt på SciLifeLab i Stockholm-Uppsala. Dessa forskningsinfrastrukturer har, och kommer att ha, en väldigt stor betydelse för svensk forskning och innovation. I sammanhanget vill jag även lyfta den utredning som regeringen nyligen tillsatt för att ytterligare förbättra organisering, styrning och finansiering av svensk forskningsinfrastruktur.

Samverkans­forskning – nyckelfaktor för SSAB

Eva Petursson, forskningschef på SSAB. Foto: Hasse Eriksson
Eva Petursson, forskningschef på SSAB. Foto: Hasse Eriksson

SSAB är en världsledande leverantör av höghållfasta stål. För att möta morgondagens krav krävs ett ständigt inflöde av ny kompetens och nya idéer.
– Samverkan med akademin är en nyckelfaktor i vår forsknings­strategi, säger Eva Petursson, forskningschef på SSAB.

Samverkansforskning är en viktig del av SSAB:s övergripande forskningsstrategi.
– För långsiktiga målsättningar, som att bygga ny kunskap, samarbetar vi med externa partners. Det är en välutvecklad och beprövad strategi som vi har praktiserat länge i både det svenska och finska systemet, berättar Eva Petursson.
Ett aktuellt projekt som närmast kan ses som ett skolexempel på samverkansforskning är Hybrit, som startades 2016 av SSAB, LKAB och Vattenfall i syfte att utveckla världens första fossilfria ståltillverkningsteknik.
– Hybrit är ett stort och ambitiöst projekt som ingen av oss inblandade aktörer hade kunnat genomföra var för sig.
Eva Petursson lyfter även fram metallforskningsinstitutet Swerim som en utmärkt plattform för forskningssamverkan.
– Vi är involverade i flera olika partnerskap inom Swerim där vi inspireras och får in nya tankar, kompetenser och utrustning med hjälp av externa partners som kan vara såväl kollegor i branschen som andra stålföretag och slutanvändare av våra produkter.

”För långsiktiga målsättningar, som att bygga ny kunskap, samarbetar vi med externa partners. Det är en välutvecklad och beprövad strategi som vi har praktiserat länge.”

Svår ekvation
Just nu rasar Coronapandemin över världen, en kris som satt stora spår hos SSAB.
– Många medarbetare, även inom forskningsorganisationen, är korttidspermitterade. De långsiktiga FoU-satsningarna går på sparlåga i väntan på bättre tider.
Eva Petursson konstaterar vidare att ekvationen där SSAB, likt andra bolag, bidrar med 50 procent av finansieringen i samverkansprojekt med akademin, är svår att få ihop när många nyckelpersoner plötsligt arbetar halvtid.
– Jag tycker att 50/50-systemet i grunden är en bra lösning men just nu råder tuffa tider och det vore önskvärt om staten, som temporär åtgärd, kunde gå in med en större andel till finansieringen. På så sätt skulle samverkansforskningen som sker på universitet och institut kunna upprätthållas.