Etikettarkiv: ChAMP

ChAMP-projektet för biomarkörer som underlättar astmadiagnos

Sven-Erik Dahlén, professor i astmaforskning (Foto: Mattias Ahlm), Anna James, forskare, Anna-Carin Olin, överläkare (Foto: Magnus Länje för Hjärt-Lungfonden), Craig Wheelock, docent i bioanalys (Foto: Ole Hedin via Hjärt-Lungfonden) och Valentyna Yasinska (mitten), bitr. överläkare och doktorand, omgiven av studiens eldsjälar Ann-Sofie Lantz (tv) och Eva Wallén Nielsen (th) (Foto: Johan Marklund).
Sven-Erik Dahlén, professor i astmaforskning (Foto: Mattias Ahlm), Anna James, forskare, Anna-Carin Olin, överläkare (Foto: Magnus Länje för Hjärt-Lungfonden), Craig Wheelock, docent i bioanalys (Foto: Ole Hedin via Hjärt-Lungfonden) och Valentyna Yasinska (mitten), bitr. överläkare och doktorand, omgiven av studiens eldsjälar Ann-Sofie Lantz (tv) och Eva Wallén Nielsen (th) (Foto: Johan Marklund).

Forskare från olika vetenskapliga discipliner har gjort gemensam sak och lyckats identifiera biomarkörer som kan leda till en mer precis diagnos och behandling av astma. Redan om ett par år kan fynden appliceras i klinik och komma till nytta för astmapatienter världen över.

Astma är en av de största folksjukdomarna, omkring tio procent av världens befolkning är drabbad. Sjukdomen är också svår att diagnostisera; fram till dags dato har det inte funnits några tester som entydigt diagnostiserar astma. Mot den bakgrunden samlade Sven-Erik Dahlén, professor i astmaforskning vid Karolinska Institutet, för sex år sedan ihop ett forskarlag av erfarna astmaforskare och sökte pengar hos SSF.
– Siktet har varit inställt på att utveckla minimalt invasiva biomarkörer som enkelt kan användas inom sjukvården och för egenvård. Under de gångna åren har vi utvärderat olika kandidatmarkörer som kan mätas i utandningsluft, saliv, urin och blod.
Forskarna i projektet har format arbetsgrupper som arbetat med olika bitar av utmaningen.
– Under de första tre åren utvecklades en del analysplattformar med hjälp av tidigare insamlat patientmaterial. Redan då genererade projektet en del intressanta svar, berättar Sven-Erik Dahlén.

Real life
I nästa steg startades BIOCROSS-studien, en real life-studie som omfattar patienter som på grundval av kliniska indikationer behandlas med nya biologiska läkemedel.
– Vi har undersökt olika patientgrupper med lungsjukdomar i syfte att hitta biomarkörer som kan skilja de olika grupperna åt, berättar Valentyna Yasinska, bitr. överläkare och doktorand vid Karolinska Institutet.
Fokus har varit patienter med svår astma, och fyra år efter att den första patienten inkluderades visar studien mycket lovande resultat.
– Vi har sett en koppling mellan en inflammation som drabbar svårt sjuka astmapatienter och vissa biomarkörer i urin.
Craig Wheelock, docent i bioanalys vid Karolinska Institutet, och hans forskargrupp har sedan länge använt masspektrometri för att analysera signal­molekyler vid lungsjukdomar.
– Det användbara med våra fynd är att vi med tiden, kanske med något så enkelt som ett urinprov, kan identifiera vilken patient med svår astma som skulle passa bra för en viss biologisk läkemedelsbehandling. På sikt är målet att kunna identifiera markörer för alla olika typer av astma.

Söker i plasma
Även forskaren Anna James i Sven-Erik Dahléns grupp har varit en viktig del av projektet.
– Vi har ansvarat för proteinmätningar i lättillgängliga kroppsvätskor och haft fokus på plasma för att se om vi kan hitta olika mönster av proteiner i blodet som skiljer mellan olika typer av astma. Mätningarna har skett i samarbete med Peter Nilsson och Human Protein Atlas på SciLifeLab.
Forskargruppen har under våren skickat in en artikel som bygger på en studie med nästan 700 prover från patienter med lindrig och svår astma.
– Studien visar många nya biomarkörspår som vi nu ska följa upp. Om vi får säkra paneler av mätningar i plasma kan våra fynd på ett par års sikt appliceras i klinik och komma till nytta för astmapatienter världen över, säger Anna James.

Utandningsluft
Ytterligare ett forskningsspår är sökandet efter biomarkörer i utandningsluft.
– Vi har utvecklat PExA-metoden (Particles in exhaled air) för att samla in biologiskt material från små luftvägar, vilket tidigare endast varit möjligt med invasiva metoder, berättar Anna-Carin Olin, överläkare och adjungerad professor i arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet.
Metoden gör det möjligt att genom ett enkelt utandningsprov få ett prov från den vätska som täcker de allra minsta luftvägarna.
– Med hjälp av provet kan vi identifiera olika patologiska processer och bättre karakterisera pågående inflammation. Ett möjligt användningsområde skulle kunna bli att identifiera personer som kan svara på specifika typer av biologisk behandling.
För framtiden är förhoppningen att metoden ska bidra till en mer skräddarsydd behandling av astmapatienter och underlätta val av behandling.
– Jag hoppas också att metoden kan medverka till tidig upptäckt av astma så att vi tidigare kan sätta in rätt behandling och i bästa fall hejda hela sjukdomsutvecklingen.

Karolinska Institutet – ChAMP

ChAMP – CfA highlights Asthma Markers of Phenotype – är ett samarbetsprojekt mellan KI, Uppsala universitet, Göteborgs universitet, KTH, SciLifeLab och AstraZeneca där projektet Icke-invasiva vårdvänliga biomarkörer för astma är ett tvärdisciplinärt SSF-projekt under ledning av professor Sven-Erik Dahlén vid KI. Projektet har beviljats anslag med 35000000 kronor under åren 2015–2021 och har under de gångna åren identifierat nya biomarkörer som förbättrar diagnos och behandling av astma, vilket kan bidra till minskade sjukvårdskostnader, lägre sjukskrivning och bättre livskvalitet för patienter med astma.

www.ki.se