Etikettarkiv: Biomarkörer

Vi är redo för nästa steg

Ulrika Warpman Berglund och Jeffrey Yachnin. Jeffrey leder den kliniska studien och Ulrika leder den preklinska forskningen och hela biomarkörforskningen. Foto: Johan Marklund

Ulrika Warpman Berglund leder ett SSF-finansierat projekt som grundar sig på ett helt nytt sätt att behandla cancer där man istället för att slå mot en specifik onkogen angriper tumörmiljön.
– Vi har identifierat ett antal möjliga biomarkörer och är nu redo för nästa steg.

Ställföreträdande forskningsgruppchef Ulrika Warpman Berglund arbetar tillsammans med professor Thomas Helleday och deras forskargrupp med att få fram en helt ny typ av anticancerbehandling. I stället för att slå mot en specifik genetisk defekt i cancercellen angriper deras substans tumörmiljön, ett angreppssätt som i tidiga cellstudier visade sig vara effektivt och där många olika cancertumörer tycktes svara på behandlingen. Nästa steg blev att se hur det hela fungerade i kliniken, på riktiga patienter. Men eftersom substansen angriper tumörmiljön fanns ingen självklar biomarkör som kunde visa vilka patienter som kan ha nytta av behandlingen. Och det är här som anlaget från SSF kommer in i bilden.
– Tillsammans med Jeffrey Yachnin och Craig Wheelock har vi ägnat de senaste fem åren att leta efter möjliga biomarkörer för att kunna påvisa effekt, hitta eventuella biverkningar och identifiera de patienter som kommer att svara bäst på behandlingen, berättar Ulrika Warpman Berglund.
Unikt för detta projekt är att biomarkörforskningen löpt parallellt med läkemedelsutvecklingen.
– I och med det fick vi mer och mer förståelse för verkningsmekanismerna och hur vår substans fungerade. Den kunskapen kunde vi ta in i projektet för att försöka förstå och plocka upp biomarkörer som verkade vara lämpliga.

Fas I-studie
Efter åratal av cellinjeforskning och öppna screens övergick forskningen så småningom till arbete med primär vävnad från patienter för att för tre år sedan resultera i en klinisk fas I-studie.
– Grunden i fas I-studier är säkerhet, där man börjar med låga doser för att sedan trappa upp och sluta när biverkningarna blir för många. Dit har vi ännu inte nått, men vi har fått preliminära spännande data som vi hoppas kunna följa upp under hösten.
SSF-projektet har nu nått sitt slut där målet är uppnått genom att forskarna lyckats identifiera ett antal möjliga biomarkörer för sin substans.
– Dessa fynd vill vi nu följa upp och är i full färd med att hitta finansiärer för fortsättningen. Målet är att ta våra fynd hela vägen fram till klinik. Det är en lång resa men drivkraften är att utveckla en ny typ av behandling med medföljande biomarkörer för människor som drabbas av cancer. Att lyckas med det vore fantastiskt.

KI Kliniska biomarkörer

I SSF-projektet Clinical biomarkers for ROS-based anticancer therapy har forskargruppen lyckats identifiera och validera möjliga biomarkörer för att identifiera effekt, biverkningar, och patienter som svarar på ett helt nytt sätt att angripa cancer.

Ulrika Warpman Berglund
E-post: ulrika.berglund@ki.se
www.ki.se

Nationell kraftsamling med fokus på IBD

Jonas Halfvarson, professor vid Örebro universitet. Foto: Kicki Nilsson / Icon Photography
Jonas Halfvarson, professor vid Örebro universitet. Foto: Kicki Nilsson / Icon Photography

– Målet är att identifiera biomarkörer som ska ge patienter bättre diagnos, säkrare prognos och en mer individanpassad behandling säger Jonas Halfvarson, professor vid Örebro universitet som leder BIO IBD, en nationell studie kring inflammatoriska tarmsjukdomar.

IBD är ett samlingsbegrepp för kroniska inflammatoriska sjukdomar i tarmen som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, allvarliga sjukdomar som varje år drabbar tusentals svenskar. Jonas Halfvarson är forskningsledare för BIO IBD, en studie som syftar till att ta fram en individanpassad vård och behandling för de som drabbas.
–I likhet med många andra immunologiska sjukdomar ställs vården inför stora utmaningar när det gäller att diagnostisera, prognostisera och sätta in rätt behandling för varje enskild IBD-patient. Vi vill kunna hitta personerna tidigare i sjukdomsförloppet, förutsäga fortsatt sjukdomsutveckling på ett individuellt plan samt identifiera vilken behandling som är mest lämplig för varje enskild patient.
Projektet bygger på samarbete mellan fem svenska universitet som förutom Jonas Halfvarson, ORU, representeras av professor Marie Carlson, UU, docent Lena Öhman, GU, professor Mauro D’Amato, KI och professor Johan Söderholm, LiU.
–Vi bedriver multicenterstudier där patienter identifieras i samband med diagnos och sedan följs över tid. Utifrån det karakteriseras olika molekylära signaturer som kopplas till diagnos, sjukdomsförlopp och behandling, förklarar Jonas Halfvarson.
Forskarna har redan lyckats identifiera ett antal potentiella markörer som nu ska analyseras närmare.
–Förhoppningen är att några av dem ska hålla hela vägen. Det övergripande målet är att förbättra hälso- och sjukvården för människor med IBD och därmed öka deras livskvalitet, fastslår Jonas Halfvarson.

Örebro universitet – BIO IBD

BIO IBD är ett SSF-finansierat projekt med uppdrag att identifiera nya biomarkörer för diagnos, terapisvar och fortsatt sjukdomsutveckling vid IBD, inflammatorisk tarmsjukdom, samt bana väg för exploatering och implementering av dessa biomarkörer i samarbete med svenska företag inom den biomedicinska sektorn. BIO IBD koordineras av Örebro universitet, och samarbetspartners är LiU, KI, UU och GU.

Professor Jonas Halfvarson
Institutionen för Medicinska Vetenskaper
Örebro Universitet
E-post: jonas.halfvarson@oru.se
www.oru.se/bio-ibd

Biomarkörer som avslöjar farlig prostatacancer

Pernilla Wikström, molekylärbiolog vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson
Pernilla Wikström, molekylärbiolog vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson
Många drabbas av prostatacancer, men alla har inte en aggressiv form som kräver behandling. Molekylärbiologen Pernilla Wikström leder ett forskarteam som vill hitta biomarkörer som tidigt kan förutsäga vilka män som drabbats av den farliga varianten samt hur de bäst bör behandlas.

Prostatacancer är den är vanligaste cancerformen i Sverige och utgör cirka en tredjedel av cancerfallen hos män.
– Letar man tillräckligt noga kommer man att hitta cancertumörer hos de flesta äldre män. Men alla drabbas inte av livshotande cancer utan skulle kunna fortsätta leva med sin sjukdom och slippa gå igenom en behandling som ofta gör mer skada än nytta, säger Pernilla Wikström, molekylärbiolog vid Umeå universitet.
Hon leder ett projekt där forskare vid Umeå och Göteborgs universitet samarbetar för att hitta biomarkörer som tidigt skulle kunna förutsäga vilka patienter som kommer att utveckla en aggressiv form av prostatacancer och behöver omedelbar behandling, och vilka som bär på den snällare varianten och som skulle kunna avvakta behandling.
– Det PSA-prov som används idag är inte helt tillförlitligt. Vi vet inte alltid vad förhöjda PSA-värden egentligen betyder. Många får därför behandling i onödan och kan drabbas av svåra biverkningar. Som komplement till PSA vill vi därför hitta biomarkörer som är specifikt förknippade med farlig prostatacancer.

Värdefulla biobanker
Forskarteamet arbetar även med att utveckla verktyg som ska kunna användas för att säkerställa att patienter får så effektiv behandling som möjligt.
– De som utvecklar den farliga varianten av prostatacancer får ofta en spridning av sjukdomen i kroppen, framförallt till skelettet. För dessa patienter finns olika behandlingsalternativ som fungerar olika bra från fall till fall. Vi försöker förstå hur man bäst kan anpassa behandlingen för enskilda patienter. Ett annat viktigt mål är att kunna följa upp behandlingen för att se om den är effektiv eller om man behöver byta strategi.
Sedan 2003 har man i Umeå samlat in vävnadsprover från patienter med spridd prostatacancer. Sedan 2011 samlas även så kallade ”vätskebiopsier” i form av blodplasma, trombocyter och cirkulerande tumörceller från patienter under behandling i Umeå och Göteborg. Dessa undersöks med olika tekniker på gen-, RNA- och proteinnivå. Målsättningen är att finna biomarkörmönster som är förknippade med ett avancerat sjukdomstillstånd, eller bra/dålig behandlingsrespons.
– Tack vare biobankerna kan vi söka svar på många viktiga frågor. Förhoppningen är att vi kan bidra till utvecklingen av framtidens behandlingsstrategier.

Umeå universitet
Pernilla Wikström leder forskningsprojektet om biomarkörer för att förutsäga och övervaka farlig prostatacancer. Projektet stöds av Stiftelsen för strategisk forskning.

Det är ett samverkansprojekt mellan universiteten i Umeå och Göteborg där även följande forskargrupper ingår:
Jan-Erik Damber, professor i urologi, Göteborg
Anders Widmark, professor i onkologi, Umeå
Marene Landström, professor i patologi, Umeå

För mer info: pernilla.wikstrom@medbio.umu.se

http://www.umu.se/