Etikettarkiv: Automation

Snabb evolution för 5G

Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson. Foto: Daniel Roos
Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson. Foto: Daniel Roos
Sverige är väl rustat för att ta en ledande position inom 5G, automation och artificiell intelligens, AI. Men det gäller att satsa offensivt.
– Utvecklingen går oerhört snabbt och det går inte att komma ikapp om man tappar tempo.

Det säger Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson. I det strategiarbete som forskningsavdelningen gjort har man definierat några viktiga fokusområden för Ericsson de närmaste sex till åtta åren.
Ett är att fortsätta evolutionen av 5G, som är nyckeln till digitaliseringen av alla sektorer av samhället. Kopplat till detta är den explosionsartade utvecklingen av sakernas internet, IoT, där allt fler produkter, hem och städer blir uppkopplade och ”smarta”.
– Det är en utmaning för forskningen att skala upp nätkapaciteten så att miljontals enheter kan kopplas upp samtidigt, och att säkerställa att beräkningskraften täcker den stora mängd data som skapas. På sikt kommer också olika digitala färdigheter, ”Internet of Skills”, med funktioner som exempelvis känselfeedback i produkter. Systemen ska också kunna interagera med varandra, och näten ska anpassas efter mer decentraliserade molnplattformar i takt med att molnjättarna som Google och Amazon vill komma närmare slutanvändarna, säger Magnus Frodigh.

Realtidsegenskaper
AI-teknologi kan sedan appliceras för att automatisera näten och de olika applikationerna. Ericsson har som mål att bli ledande i att tillhandahålla nät med de realtidsegenskaper som krävs för AI.
Detta allt mer digitaliserade och automatiserade samhälle kräver forskning så att den digitala infrastrukturen alltid matchar de krav på tillförlitlighet som de olika användningsområdena ställer. Därför är säkerhet ett viktigt forskningsområde för Ericsson.
– Det är avgörande att infrastrukturen är robust och att näten verkligen fungerar för allt de kommer att användas till. Kritiska samhällsfunktioner riskerar annars att slås ut, säger han.

Bred samverkan
Magnus Frodigh framhåller att forskningssamverkan med såväl akademin som näringslivet är central. Ericsson samverkar med andra företag inom en rad områden där företagets teknologi används. Det kan gälla självkörande bilar eller smarta fabriker, som båda kräver uppkoppling till 5G. Akademin å sin sida behöver tillgång till relevant digital infrastruktur, som Ericsson kan tillhandahålla.
– Sverige har en fin tradition av samverkan och en stor kreativitet. Men nu sker utvecklingen exponentiellt. Det är avgörande för all svensk industri att vi håller oss i täten av den här utvecklingen. Annars kommer vi att snabbt tappa konkurrenskraft, som blir svår att ta igen.

ABB ger startups tillgång till världsunika labb

Peter Löfgren, VD för SynerLeap och Linus Thrybom, gruppchef för ett team av forskare inom industriell IOT på ABB i Västerås. Foto: Pia Nordlander
Peter Löfgren, VD för SynerLeap och Linus Thrybom, gruppchef för ett team av forskare inom industriell IOT på ABB i Västerås. Foto: Pia Nordlander
I Västerås ligger ABB:s globala forskningscenter och nya tillväxthub, SynerLeap. Här erbjuds snabbväxande tillväxtföretag nya sam­verkansformer och en unik arena för att utveckla framtidens digitala lösningar. Vinnare blir inte bara stora och små företag, utan även Sverige.

ABB är en pionjär inom banbrytande teknik. På senare år har företaget övergått från storskaliga lösningar till alternativ energi och avancerade produkter och tekniker inom kraft och automation. ABB verkar i mer än 100 länder, i Sverige finns företaget på cirka 30 orter med störst verksamhet i Västerås.
– Genom SynerLeap, som är vår nya inkubator för innovativa startupbolag, har vi skapat en öppen arena där långt drivna bolag får möjlighet att testa och utveckla sina idéer och korta sina innovationscykeltider. Bolagen får komma in i ABB:s forskningscenters hjärta och få tillgång till unika labbmöjligheter och industrikompetenser, säger Peter Löfgren, VD för SynerLeap.
Ett nära samarbete mellan storföretag, småföretag och näringsliv, och även med universitet och högskolor, skapar ett dynamiskt innovationsklimat som leder till en win-win, inte bara för in­novativa startups som får stöd att växa, utan även för storföretagen som får injektioner av förnyelse och ny kompetens, menar Peter Löfgren.
– Det finns en sådan passion och glädje och kraft i det som innovatörerna gör och som smittar av sig på oss.

Framtidens globala företag
Det handlar om mogna startupbolag som har sina patenträttigheter och affärsstrategier på plats, men som saknar industrierfarenhet och som är i behov av ett större nätverk.
– Här kan vi hjälpa till. Vi har en samverkan och nära kontakter med andra storföretag, akademin och myndigheter. Vi har industrimuskler och global närvaro. Det här konceptet ger oss även möjligheter att förstå varandras omvärldsbild och skapa förtroenden och tillitsfulla relationer, en förutsättning för goda affärsmöjligheter.
SynerLeap samarbetar idag med cirka 17 startupbolag. Ett av dem är Gleechi som varit med från starten och som räknas till ett av Europas mest lovande innovativa framtidsföretag. De har utvecklat en mjukvara som underlättar animering av händer. Tekniken tros få stor betydelse inom såväl spelindustrin som inom vården när det gäller rehabilitering. Ett annat exempel är SunCom Garage, ett förhållandevis ungt startupbolag vars idé är att styra robotar på distans med hjälp av virtual reality-utrustning.
– Många av företagen hamnar på internationella framgångslistor. Några har också fått sina största ordrar och är på väg mot en global expansion, säger Peter Löfgren.
Han leder även ett projekt som handlar om automation inom sjukvården, Automed. ABB och SynerLeap samarbetar i projektet med bland andra SwedishMedtech, KTH, och storsjukhus som Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Akademiska i Uppsala.
– Vi vill effektivisera och frigöra tid för vårdpersonal att ta hand om patienter genom att automatisera repetitiva moment som finns inom exempelvis labbverksamhet, säger Peter Löfgren.

Hållbara lösningar
Linus Thrybom arbetar vid avdelningen automation solution. Han är i grunden civilingenjör och ansvarar för flera av ABB:s samverkansprojekt med universitet och högskolor. Han är gruppchef för ett team av forskare inom industriell IoT (internet of things).
– Många av våra forskare på ABB arbetar även deltid ute på universitet och högskolor. Cirka hälften har doktorerat inom mjukvarusystem och den andra hälften har arbetat inom ett specifikt affärsområde och har en gedigen bakgrund inom produktutveckling. Vi har en spännande mix av forskare, säger Linus Thrybom.
ABB använder sensorer, stora datamängder och ”cloud computing” för att leverera förbättringar i prestanda och tillgänglighet av maskiner och robotar. Genom smartare optimering, beslutsstöd och styrning skapas framtidens hållbara lösningar.
– Vi har nu ett nära samarbete med Mälarenergi, ett kommunägt bolag i Västerås. Vi vill optimera processerna i deras värmeverk och skapa energieffektiva system som är hållbara och klimatsmarta.
Projektet, som kallas industrial IoTSP (internet of things services and people), är ett exempel på ett tredjepartsprojekt där ABB, akademin och en kund samverkar för att utveckla och effektivisera befintliga produkter/system.
– Vi vill visa att ny teknik går att använda i redan befintliga system. Genom att lägga till nya funktionaliteter kan vi testa idéer och vidareutveckla system och på relativt kort tid presentera framtida hållbara lösningar, säger Linus Thrybom.

ABB
ABB har länge lett den tekniska utvecklingen inom flera områden. Med över 40 år i spetsen av digital teknik är företaget ledande inom digitalt uppkopplad industriell utrustning och system.
ABB har sitt säte i Zürich och verkar i fler än 100 länder.
I Sverige finns ABB på ett 30-tal orter med störst verksamhet i Västerås och Ludvika. ABB har sju forskningscenter runtom i världen och har skapat banbrytande teknik som förändrat hur världen fungerar och hur hela branscher är verksamma.
För mer info: www.abb.se

www.abb.se