Etikettarkiv: Artificiell intelligens

Jättesatsning positionerar Sverige inom AI

Sara Mazur, tillträdande ordförande för Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program, WASP. Foto: Gonzalo Irigoyen
Sara Mazur, tillträdande ordförande för Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program, WASP. Foto: Gonzalo Irigoyen
Vi står på tröskeln till den fjärde industriella revolutionen, då automation övergår i autonomi med hjälp av artificiell intelligens.
– Sverige är i stort behov av spetskompetens. Det handlar om avgörande nyckelteknik, säger Sara Mazur, tillträdande ordförande för WASP, Sveriges enskilt största privata forskningsprogram, där fokus är autonoma system, mjukvara och AI.

Det är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som står bakom WASP, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program. Stiftelsen bidrar med tre miljarder kronor till grundforskning, och deltagande universitet och industri med ytterligare en miljard kronor. Linköpings universitet är värd och de övriga medlems­universiteten är Chalmers, KTH, Umeå och Lunds universitet. Även Örebro och Uppsala universitet deltar i satsningen. Ett stort antal företag medverkar, bland annat genom att ta emot doktorander och ge forskare tillgång till viktiga industriella arenor. Möjliga framtida tillämpningsområden för WASP är självkörande bilar, industriella beslutssystem och robot­ar som samarbetar med varandra och med människor.
– Det finns starka forskningsmiljöer i Sverige och ledande forskare inom exempelvis datorseende, reglerteknik, fordonssystem och signalbehandling. Men generellt har Sverige alltför få forskare inom detta viktiga framtidsområde. Därför satsar vi nu på ett antal nischer där Sverige verkligen har chans att ta en ledande position, berättar Sara Mazur.

Lockar toppforskare
WASP, som startade 2015, bygger på fyra grundpelare. En är att rekrytera de bästa forskarna i respektive område i Sverige. Vidare arbetar man med strategiska rekryteringar globalt, för att locka internationella toppforskare. Målet är att bygga 60 forskargrupper inom AI, autonoma system och mjukvara där akademi möter industri.
– Det finns ett stort intresse för programmet. Svensk industri är stark och många internationella toppforskare värdesätter möjligheten att samarbeta med näringslivet och tillsammans hitta industriella tillämpningar, säger Sara Mazur.
Bland annat har WASP rekryterat Aristides Gionis, professor vid Aalto universitet, som är expert på datautvinning, samt de båda nederländska forskarna Frank och Virginia Dignum, ledande inom AI-forskning. Virginia Dignum leder den samhällsvetenskapliga och humanistiskt inriktade AI-forskningen vid Umeå universitet.
– AI omfattar inte bara teknik och naturvetenskap. Vi måste också hantera de sociala, etiska, juridiska och ekonomiska aspekterna av hur AI påverkar samhället och människors liv. Det är enormt spännande, tvärvetenskaplig forskning, säger Sara Mazur.

Forskarskola
WASP bygger också en forskarskola med målet att utbilda 400 doktorer, varav minst 100 ska vara industridoktorander. En första grupp på närmare 180 personer har antagits och några av dem har redan disputerat. En fjärde grundpelare är partnerskap med de ledande internationella universiteten Stanford och University of California Berkeley i USA samt NTU i Singapore.
– Sverige är litet och kan inte vara världsledande inom alla tillämpningar. Vi har en mission att utveckla en världsledande plattform för akademisk forskning som växelverkar med ledande företag i Sverige inom nischer där vi har potential att bli bäst. Visionen är att skapa excellent forskning inom AI, autonoma system och mjukvara som är relevant och till gagn för all svensk industri, säger Sara Mazur och liknar satsningen vid ett slott, där huvudbyggnaden är den breda basen, och tornen spjutspetsforskning.

Gränsland
Sara Mazur har genom sin karriär rört sig i gränslandet mellan akademi och näringsliv. Hon är docent i elektroteknik och fusionsplasmafysik och arbetade i 23 år på Ericsson, bland annat som forskningschef, innan hon kom till Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som ansvarig för stiftelsens strategiska satsningar. Hon tillträder som ordförande för WASP vid årsskiftet och ser mycket fram emot att driva satsningen.
– Det är jättespännande och ett stort förtroende. Jag har varit med från början och är enormt stolt över det vi redan har åstadkommit.
Hon är hoppfull om att Sverige kan positionera sig i framkant, men är oroad över att den svenska skolan inte följer med i den snabba omvandlingen av samhället.
– Läroplanen är nästan precis densamma som när jag gick i skolan för 40 år sedan. Utbildningssektorn måste hänga med i utvecklingen och förbereda unga för framtiden. Var finns ämnen som mjukvarukunskap och teknikutveckling kring AI?

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse är en av Europas största privata forskningsfinansiärer och stödjer i huvudsak medicinsk, teknisk och naturvetenskaplig forskning och utbildning. Några av de större strategiska programmen förutom WASP är Wallenberg Centre for Quantum Technology, Wallenberg Wood Science Centre och Wallenberg centrum för molekylär medicin.

Växer på alla fronter

Pia Sandvik, vd för RISE. Foto: RISE
Pia Sandvik, vd för RISE. Foto: RISE
– Förra året förvärvades delar av forskningskoncernen SWEREA, vilket ytterligare ökar vår kompetens och kapacitet i arbetet med att bidra till svensk konkurrenskraft. 2018 var också året då vi på allvar blev en känd aktör i innovationssystemet, säger Pia Sandvik, vd för RISE.

RISE växer så det knakar och är nu, sett till antalet anställda, det fjärde största av Europas breda forskningsinstitut. Förutom förra årets förvärv av SWEREA, som innebar 350 nya medarbetare, växte verksamheten organiskt med hela nio procent.
– Vi är helt beroende av att få in bra kompetens. Det är en ständig utmaning att hålla kapaciteten uppe eftersom vi ser en kraftigt ökad efterfrågan på våra tjänster. Vårt varumärke har stärkts och fler känner till oss vilket ökar efterfrågan på våra tjänster, konstaterar Pia Sandvik.
Att SWEREA numera ingår i RISE innebär att verksamheten fått in välkommen kompetens inom produktions-, komposit-, gjuteri- och korrosionsområdet.
– SWEREA utgör numera RISE division Material och Produktion, en division som ger oss helt nya möjligheter att arbeta med produktions- och tillverkningsfrågor inom området smart industri. Det är i gränslandet mellan olika teknologier och kompetenser som de nya landvinningarna kommer. Ju bredare branschkunnande vi har, en desto starkare spelare och attraktivare samarbetspartner blir vi för industrin.

Hållbarhet i fokus
Pia Sandvik påpekar att RISE under 2018 även tog flera viktiga steg inom hållbar utveckling.
– Vi lägger ner mycket arbete på att förstärka våra processer och mål ytterligare. Målet är att alla nya projekt ska vara hållbarhetscertifierade och kopplade till SDG-målen. Vi har även ett affärsmål som stipulerar att tio procent av alla uppdrag och ansökningar vi får in ska komma på grund av vårt hållbarhetsarbete.
Andra viktiga händelser under 2018 är ett stärkt samarbete med olika institutskollegor.
– VTT i Finland är ett exempel. Liksom RISE har de gjort ett strategiskt vägval i form av att verka som en sammanhållen organisation. Många institut ute i Europa är paraplyorganisationer bestående av en mängd små autonoma institut, men vi tror på samarbete mellan olika discipliner och på att få olika teknologier att mötas. De utmaningar vi ser går inte att lösa med enbart spetskunskap och djup teknologi inom ett område.

Samhällskontrakt
En nyhet är att RISE börjat arbeta med så kallade samhällskontrakt.
– Vi har sett att våra kunskaper i att driva förändringsprocesser och inom nätteknikområdet kommer väl till pass i arbetet med omställning av ohälsotal inom sjukvården.
Ett aktuellt exempel är Botkyrka och Örnsköldsviks kommuner som inom ramen för ett socialt utfallskontrakt för minskad sjukfrånvaro investerar i sin egen personals arbetsmiljö och hälsa. Här finns RISE, i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, med som implementeringsstöd till kommunerna. Insatsen är en investering på 40 miljoner kronor över tre år.
– Sociala investeringar och sociala utfallskontrakt går ut på att hitta modeller som ger inblandade aktörer incitament att satsa på förebyggande och tidiga insatser med tydligt utfallsfokus, ibland med hjälp av investerare för att dela finansiell risk. I det här projektet har det bara under det första året sparats tio miljoner kronor i form utav färre sjukskrivningar.

Krävs samarbete
AI är ett annat högaktuellt område där satsningen RISE AI samlar AI-forskare, företag och myndigheter.
– Sverige är ett litet land och det krävs samarbete för att nå den nödvändiga kritiska massan för avancerade tekniska projekt. Tillsammans ska vi höja nivån på forskningen kring tillämpad AI och göra dessa lösningar tillgängliga för fler.
Sverige har som mål att vara en ledande forskningsnation. För att nå och behålla en sådan position krävs enligt Pia Sandvik fortsatta satsningar på forskning och innovation.
– Det räcker inte med att göra det ena eller andra, vi måste verkligen ha båda. Det har varit Sveriges styrka historiskt sett och det är vad som måste gälla även i framtiden.

Snabb evolution för 5G

Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson. Foto: Daniel Roos
Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson. Foto: Daniel Roos
Sverige är väl rustat för att ta en ledande position inom 5G, automation och artificiell intelligens, AI. Men det gäller att satsa offensivt.
– Utvecklingen går oerhört snabbt och det går inte att komma ikapp om man tappar tempo.

Det säger Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson. I det strategiarbete som forskningsavdelningen gjort har man definierat några viktiga fokusområden för Ericsson de närmaste sex till åtta åren.
Ett är att fortsätta evolutionen av 5G, som är nyckeln till digitaliseringen av alla sektorer av samhället. Kopplat till detta är den explosionsartade utvecklingen av sakernas internet, IoT, där allt fler produkter, hem och städer blir uppkopplade och ”smarta”.
– Det är en utmaning för forskningen att skala upp nätkapaciteten så att miljontals enheter kan kopplas upp samtidigt, och att säkerställa att beräkningskraften täcker den stora mängd data som skapas. På sikt kommer också olika digitala färdigheter, ”Internet of Skills”, med funktioner som exempelvis känselfeedback i produkter. Systemen ska också kunna interagera med varandra, och näten ska anpassas efter mer decentraliserade molnplattformar i takt med att molnjättarna som Google och Amazon vill komma närmare slutanvändarna, säger Magnus Frodigh.

Realtidsegenskaper
AI-teknologi kan sedan appliceras för att automatisera näten och de olika applikationerna. Ericsson har som mål att bli ledande i att tillhandahålla nät med de realtidsegenskaper som krävs för AI.
Detta allt mer digitaliserade och automatiserade samhälle kräver forskning så att den digitala infrastrukturen alltid matchar de krav på tillförlitlighet som de olika användningsområdena ställer. Därför är säkerhet ett viktigt forskningsområde för Ericsson.
– Det är avgörande att infrastrukturen är robust och att näten verkligen fungerar för allt de kommer att användas till. Kritiska samhällsfunktioner riskerar annars att slås ut, säger han.

Bred samverkan
Magnus Frodigh framhåller att forskningssamverkan med såväl akademin som näringslivet är central. Ericsson samverkar med andra företag inom en rad områden där företagets teknologi används. Det kan gälla självkörande bilar eller smarta fabriker, som båda kräver uppkoppling till 5G. Akademin å sin sida behöver tillgång till relevant digital infrastruktur, som Ericsson kan tillhandahålla.
– Sverige har en fin tradition av samverkan och en stor kreativitet. Men nu sker utvecklingen exponentiellt. Det är avgörande för all svensk industri att vi håller oss i täten av den här utvecklingen. Annars kommer vi att snabbt tappa konkurrenskraft, som blir svår att ta igen.

Högskolan i Skövde bygger ut sin företagssamverkan

INFINIT är det enskilt största forskningsinitiativet som har gjorts av extern forskningsfinansiär vid Högskolan i Skövde. Syftet är att med pengar från KK-stiftelsen och genom ett nära samarbete stärka näringslivets konkurrenskraft och Högskolans forskningsmiljö. Programchef är Jörgen Hansson och Jane Synnergren, Göran Falkman och Amos Ng representerar var sina forskningsområden inom INFINIT. Foto: Ulf Nyrén
INFINIT är det enskilt största forskningsinitiativet som har gjorts av extern forskningsfinansiär vid Högskolan i Skövde. Syftet är att med pengar från KK-stiftelsen och genom ett nära samarbete stärka näringslivets konkurrenskraft och Högskolans forskningsmiljö. Programchef är Jörgen Hansson och Jane Synnergren, Göran Falkman och Amos Ng representerar var sina forskningsområden inom INFINIT. Foto: Ulf Nyrén
INFINIT är det enskilt största forskningsinitiativet som har gjorts av extern forskningsfinansiär vid Högskolan i Skövde. INFINIT stöds av KK-stiftelsen och är ett tioårigt initiativ som syftar till att stärka näringslivets konkurrenskraft och högskolans forskningsmiljö.

Detta ska ske genom samproduktion i nära samarbete med näringslivet för att söka lösningar på aktuella problem och utveckla morgondagens innovationer. Förkortningen INFINIT står för INnovationsdriven Forskning i INdustrisamverkan med stöd av IT. Det övergripande fokuset ligger på digitalisering av näringslivet. Satsningen innebär att Högskolan i Skövde intar en starkare internationell position i områdena Informationsteknologi, Systembiologi och Virtual Engineering.

Två övergripande områden
Jörgen Hansson är programchef för INFINIT.
– Högskolan i Skövde är ett av fem svenska lärosäten där Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling gör den här typen av långsiktig satsning. Det som förenar forskningen inom INFINIT är utveckling av digitalt baserade och hållbara produkter, tjänster, system och processer.

Strategiskt samarbete
För högskolans forskare är samverkan med företagen av stort värde.
Amos Ng är professor i automatiseringsteknik och inom hans grupp forskar man på simuleringsbaserad optimering. Forskningen inriktas mot virtuella fabriker och kunskapsdriven optimering.
– Syftet är att möta industrins utmaningar genom att stärka kunskapen inom forskningsområden där vi är bland de ledande i Sverige och mest välkända i världen. Virtuella fabriker innebär att industrin kan utveckla sina produkter, processer och produktionssystem i en digital modell, och därigenom med hjälp av kunskapsdriven optimering fatta beslut utan behov av någon fysisk prototyp.
Avsikten är att företag så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen ska kunna fatta rätt beslut och samtidigt förkorta utvecklingstiden till marknaden samt testa, optimera och verifiera förändringar av befintliga produkter och produktionssystem. Forskningsprojektet samarbetar med flera av Volvoföretagen, Scania, Ikea Industry, ABB, Arla med flera.
Leif Pehrsson är chef för forskning och konceptutveckling inom motortillverkningen på Volvo Cars Engine i Skövde:
– Forskningen och samarbetet har fått allt större betydelse för hur motortillverkningen organiseras. För att få ut produkter snabbt på marknaden så utvecklar vi vår produktion virtuellt. När vi sedan startar produktionen har vi redan utvecklat, testat och verifierat den i datorn och vet att fabriken fungerar.

Avancerade dataanalysmetoder
Jane Synnergren är docent i bioinformatik på Högskolan i Skövde.
– Vi utvecklar stamcellsbaserade modellsystem för läkemedelsutveckling, sjukdomsmodellering och toxicitetstestning och målet är storskaliga screeningmetoder som kan förbättra läkemedelsutvecklingsprocessen och minska behoven av att använda djurförsök. För att öka kunskapen av de biologiska systemen används tekniker som gör det möjligt att studera tusentals gener och proteiner i ett stort antal celler samtidigt. Stora mängder biologisk data genereras och genom avancerad dataanalys bidrar dessa till att öka förståelsen av hur stamceller kan utvecklas till exempelvis leverceller, hjärtmuskelceller eller nervceller.
Inom bioinformatik samarbetar högskolan i stor utsträckning med Astra­Zeneca och Takara Bio Europe. Catharina Ellerström är forskningschef vid Takara.
– Vårt samarbetet bygger på att respektive partner tillför vad den är bäst på. Vi på Takara kommer med vår stamcellsexpertis och Jane och hennes medarbetare tillför förstklassiga bioinformatiska analyser baserat på våra olika celltyper.
Jane Synnergren håller med.
– Att ingå i INFINIT har gett oss de rätta förutsättningar för att utveckla långsiktiga och framgångsrika forskningssamarbeten med våra industripartners. Högskolan får tillgång till företagens kompetens och avancerad teknisk utrustning.

Omfattande AI-forskning
Göran Falkman är biträdande professor i artificiell intelligens (AI).
– Jag har, liksom många av mina kollegor, samverkat med KK-stiftelsen redan innan bildandet av INFINIT. Det fortsatta samarbetet har haft mycket stor betydelse. Exempelvis utvecklar vi taktiska stöd för JAS-piloter tillsammans med Saab Aeronautics och tar fram algoritmer åt AstraZeneca som kan simulera läkemedel digitalt innan man genomför kliniska tester. Vi bedriver också omfattande forskning med företag som Outokumpu och Huawei. INFINIT har lett till att vår forskning inom AI har utvecklats och fördubblats, vilket inte varit möjligt utan den här långsiktiga satsningen.
Jörgen Hansson tillägger:
– Dessutom satsar vi på stark och kontinuerlig samverkan med nationellt viktiga, ofta regionnära, näringslivspartners vilket innebär att forskningen får en direkt näringslivseffekt i området där högskolan verkar.

INFINIT – Högskolan i Skövde
• Den totala forskningsverksamheten inom INFINIT för 2012–2016 finansierades totalt med 417 miljoner kr, och inkluderar företagens insatser, högskolans medfinansiering samt andra forskningsfinansiärer.
• Den vetenskapliga produktionen miljoner till mer än 300 vetenskapliga publikationer för samma period.
• Samverkan har skett och sker med mer än 75 företag.

Kontakta oss för mer information:
Jörgen Hansson
Tel: 0500-448 310
E-post: jorgen.hansson@his.se

Amos Ng
Tel: 0500-448 541
E-post: amos.ng@his.se

Jane Synnergren
Tel: 0500-448 311
E-post: jane.synnergren@his.se

Göran Falkman
Tel: 0500-448 336
E-post: goran.falkman@his.se
www.his.se/infinit

www.his.se/infinit