Till vad ska vi ha vårt DNA?

Publicerad 7 juni 2016
Text: Cristina Leifland, Foto: SSF

Eva Regårdh, kommunikationschef på SSF.
Eva Regårdh, kommunikationschef på SSF.
DNA-tekniken utvecklas hisnande snabbt och idag kan vem som helst beställa en detaljerad analys av den egna arvsmassan för en överkomlig summa. Hur ska den nya tekniken användas och vad ger det för nya möjligheter?

Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, vill skapa debatt om de framtidsperspektiv som öppnar sig i takt med att DNA-analys blir allt mer exakt, billig och allmänt tillgänglig. I ett seminarium i Almedalen lyfter SSF frågan, med fokus på användning av DNA-teknik inom sjukvården och rättsväsendet.
– En viktig fråga är vad vi ska göra med informationen som DNA-tekniken ger oss. Har exempelvis sjukvården en skyldighet att informera om framtida sjukdomsrisker även om inte patienten har bett om detta? Borde allas DNA vara tillgängligt för polisen? Dessa är några av de frågeställningar som vi vill belysa, säger Eva Regårdh, kommunikationschef på SSF.
Idag finns många kommersiella företag som erbjuder DNA-tester till privatpersoner. Dessa kartlägger den personliga DNA-profilen och visar bland annat risken att insjukna i en rad olika sjukdomar. Förespråkare menar att testerna ökar möjligheten att förebygga och tidigt diagnosticera sjukdomar. Kritiker menar att det finns brister i hur informationen ska tolkas på individnivå och att testerna riskerar att skapa onödig oro.
– Alldeles oaktat hur man ställer sig till detta så är testerna ett faktum. Informationen som de ger har konsekvenser som måste hanteras. Risker för onödig oro och överdiagnoser måste ställas i relation till lidande och kostnader för underdiagnos, säger Eva Regårdh.

Bred panel
För sjukvården och polisen har DNA-tekniken långtgående konsekvenser, såväl juridiskt och praktiskt som etiskt. Huvudtalare vid seminariet är Kári Stefánsson, grundare till det isländska företaget DeCODE Genetics, som byggt upp en omfattande databas över islänningars arvsmassa. Kári Stefánsson anser bland annat att alla isländska kvinnor med den muterade genen BRCA2 bör informeras om sin kraftigt ökade bröstcancerrisk, såvida de inte motsatt sig detta.
Andra medverkande är Ann Heberlein, författare och universitetslektor, som lyfter de etiska frågorna och Liselotte Nielsen Sundberg, kanslichef vid NFC, Nationellt Forensiskt Centrum, som berättar om det aktuella juridiska läget och framtidsperspektiv inom polisiär DNA-användning. I panelen deltar också inrikesminister Anders Ygeman och Anders Ekholm, vvd på Institutet för framtidsstudier.

Seminarium: Skurk, sjuk eller släkt – vem ska ha ditt DNA?
• Tid: onsdag den 6 juli kl 13:00-14:30
• Plats: Stora kongresshallen, Wisby Strand
SSF-finansierade forskningsprojekt med anknytning till DNA och genteknik
SSF finansierar flera forskningsprojekt med anknytning till DNA och genteknik, bland annat:
• The dynamics of DNA damage checkpoint recovery, Karolinska institutet (KI)
• Mitochondrial DNA replication in human cells, Göteborgs universitet
• DNA Molecular Tools for Neuroscience and Cancer Biology, KI
• Incorporation, processing and repair of RNA in DNA, Göteborgs universitet/ Sahlgrenska Academy
• Single Molecule Biophysics of DNA and DNA-ligand interaction, Chalmers
• Targets and function of DNA methylation in acute leukemia, Uppsala universitet