Kvalitetsmål väsentliga för forskning

Publicerad 7 juni 2016
Text: Cristina Leifland, Foto: Anette Andersson

Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova.
Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova.
För att bygga det framtida kunskapssamhället och stärka den svenska konkurrenskraften behövs större samverkan mellan aktörer och discipliner och att lärosätena i högre grad drivs av kvalitetsmål, snarare än kvantitet. Det menar Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova.

Inför den nya forskningspropositionen som regeringen ska presentera i höst har OECD gjort en utvärdering av det svenska forskningssystemet. Där lyfter man fram flera områden där Sverige har förbättringspotential. Charlotte Brogren anser att rapporten ger en bra bild av svensk forskning och viktiga förslag inför framtiden.
– Från Vinnovas sida hoppas vi att regeringen beaktar förslagen. Det är en viktig utvärdering eftersom den har ett utifrånperspektiv som är gjord utan egna intressen. Vi ställer oss bakom de synpunkter och förslag som lämnas, säger hon.
OECD-rapporten konstaterar att Sverige på många sätt är en stark forskningsnation. Men den globala konkurrensen hårdnar och svensk forskning riskerar att tappa sin position. Ett problem är att man i Sverige länge har satsat på att öka antalet studenter på högskolor och universitet utan att kvaliteten på undervisningen hållit jämna steg.
– Vi behöver en annan styrmodell för våra lärosäten. Det behövs ett styrsystem som driver kvalitet och som mäter lärosäten på olika sätt beroende på vilken profil de har. I dagens system mäts alla på samma sätt, men vi vill skapa möjlighet till att lärosätena kan utvecklas och utvärderas utifrån deras olika uppdrag, säger Charlotte Brogren.

Samhällsutmaningar
Andra svagheter som såväl Charlotte Brogren som OECD pekar på är att politiska beslut alltför ofta fattas i ”stuprör” istället för med helheten framför ögonen och att samverkan mellan olika sektorer bör bli starkare. Forskningsinstitutens roll bör lyftas fram tydligare med en satsning på kvalitet och konsolidering. Därutöver bör inriktningen på forskningen vara att i så hög grad som möjligt sätta samhällsutmaningarna i centrum.
– Om Sverige ska bygga framtidens kunskapssamhälle behövs flöden mellan olika sektorer och aktörer, där kunskap genereras och möjligheter förverkligas. Alltför ofta finns en tröghet och för smalt perspektiv i dagens system, menar Charlotte Brogren.
Hon framhåller att hela kedjan, från den rena grundforskningen till den tillämpade måste få förutsättningar att utvecklas.
– Om svensk forskning ska vara relevant måste vi stimulera till fler miljöer på våra lärosäten, som jobbar både djupt och brett, på ett tvärvetenskapligt sätt. Här behövs gott ledarskap och ett incitamentsystem som uppmuntrar rätt beteenden. Trots att Sverige kraftigt ökat anslagen till lärosätena ser vi inte resultat och den genomsnittlige forskaren har mindre fasta medel nu än tidigare. Om vi inte ger bra villkor till våra forskare, hur ska de våga vara långsiktiga?

Innovationsmyndighet
Vinnova är Sveriges myndighet för innovation och stora satsningar sker på att länka forskare till behov och utmaningar som behöver lösas. Myndigheten står för sex procent, 2,5 miljarder kronor, av den statliga forskningsfinansieringen. Eftersom det oftast finns krav på medfinansiering innebär det att anslagen generellt är fördubblade. Majoriteten av Vinnovas finansiering går till olika samverkansprogram, regionalt, nationellt och internationellt. Där samarbetar aktörer inom akademin, offentliga sektorn och näringsliv för att hitta lösningar till utmaningar vi står inför och se nya mojligheter, när det gäller konkurrenskraft, digitalisering, miljö, demografi, hälsa och utbildning. En av dessa satsningar fick nyligen ett av EU:s myndighetspris för bästa engagemang i viktiga samhällsfrågor.
– Det är förstås väldigt roligt att få ett kvitto på att det vi gör är viktigt och relevant, säger Charlotte Brogren.
Vinnova arbetar även med mer experimentell forskning och innovation. Öppet labb, som är en snabbfotad experimentverkstad, har bland annat projekt för innovativa lösningar för nyanlända. En annan satsning är att ta fram klimatsmart protein. Maten bedöms av en panel med kända kockar och skaparna av den godaste måltiden får utvecklingsbidrag.