Stamceller som vapen mot lungsjukdom

Presentation
Professor Gunilla Westergren-Thorsson, projektledare för projektet Matrix- och stamcellsterapi vid kronisk lungsjukdom. Foto: Agata Garpenlind
Professor Gunilla Westergren-Thorsson, projektledare för projektet Matrix- och stamcellsterapi vid kronisk lungsjukdom. Foto: Agata Garpenlind

Den rådande pandemin har fått många forskare att inkludera Covid-19 i sina projekt.
– Vi vill bidra med den expertis vi byggt upp med stöd av SSF, säger professor Gunilla Westergren-Thorsson vars forskning är inriktad på att få lungan att reparera sig själv.

Projektet grundar sig på forskargruppens tidigare upptäckt av så kallade mesenkymala stamceller specifika för lungvävnad.
– Våra resultat visade att lungstamcellerna har en rad karaktäristiska och lungspecifika egenskaper som bland annat dämpar immunförsvaret. Tanken är att använda dessa celler för terapi, men cellerna visade sig bli sjuka när de placerades i en sjuk miljö, vilket inte var vad vi förväntade oss. Men denna upptäckt visade sig vara en viktig kunskap och bygger vidare på tidigare forskning där vi ser stor skillnad i bindvävens uppbyggnad mellan friskt och sjukt och nu har vi kunnat visa att miljön har en avgörande roll för cellers beteende, konstaterar Gunilla Westergren-Thorsson.
Vidare har kliniska prövningar visat att enbart injicera stamcellerna har liten eller ingen effekt. Gruppens ambition är att ta fram en stödstruktur, scaffold, för stamcellerna som liknar frisk lungvävnad och dessutom kan laddas med cellaktiverande faktorer. På så sätt kan stamcellerna levereras till det sjuka området i en skyddande ”frisk” miljö tillsammans med faktorer som triggar både stamceller och lokalt befintliga celler att återskapa funktionell lungvävnad samtidigt som stödstrukturen bryts ned.
– Med stödet från SSF har vi utvecklat en scaffold, som vi nu utreder patenterbarheten för. I en stor pre-klinisk studie testas just nu scaffolden med faktorer som har förmåga att reparera både kärl och epitelytor. Preliminära data tyder på att stödstrukturen fungerar som vi önskar.

Biomarkörer
Gruppens stamcellsforskning har också resulterat i ett antal nya biomarkörer som även de ska testas i ett stort patientmaterial med inriktning på idiopatisk lungfibros.
– Här inkluderar vi nu även Covid-19 eftersom en del av dessa patienter utvecklar lungfibros, och det väldigt snabbt. Förhoppningen är att vi ska hitta en prediktor som hjälper oss att tidigt identifiera patienter med sjukdom som rör sig åt fel håll.
SSF-projektet avslutas i sommar men forskningen går vidare.
– Vi kommer att fortsätta studera stamcellernas funktion i sjukdom, och målet är att ta fram ett säkert och effektivt sätt att leverera dem på. Möjligheterna att utveckla en ny terapi finns runt hörnet och så här långt ser det bra ut, fastslår Gunilla Westergren-Thorsson.

Illustrationen visar en lungblåsa, en så kallad alveol, i vilken det livsviktiga gasutbytet sker. Vid allvarliga lungsjukdomar pågår en kronisk inflammationsprocess i lungan som på sikt resulterar i förändringar av vävnadens struktur. Det blir en  obalans i samspelet mellan vävnadsnedbrytning, nybildning och läkning vilket i förlängningen får konsekvenser på lungfunktionen. Våra forskningsresultat visar att det är stora  skillnader i bindvävens uppbyggnad när vi jämför frisk vävnad med sjuk. Mikromiljön har en avgörande roll för cellers beteende och vårt mål är att förstå vilka roller de olika celltyperna och vävnadskomponenterna har för att sedan kunna använda den kunskapen i utvecklingen av nya behandlingsstrategier. Illustration: Lisa Karlsson.
Illustrationen visar en lungblåsa, en så kallad alveol, i vilken det livsviktiga gasutbytet sker. Vid allvarliga lungsjukdomar pågår en kronisk inflammationsprocess i lungan som på sikt resulterar i förändringar av vävnadens struktur. Det blir en obalans i samspelet mellan vävnadsnedbrytning, nybildning och läkning vilket i förlängningen får konsekvenser på lungfunktionen. Våra forskningsresultat visar att det är stora skillnader i bindvävens uppbyggnad när vi jämför frisk vävnad med sjuk. Mikromiljön har en avgörande roll för cellers beteende och vårt mål är att förstå vilka roller de olika celltyperna och vävnadskomponenterna har för att sedan kunna använda den kunskapen i utvecklingen av nya behandlingsstrategier. Illustration: Lisa Karlsson.
LU – stamceller vid lungsjukdom
Projektet Matrix- och stamcellsterapi vid kronisk lungsjukdom har fått 32 miljoner kronor i bidrag från Stiftelsen för strategisk forskning.

Projektledare: Gunilla Westergren-Thorsson
Start- och slutdatum: 2014-07-01 – 2020-06-30
Förvaltande organisation: Lunds universitet
Forskningsområden: Bioteknik, medicinsk teknik och teknik för livsvetenskaperna

Lunds universitet
221 00 Lund
Tel: 046-222 86 95
www.lu.se


Publicerad: 18 juni, 2020