Slemmiga alger har blivit heta

Presentation
Henrik Pavia, professor vid Institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet. Foto: Karin Björk
Henrik Pavia, professor vid Institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet. Foto: Karin Björk

Henrik Pavia som leder SSF-projektet Produktionssystem för alger med högvärdiga tillämpningar har ägnat mer än 30 år av sitt yrkesliv åt vattenväxterna. I början delade han intresset främst med andra biologer men under senare tid har algerna kommit i ropet på bred front.

Algodling är den snabbast växande sektorn inom globalt vattenbruk, i Sverige är odlingen dock, trots stor naturlig potential, en ganska outvecklad resurs. Det stora intresset från omvärlden grundar sig på att alger är mycket näringsrika och innehåller en mängd i stort sett outnyttjade biomolekyler. På så vis utgör alger en attraktiv biomassa för vidare raffinering till exempelvis livsmedelsingredienser, finkemikalier och bio-baserade material. Odling av alger kräver heller inte, till skillnad från landbaserad produktion av biomassa, vare sig gödsling eller bevattning. Odlingen konkurrerar inte heller om värdefull åkermark samtidigt som den är ett miljövänligt alternativ till landbaserad odling för att ta fram rå-biomassa för olika applikationer.
För svensk del är algodling ganska nytt. I SSF-projektet Produktionssystem för alger med högvärdiga tillämpningar som leds av Henrik Pavia, professor vid Institutionen för marina vetenskaper Göteborgs universitet, är Tjärnölaboratoriets algodling utgångspunkt för att utveckla applikationer som livsmedel, livsmedelstillsatser, biomolekyler med medicinska applikationer samt biomaterial som exempelvis plast och hydrogel.
– Algodling är lite mer komplicerat än odling av markbundna växter. Dels lever de i vatten, dels har alger olika stadier i sin livscykel. Kommersiell odling kräver kontroll av dessa cykler, vilket vi har ägnat mycket tid åt att bemästra.
Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Kungliga Tekniska högskolan.
–Våra partners arbetar med att utveckla olika användningsområden för biomassan som vi tar fram. Hos oss på GU är fokus på att utveckla själva odlingen, på Chalmers arbetar forskarna med att utveckla livsmedelsapplikationer och finkemikalier som kan vara intressanta för diverse tillämpningar medan KTH-forskarna fokuserar på biomaterial och dess tänkbara applikationer.

Tankodling av havssallat Ulva spp och purpurtång Porphyra spp. Foto: Karin Björk
Tankodling av havssallat Ulva spp och purpurtång Porphyra spp. Foto: Karin Björk

Framtid
Projektet börjar nu närma sig slutfasen. Odlingen som varit en stor utmaning i sig, har gett spännande vetenskapliga resultat.
– Vi har byggt mycket kunskap och kan idag odla de här algerna, vi vet också vilka arter som är mest intressanta och under vilka förhållanden man ska odla dem.
På de andra högskolorna har projektet bland annat bidragit till att algernas kolhydrater i form av ulvan mycket väl kan få medicinska eller biomedicinska applikationer. Även livsmedelsbiten är intressant, algernas höga proteinhalt gör att de kan konkurrera med vissa landbaserade växter som odlas för att få ut proteiner. Och på KTH har forskarna redan tagit fram hydrogeler baserade på ämnen som kan absorbera väldigt mycket vatten.
– Listan på möjliga applikationer är lång och forskningen går nu vidare i en rad andra projekt.
Helt klart är att alger inom bara ett antal år kommer att ha en stor, självklar och viktig plats inom en rad olika områden, fastslår Henrik Pavia.

Oväntad sidoeffekt
Under de snart fem år som gått sedan projektet startade har forskarna bland annat använt genetiska verktyg för att utreda vilka arter av grönalger av släktet Ulva som finns längs den svenska västkusten.
– Detta är ett klurigt släkte, för olika arter kan se väldigt lika ut samtidigt som samma art kan se olika ut beroende på var den växer. Det är alltså svårt att säga vilken art man har bara genom att titta på den, förklarar Henrik Pavia.
Genom att undersöka algernas DNA upptäckte forskarna att den art man odlade, och som alla trodde var Ulva lactuca, egentligen är en annan art vid namn Ulva fenestrata.
– Vi har också upptäckt att vi har många fler Ulva-arter längs Sveriges kust än vad man tidigare trodde. Fynden kommer att resultera i en revidering av vilka Ulva-arter som finns längs den svenska kusten, en oväntad men mycket intressant sidoeffekt av projektet, konstaterar Henrik Pavia.

GU - Sweaweed
Produktionssystem för alger med högvärdiga tillämpningar finansieras av SSF med 32 miljoner kronor. Huvudsyftet är att utveckla nya odlingsvarieteter och artspecifika metoder för odling och bearbetning av högvärdiga gröna och röda alger (Ulva och Porphyra) i Sverige, på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.

Samarbetande organisationer:
Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Kungliga Tekniska högskolan

Kontakt:
Henrik Pavia
Henrik.Pavia@marine.gu.se

Gunilla Toth
Gunilla.Toth@marine.gu.se

sweaweed.gu.se


Publicerad: 18 juni, 2020