Prostatacancer – sjukdom med många ansikten

Presentation
Pernilla Wikström, professor i tumörbiologi och Maréne Landström, professor i patologi vid Umeå universitet. Foto: EdelPhoto
Pernilla Wikström, professor i tumörbiologi och Maréne Landström, professor i patologi vid Umeå universitet. Foto: EdelPhoto

– Vårt mål är att hitta biomarkörer som kan identifiera aggressiv prostatacancer i ett tidigt skede. Lika viktigt är att finna biomarkörer som kan förutsäga vilken behandling som passar bäst för varje enskild patient, säger Pernilla Wikström, professor vid Umeå universitet.

Prostatacancer kan ha många ansikten. Många män får en botbar form av sjukdomen, men ungefär en fjärdedel av de som drabbas utvecklar metastaser, oftast i skelettet, och kommer att dö i sjukdomen. Pernilla Wikström leder ett forskningsprojekt med inriktning på att hitta bättre biomarkörer för att kunna identifiera de allvarliga formerna av prostatacancer så tidigt som möjligt. Ett minst lika viktigt mål är att hitta biomarkörer som kan förutsäga vilken behandling som passar bäst för varje enskild patient som drabbats av metastaserad prostatacancer och, i förlängningen, även vilka nya behandlingar som borde utvecklas. Forskningen är ett SSF-finansierat samarbetsprojekt mellan universiteten i Umeå och Göteborg.
– Idag finns det inget vedertaget sätt att välja den bästa behandlingen till en enskild patient. Även om diagnosen är spridd prostatacancer ser sjukdomen olika ut hos olika patienter eftersom tumörer har olika biologi. Därför är det troligt att personer med samma diagnos svarar olika bra på de terapier som finns tillgängliga.
Under de gångna åren har forskarna arbetat i tre parallella spår.
– Min grupp har arbetat med kartläggning av benmetastaser för att försöka förstå deras biologi och hur man utifrån denna kunskap skulle kunna välja bland befintliga behandlingar och eventuellt även få uppslag till utveckling av nya, säger Pernilla Wikström.
Resultaten tyder på att det finns åtminstone tre molekylära typer av metastaser, vilka har olika prognos, biologi och krav på behandling. Problemet är att patienterna kan ha flera metastaser samtidigt, i skelett och andra organ.
– För att kunna anpassa behandlingen efter tumörernas biologi bör man undersöka hela sjukdomsbördan, men att ta vävnadsprover från alla metastaser i en kropp är svårt.

Cirkulerande tumörceller
Det är här som forskargruppen, som leds av docent Karin Welén vid Göteborgs universitet, kommer in i bilden. Gruppens forskning är inriktad på CTC, cirkulerande tumörceller.
– För att tumören ska bilda en meta-stas måste den sprida sig, vilket den gör genom att cellerna tar sig ut i blod-banan. Metastaserna gör samma sak, de släpper ut tumörceller i blodbanan. Vi har lyckats isolera cirkulerande tumörceller från blodet och har sedan arbetat med att karakterisera dem.
Forskarna har även studerat hur väl karakteriseringen stämmer överens med hur metastaserna verkligen ser ut hos patienterna och hur de svarar på behandling.
– I nästa steg arbetar vi med att sätta ihop en stor panel av tumöruttryck som ska kunna guida till rätt behandling både vid diagnos och under sjukdomens gång. På sikt hoppas vi kunna kartlägga en persons tumörbiologi enbart med hjälp av ett blodprov, säger Karin Welén.

Ny behandling
Ett tredje forskningsspår i SSF-projektet leds av Maréne Landström, professor i patologi vid Umeå universitet, och är inriktat på studier av hur prostatacancerceller kan bli metastaserande. I fokus står tillväxtfaktorn transforming growth factor beta, TGF-β, vars signaler har en viktig betydelse för tumörtillväxt.
– Forskningen har i första skedet skett i cellkulturer. Baserat på den kunskapen har vi i samarbete med SciLife-Lab Drug Discovery Development platform i Stockholm utvecklat det vi tror kan vara en ny behandlingsstrategi för att förhindra cancercellers invasivitet och förmåga att metastasera.
Siktet är också inställt på att utveckla både vävnads- och blodplasmabaserade biomarkörer.
– Om vi skulle få fram en framgångsrik behandlingsmetod behöver vi kunna identifiera de män som har risk för att utveckla spridd sjukdom och har nytta av vår potentiellt nya behandlingsstrategi. Vi har redan ett antal positiva resultat och har kommit en bit på väg, men än återstår en hel del arbete.
Maréne Landström konstaterar att bot av aggressiv prostatacancer än så länge är ett framtidsscenario, men att mer individualiserad behandling kommer att kunna göra stor skillnad för patientgruppen.
– Genom att sätta in rätt behandling tidigt kan både överlevnad och livskvalitet för drabbade patienter förbättras. Det är den utvecklingen som vi hoppas att vårt gemensamma projekt ska vara en del av.

Jan-Erik Damber, Karin Welén, Karin Larsson och Andreas Josefsson vid Göteborgs universitet. Foto: Lennart Wiman
Jan-Erik Damber, Karin Welén, Karin Larsson och Andreas Josefsson vid Göteborgs universitet. Foto: Lennart Wiman
UmU/GU – Biomarkers Prostatacancer
Projektet är ett samarbete mellan forskare på Göteborgs universitet och Umeå universitet. Forskningsledare är Pernilla Wikström tillsammans med Maréne Landström, Anders Widmark och Jan-Erik Damber. Projektgruppen i övrigt består av Anders Bergh, Jonas Nilsson, Marie Lundholm, Alexej Schmidt, Camilla Thellenberg-Karlsson, Elin Thysell, Linda Köhn, Karin Welén, Andreas Josefsson och Karin Larsson.

För mer info kontakta: pernilla.wikstrom@umu.se


Publicerad: 18 juni, 2020