Forskargrupp tar helhetsgrepp på Alzheimers sjukdom

Presentation
Längst bak Agneta Nordberg, professor KI (mitten), Hans Ågren, professor KTH (vänster), Eric Westman, docent KI (höger), och framför dem delar av forskargruppen i projektet “Nya biomarkörer vid tidig diagnos och behandling av AD” samlade till möte på det nya forskningshuset Neo på Karolinska institutet Campus Flemmingsberg. Foto: Thomas Henrikson
Längst bak Agneta Nordberg, professor KI (mitten), Hans Ågren, professor KTH (vänster), Eric Westman, docent KI (höger), och framför dem delar av forskargruppen i projektet “Nya biomarkörer vid tidig diagnos och behandling av AD” samlade till möte på det nya forskningshuset Neo på Karolinska institutet Campus Flemmingsberg. Foto: Thomas Henrikson

Ett forskarkonsortium under ledning av professor Agneta Nordberg, Karolinska institutet försöker ta ett helhetsgrepp på Alzheimers sjukdom. Siktet är inställt på att hitta nya imagingbiomarkörer som tidigt kan upptäcka sjukdomen och därmed leda till tidig diagnostik och utveckling av nya läkemedel med minskad risk för insjuknande.

Alzheimers sjukdom hör inte enbart till ålderdomen, utan kan drabba människor betydligt tidigare i livet. I Sverige är mer än 10000 av landets totalt cirka 130000 Alzheimer-patienter under 65 år. Idag finns inget botande läkemedel och därför forskas det intensivt för att förstå mekanismerna bakom sjukdomen och hur den kan upptäckas tidigt.
Agneta Nordberg, professor vid Karolinska Institutet leder SSF-forskningsprojektet Nya biomarkörer vid tidig diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom som är inriktat på att öka kunskapen om Alzheimers sjukdom och att identifiera nya spårmolekyler som kan studeras hos patienten i sjukdomens tidiga stadier.
– De övergripande målen är att kunna identifiera individer som har en ökad risk för att utveckla Alzheimers och att hitta orsakerna bakom. Om vi klarar detta kan vi i förlängningen kanske även förebygga sjukdomen säger Agneta Nordberg.

lllustration av olika patologiska förändringar (tau, amyloid, inflammation, neurodegeneration) vid Alzheimers sjukdom mätt med PET- och MRI-hjärnavbildning. Utbredningen av de patologiska förändringar illustreras med olika färger.
lllustration av olika patologiska förändringar (tau, amyloid, inflammation, neurodegeneration) vid Alzheimers sjukdom mätt med PET- och MRI-hjärnavbildning. Utbredningen av de patologiska förändringar illustreras med olika färger.
Fokus på projektet
Projektet har fokus på att förstå och utveckla nya diagnostiska metoder för att tidigt upptäcka sjukliga förändringar hos levande patienter. Projektet bedrivs i ett konsortium som främjar nära forskningssamarbete mellan Karolinska institutet (KI), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Uppsala universitet (UU). Forskningen sträcker sig från teoretiska datorsimuleringar av strukturer och funktioner hos olika patologiska proteiner i hjärnan till utveckling och kemisk syntes av spårmolekyler som studeras experimentellt och som slutligen kan testas hos patienter. Vår forskning skapar möjlighet till mer optimal spårmolekylutveckling, säger professor Hans Ågren, KTH. Vårt helhetsgrepp på utveckling av nya undersökningsmetoder utgör unik internationell framtidsforskning som öppnar möjligheter till mer optimal spårmolekylutveckling för studier med PET-teknik (positronemissionstomografi) säger Agneta Nordberg.
– Artificiell intelligens används som ett verktyg för att samla in och sortera information som vår forskning genererar och ger möjlighet att karaktärisera olika typer av Alzheimers sjukdom, för att i framtiden kunna skräddarsy individuell behandling för Alzheimerpatienter, tillägger docent Eric Westman, KI.

Exempel på experimentell datorsimulering av en patologisk Alzheimer-taufibrill med illustration av olika bindingsställen (rosa färg) där nya tau-PET-spårmolekyler kan binda.
Exempel på experimentell datorsimulering av en patologisk Alzheimer-taufibrill med illustration av olika bindingsställen (rosa färg) där nya tau-PET-spårmolekyler kan binda.
Patientnära
Forskargruppen har fått ett anslag på 33 miljoner från Stiftelsen för Strategisk Forskning för sitt projekt som nu är inne på sitt femte år, med option på ett års förlängning.
Gruppen har som mål att vid projekttidens slut ha en utökad förståelse för sjukdomen och att ha utvecklat nya, förbättrade metoder som kan appliceras i klinik.
– Vi bedriver inte forskning för forskningens skull utan för att den ska nå patienten. Den här typen av forskning är väldigt patientnära och det kliniska arbetet är en stark drivkraft i arbetet.
– Det är minst sagt frustrerande att sitta framför patienter som frågar vad det finns för behandling. Det vi kan erbjuda idag är enbart symtomlindrande läkemedel. Jag brinner för att hitta sätt att förbättra patienternas situation och tidig upptäckt är A och O, avslutar Agneta Nordberg.

KI – Alzheimers
Forskningen ingår i det femåriga projektet ”Nya biomarkörer vid tidig diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom” som beviljats 33 miljoner kronor av Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF).

Kontakt: agneta.k.nordberg@ki.se
www.ki.se/nvs


Publicerad: 25 juni, 2019