Akademin behöver bli bättre på att stänga kunskapsluckor

Publicerad 28 juni 2017
Text: Annika Wihlborg

Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande av forskning på Chalmers. Foto: Oscar Mattsson / Chalmers
Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande av forskning på Chalmers. Foto: Oscar Mattsson / Chalmers
Att svenska tekniska högskolor är duktiga på samverkan med näringslivet har framkommit i flera globala rankningar. Enligt Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande av forskning på Chalmers, är det faktum att svenska tekniska högskolor är bra på att forska med nära anknytning till näringslivets och samhällets behov en avgörande framgångsfaktor.

– Det är inte särskilt förvånande att KTH, Chalmers och Tekniska högskolan vid Linköpings universitet räknas som de tre högskolor som ingenjörerna anser vara viktigast för Sveriges framtid inom forskning och innovation, säger Fredrik Hörstedt.
– De forskningsområden som de svenska tekniska högskolorna är starka inom, exempelvis materialforskning och IKT-forskning, har vuxit fram i nära samverkan med näringslivet och samhället i övrigt. Samtidigt behöver akademin öka sin förmåga att samverka sinsemellan och med det omgivande samhället. Samhället förväntar sig en nära samverkan om vi ska kunna lösa de stora globala utmaningarna, exempelvis klimatförändringarna och inom Life Science. Det är viktigt att samverkan stärks utan att akademin behöver kompromissa med sina akademiska grundvärden, säger Fredrik Hörstedt.

Välj forskningsnischer med omsorg
Han betonar vikten av att akademin definierar forskningsfrågor och problemområden tillsammans med samverkanspartners. Ytterligare ett förbättringsområde är immaterialrätt. Att ha ordning och reda på de immateriella rättigheterna till forskningsresultaten är, enligt Fredrik Hörstedt, avgörande för att såväl forskare som samverkanspartners och samhället i övrigt ska kunna ta del av och implementera resultatet på ett tillfredsställande sätt.
– Svenska universitet behöver bli bättre på att identifiera och hitta möjligheter till forskning i de kunskapsluckor som uppstår när samverkanspartners tillämpar forskningsresultaten i sina produkter eller processer. Svenska forskare kan bedriva världsledande forskning genom att stänga de kunskapsluckor som uppstår, exempelvis när ett nytt material ska integreras i produktionsprocessen på ett verkstadsföretag, säger Fredrik Hörstedt.
– För att Sverige ska vara en toppnation inom forskning och innovation även i framtiden krävs att vi är världsbäst på de forskningsnischer vi väljer. Vi är en liten nation, och för att bli världsledande inom vissa specifika forskningsområden krävs därför en ordentlig kraftsamling som inkluderar akademin, näringslivet och andra samhällsaktörer, säger Fredrik Hörstedt.

Vilka av följande tekniska högskolor är viktigast för Sveriges framtid inom forskning och innovation? Ange gärna flera.
Rektorer_graf
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Ingenjör som utges av NextMedia har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma civil- och högskoleingenjörer den 1–2 juni 2017. Statistisk felmarginal: 2,5-4,0 procentenheter.