Genom sin kombination av forskningsbidrag och ledarskapsutbildning har SSF:s program Framtidens forskningsledare en särställning. Sedan starten 2000 har över 140 framgångsrika forskare deltagit.
– Här skapar man viktiga nätverk och får verktyg för att arbeta i en ledande roll. Programmet fyller en viktig funktion.

Det säger Johan Sterte, som är ordförande för den sjunde omgången av programmet Framtidens forskningsledare.
Syftet med Framtidens forskningsledare, FFL, är att stödja unga, lovande forskare som har potential att axla en ledande roll inom akademisk eller industriell forskning. Deltagarna får under fem år 15 miljoner kronor vardera och en gedigen utbildning i ledarskap.
Johan Sterte, som är kemitekniker i botten, är idag landshövding i Västmanland. Han har en lång karriär i den akademiska världen bakom sig, bland annat som rektor för tre olika lärosäten. Nyligen blev han utnämnd till ordförande för KTH:s universitetsstyrelse.
Som ordförande för FFL 7 är Johan Sterte, tillsammans med Ulf Johansson, vicerektor för Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, ansvarig för ledarskapsprogrammet och fungerar som en mentor för deltagarna.

Brett upplägg
I programmet ingår tio tvådagars seminarier om ledarskap samt en utlandsresa för att besöka universitet och forskningsinstitut och träffa andra forskare. Ofta går denna resa till Asien. Under seminarierna diskuteras olika aspekter av ledarskap, som kommunikation, förändring, konflikthantering och organisation i akademin och näringslivet. Föreläsningar varvas med praktiska övningar.
– Det är brett upplagt och vi försöker täcka de viktigaste aspekterna av att vara ledare. Deltagarna lär verkligen känna varandra under programmets gång och eftersom de kommer från olika discipliner skapas många synergier. Ledarskapsutbildning är ofta eftersatt i akademin och jag vet av egen erfarenhet hur värdefullt det är att få den här typen av verktyg och inte minst att skapa starka multidisciplinära nätverk, säger Johan Sterte.
Johan Sterte tycker att ordförandeuppdraget i FFL är ett av de roligaste han haft under sin karriär.
– Det är en enorm förmån att få lära känna de här drivna, entusiastiska unga forskarna, menar han.

”Ledarskapsutbildning är ofta eftersatt i akademin och jag vet av egen erfarenhet hur värdefullt det är.”

Pionjär och unikt
Programmet Framtidens forskningsledare startade för 23 år sedan och har utlysningar vart tredje år. Vid varje utlysning väljs runt 15 unga forskare ut, och vid det här laget har omkring 140 forskare gått programmet.
– När vi startade var det nära nog unikt i Sverige att kombinera ledarskapsutbildning med den här typen av substantiell forskningsfinansiering. Fortfarande idag är det ofta så att unga forskare får ett rum och sedan lämnas lite vind för våg. Man måste ha ett otroligt driv för att ta sig fram, berättar Joakim Amorim, programchef på SSF.
FFL riktar sig till unga forskare som har disputerat och hunnit få några års erfarenhet efter det. Förutom att bedriva excellent forskning inom naturvetenskap, teknik eller medicin vid ett svenskt lärosäte, ska kandidaterna visa stor ledarskapspotential. Bidraget ska användas till att bygga upp en egen forskargrupp, med ambitionen att resultaten ska implementeras och göra nytta i samhället.
Tanken med att ge ett så pass rejält bidrag är att forskarna verkligen ska åstadkomma resultat under projektets gång. De har stor frihet och SSF går inte in och detaljstyr forskningen. SSF försöker ha en spridd portfölj med deltagare från olika discipliner, och beviljandegraden är minst lika hög för kvinnor som för män.

Lång urvalsprocess
Programmet har varit populärt sedan starten, med ett stort söktryck.
– Det är hård konkurrens och vi har en mycket omfattande urvalsprocess, med bland annat områdespaneler, internationell peer review och intervjuer. Hela processen tar ungefär ett år, förklarar Joakim Amorim.
Han berättar att resultaten från programmet är mycket goda. De flesta som deltagit hamnar i ledande roll, mestadels inom akademin. Många blir kvar i Sverige, men eftersom forskarvärlden är så internationell är det inte heller ovanligt att man är verksam i andra länder.
– Vi ser att programmet verkligen tjänar sitt syfte: av de första generationerna är det idag många som har höga ledarpositioner i det akademiska systemet eller i näringslivet. Det är ett nålsöga att ta sig igenom för att komma med, men har man väl passerat det så har man verkligen vad som krävs för den här typen av roll.