Alla inlägg av stellanstal

Artikel

Multidisciplinära centrum för att lösa framtidsutmaningar

Gergana Hamberg, forskningssekreterare på SSF. Foto: Johan Marklund

Två av de stora utmaningar som Sverige och EU står inför är att förebygga folksjukdomar och att säkra tillgång till sällsynta metaller och mineraler. Därför satsar Stiftelsen för strategisk forskning på två nya multidisciplinära forskningscentrum, MRC, för att bygga ledande forskning om preventiv medicin och om utvinning och anrikning av kritiska metaller.

Syftet med centrumen är att stimulera multidisciplinär forskning mellan akademi, forskningsinstitut, industri och samhälle för att fylla kunskapsluckor i områden där det finns stora behov och utmaningar. Genom att samla spetskompetens hoppas man på vassare resultat och snabbare tillämpning.
Sedan tidigare finns ett MRC för halvledardesign. Nu lanseras de två nya satsningarna MetMin, för forskning om strategiska metaller och mineraler och MedPrev för medicinsk primärprevention.
MetMin har fokus på metaller och mineraler som är innovationskritiska, sällsynta, nödvändiga för grön och smart omställning eller som inte bör handlas från konfliktzoner.
– Coronapandemin och geopolitiska händelser har visat hur sårbart Sverige och Europa är när det gäller tillgång till ett antal kritiska råvaror. EU förlitar sig nästan helt på import från ett fåtal länder och det leder till stora försörjningsrisker. Nu finns ett uttalat mål att högst 70 procent av kritiska råvaror ska importeras från länder utanför EU, berättar forskningssekreterare Gergana Hamberg på SSF.

”Strategisk forskning säkerställer en långsiktig utveckling av de här viktiga sektorerna i Sverige.”

Stor potential i Sverige
Ny teknologi och inte minst den gröna omställningen har samtidigt gjort att behovet av dessa kritiska metaller och mineraler ökat kraftigt. Sverige har betydande fyndigheter av flera av de här råvarorna och kan bli en viktig leverantör, med fokus på hållbar gruvdrift. Det finns också stor potential att förbättra återvinning av metaller, något som i dagsläget försvåras av bristfälliga processer och brist på skrotmaterial. Det är också ett område där Sverige har stor kompetens.
– Strategisk forskning säkerställer en långsiktig utveckling av de här två viktiga sektorerna i Sverige. Vi har redan starka industrier och en blomstrande forskningsgemenskap och med MRC-MetMin kan vi samla de ledande kompetenserna för att göra vetenskapliga genombrott och tekniksprång under en sexårsperiod, säger Gergana Hamberg.

Johan Nilsson, forskningssekreterare på SSF.

Proaktiv vård
Det andra nya multidisciplinära forskningscentrumet, MedPrev, har som mål att förebygga sjukdom och främja hälsa genom primärprevention. Det handlar alltså inte om att sätta in åtgärder för de som redan drabbats, utan att generellt förebygga sjukdom och främja ett friskare liv för alla.
– Man kan säga att satsningen syftar till att främja ett skifte från en reaktiv vård, där man fokuserar på de som redan drabbats av sjukdom eller ohälsa, till en proaktiv vård där man arbetar preventivt och hälsofrämjande. Det är i högsta grad ett strategiskt område eftersom Sverige står inför flera demografiska utmaningar, såsom en åldrande befolkning. Dessutom är det naturligtvis ett värde i sig att människor håller sig friska, säger forskningssekreterare Johan Nilsson.
Primärvården har en central roll i det nya centrumet, vars forskning ska vara kliniskt tillämpbar inom primärvården, med en jämn spridning i såväl stad som landsbygd. Centrumet ska bygga på ett aktivt forskningssamarbete mellan primärvården och akademiska institutioner, sjukhus och näringslivet.
– Vi specificerar inte vilka sjukdomar forskningen ska fokusera på, men de ska uppfylla kriterierna för att betraktas som folkhälsoproblem, det vill säga drabba minst en procent av befolkningen. Det kan exempelvis handla om hjärt-kärlsjukdomar, diabetes eller cancer, säger Johan Nilsson.
Precis som i de andra två multidisciplinära centrumen ska arbetet bygga på en nära samverkan med aktörer i andra sektorer. Bidraget är på 60 miljoner kronor över sex år.
– Medicinsk forskning tar ofta lång tid att tillämpa och vi har inga krav på att rönen ska implementeras redan under projektets livstid. Däremot skall ansökan innehålla en plan för hur erhållna forskningsresultat är tänkta att implementeras. Det är ett långsiktigt arbete, framhåller Johan Nilsson.

MRC:

  • Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, fokuserar i sin nuvarande strategi på forskningscentrum, baserade på multidisciplinär forskning som har potential att skapa helt nya teknologier och lösningar inom naturvetenskap, medicin och teknik.
  • Totalt avsätter stiftelsen flera hundra miljoner kronor för att bygga fem till tio multidisciplinära forskningscentrum i världsklass, där akademi, forskningsinstitut, industri och samhälle samverkar.
Artikel

Efterlyser större satsning på teknikvetenskaplig forskning

Anders Söderholm, rektor på KTH. Foto: Mikael Sjöberg

Anders Söderholm, rektor på KTH, tycker att den banbrytande tekniska forskningen hamnade i skymundan när regeringen avskaffade Teknikvetenskapliga Forskningsrådet för drygt 20 år sedan.
– Jag skulle gärna se teknikvetenskaplig forskning som ett eget område för statliga satsningar.

Anders Söderholm, som i december förra året tillträdde tjänsten som rektor för KTH, har en bred erfarenhet från universitet- och högskolesfären. Han kommer närmast från en tjänst som generaldirektör på Universitetskanslersämbetet och har bland annat varit rektor för Mittuniversitetet och Handelshögskolan i Umeå.
I sin nya roll vill Anders Söderholm verka för att den teknikvetenskapliga forskningen ska få större uppmärksamhet.
– Jag skulle önska att man kunde hitta vägar för att få en mer långsiktig och uthållig finansiering av teknikvetenskaplig forskning, som visserligen är grundad i naturvetenskaperna, men mer explicit har tekniska genombrott som drivkraft.

”Jag tycker att alla våra forskningsmiljöer har en väldigt väl utvecklad, och nödvändig, samverkan med industrin.”

SFO-modellen
Något som fungerat bra när det gäller statliga satsningar på forskning, menar Anders Söderholm, är SFO-modellen som togs fram i 2008 års forskningsproposition. Den gav Vetenskapsrådet, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten i uppdrag att utlysa medel inom ett antal strategiska forskningsområden som identifierats av regeringen.
– Det som är speciellt bra med SFO är att modellen gör en långsiktig finansiering inom ramen för våra basanslag möjlig. Att skapa långsiktighet i forskningspolitiken är viktigt och jag tycker att SFO ger en bra balans mellan regeringens vilja att styra och lärosätenas behov av långsiktig basfinansiering, säger Anders Söderholm.

Självklar roll
På KTH finns en lång tradition av samverkansforskning, en arbetsform som gör det möjligt att bedriva ett mycket praktiknära utvecklingsarbete.
– För ett lärosäte som KTH är samverkansforskning ganska självklar, då många forskningsområden inom det teknikvetenskapliga området är väldigt tillämpningsnära. Jag tycker att alla våra forskningsmiljöer har en väldigt väl utvecklad, och nödvändig, samverkan med industrin.
Även akademins roll i morgondagens samhälle ser Anders Söderholm som ganska självklar.
– Nästan alla samhällsproblem har en eller annan koppling till forskning eller utbildning. Någon sa att samhället har tusen problem, men bara en lösning – universiteten. Så tror jag att det kommer att vara även i framtiden.

Artikel

Podd för den vetgirige

Sofie Pehrsson, vetenskapsredaktör och kommunikationschef på SSF. Foto: Johan Marklund

Det händer mycket spännande inom svensk forskning! Podden Om Vetenskap berättar om några av guldkornen på ett lättillgängligt sätt. Här kan du lära dig om allt från hur Östersjön ska tillfriskna till hur insprutad elektronik kan bota sjukdomar i människokroppen.

Det är tredje året som Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, ger ut sin populärvetenskapliga podd, som tar upp en rad olika forskningsprojekt runt om i Sverige. Årets säsong består av fem avsnitt och spänner över ett brett spektrum.
– Jag vill göra naturvetenskaplig forskning förståelig för den stora allmänheten och väljer ut projekt som jag tycker är kul och intressanta. Samtidigt målar upp jag upp en större bild av vad som händer i den svenska forskarvärlden. Det finns enormt mycket spännande på gång, berättar Sofie Pehrsson, vetenskapsredaktör och kommunikationschef på SSF, som gör Om Vetenskap.

”Många är intresserade av vetenskap men det saknas lättillgängliga beskrivningar om aktuell forskning.”

Ny solcellsteknologi
Det första avsnittet tar upp den explosiva utvecklingen inom solceller, där nya material och teknologier ger helt nya möjligheter. Sedan kommer ett avsnitt om organisk elektronik, som forskarna vill spruta in i kroppen där den ska förena sig med vävnaderna. Förhoppningen är att på sikt kunna lindra och bota en rad sjukdomar, framför allt neurologiska sjukdomar som parkinson, epilepsi och adhd. Östersjöns hälsa och hur den kan bli bättre är ett annat tema, där podden beskriver de stora utmaningarna som havet står inför, men också möjliga lösningar. Sällsynta jordartsmetaller i den svenska berggrunden är ytterligare ett ämne för podden.
– Ämnet är ju väldigt aktuellt och det görs stor sak av fyndigheterna. Men att Sverige har stora mängder sällsynta jordartsmetaller har man vetat i århundranden. Vad är det som gör det lönsamt att bryta dem först nu? Har man lyckats ta reda på hur mycket som faktiskt finns? Har man hittat ny och miljövänligare teknik att för att separera ut dem ur järnmalm eller är det geopolitik och EU:s vilja att bli mer oberoende?

Hållbart växtskydd
Nu när sommaren står inför dörren kan forskning om biologiska växtskyddsmedel vara av intresse för trädgårdsentusiaster. Det sista poddavsnittet för den här säsongen gör en neddykning i hur svampar, bakterier och nyttodjur kan användas för att på naturlig väg skapa bra förutsättningar för odlingar och skydda dem från angrepp. Det handlar om allt från nematoder till nyckelpigor.
– Jag tror att podden fyller ett tomrum. Många är intresserade av vetenskap men det saknas lättillgängliga beskrivningar om aktuell forskning, säger Sofie Pehrsson. Allt fler lyssnare hittar hit, vilket är väldigt roligt.

Du hittar årets och tidigare säsongers avsnitt här.

Artikel

Tydliggör sambandet mellan forskning och kommersialisering

Fredrik Hörstedt, vice verkställande direktör för IVA. Foto: Erik Cronberg

Svensk forskningspolitik är i behov av ett stärkt fokus på forskningsexcellens och långsiktighet. Begreppen innovation och kommersialisering är i dagsläget inte inkluderade i arbetet med att göra Sverige till en ledande kunskapsnation. IVA:s vice verkställande direktör Fredrik Hörstedt efterlyser därför en forskningspolitik som är knuten till samhällsutmaningar, innovation och kommersialisering.

– När det offentliga visar vägen och vågar satsa långsiktigt så ger det näringslivet tydliga incitament att växla upp sina FoU-investeringar. Programmet Avancerad Digitalisering är ett bra exempel på det. Regeringen har visserligen identifierat ett antal strategiska forskningsområden, men det behövs fler motsvarande satsningar, säger Fredrik Hörstedt, som tidigare varit verksam på Chalmers och Vinnova.
Han betonar vikten av att regeringen utser strategiska forskningsområden som inte är för avgränsade, eftersom det riskerar att exkludera många av landets absolut bästa forskare och forskargrupper, vilket i sin tur hämmar den sunda konkurrensen om forskningsmedel.
– Det handlar om att formulera strategiska forskningsområden där Sveriges mest framstående forskare och forskargrupper upplever att de kan bidra med excellent forskning och göra verklig skillnad. Forskning om antibiotikaresistens är ett bra exempel. Det är ett högst relevant forskningsområde kopplat till en övergripande och långsiktig samhällsutmaning med förmåga att attrahera duktiga forskare inom många olika fält, säger Fredrik Hörstedt.

”Via initiativet Research2Business vill vi stärka Sverige i att vara ledande på att omvandla akademisk forskning till innovation och konkurrenskraft.”

Ansvarstagande forskningspolitik
Årligen fördelar svenska staten drygt 40 miljarder kronor till svensk forskning, medan inte ens en procent av den summan fördelas till att omvandla forskningsresultaten till innovationer och kommersialiseringsprocesser.
– Det är i mina ögon inte en fullt ansvarstagande forskningspolitik. Man bör ha i åtanke att utbildningssammanhang inte är det enda sättet att nyttiggöra forskningsresultat. Självklart genererar de senaste forskningsrönen stora värden när exempelvis framtidens ingenjörer utbildas, men forskningen kan även bidra med betydande innovations- och kommersialiseringsvärden via process- och produktinnovation i industrin eller i nya uppstartsföretag, säger han.
– Det är förstås också viktigt att program i strategiska forskningsområden har strategier för behovsinventering, nyttiggörande och innovation. Det ökar ju forskningens genomslag i samhället, säger Fredrik Hörstedt.

Hög innovationspotential
Fredrik Hörstedt beskriver IVA som en oberoende och neutral arena som samlar krafter i samhället till konstruktiva dialoger om innovationens betydelse och utmaningar på nationell nivå. IVA driver projektinitiativ med fokus på innovation och entreprenörskap som syftar till att stärka förutsättningarna för utveckling av entreprenörsinriktade färdigheter i utbildningsväsendet.
– Via initiativet Research2Business vill vi stärka Sverige i att vara ledande på att omvandla akademisk forskning till innovation och konkurrenskraft i näringslivet och samhället. Målet är att förstärka och öka samverkan mellan forskare på högskolor och universitet med företag och organisationer, för allas gemensamma nytta. Vi presenterar bland annat en årlig lista över de svenska forskningsprojekt som vi bedömer har störst innovations- och kommersialiseringspotential, säger Fredrik Hörstedt.

Artikel

Teknikskifte kräver samverkan och uppdatering av kompetens

– De närmaste årtiondena kommer att vara avgörande, både för att klara klimatkrisen och behålla Sveriges position som framgångsrik forsknings- och industrination. Vi står inför ett teknikskifte som kräver såväl samverkan som uppdatering av kompetens, säger Jonas Gustavsson, vd för AFRY.

AFRY, med en lång historia och djupa rötter i skogs- och energinäringen, har under senare år närmast prenumererat på en topplacering i Framtidens Forsknings undersökning där forskare rankar de intressantaste företagen att arbeta hos. Jonas Gustavsson är förstås glad över att verksamheten gör avtryck i forskarvärlden. Anledningarna, säger han, är troligen flera.
– Tack vare förvärvet av Pöyry för fyra år sedan har vi skalat upp vår position inom skogs- och energinäringen, där vi idag är ett av världens ledande företag. Det vi gör tillsammans med våra kunder och samarbetspartners skapar en fantastisk grogrund för de många utvecklings- och forskningssamarbeten som AFRY ingår i.

Vinnande koncept
Samverkan, konstaterar han, har alltid varit ett vinnande koncept. Och nya näringar kräver nya samarbeten.
– När utmaningarna och behovet av att skala upp ny teknologi blir allt större ökar även behovet av samverkan. I Sverige sker det en banbrytande utveckling inom tillverkning av fossilfritt stål. Då krävs det strukturerade samarbeten och tillgång till ren energi, det är grundförutsättningar för att lyckas med omställningen.
Ett annat exempel är batteritillverkning.
– För att skala upp en batterifabrik måste det finnas bilföretag som är beredda att investera i ny teknologi, en omställd tillverkningskedja och tillgång till de sällsynta mineral som behövs. Ett stort ekosystem är nödvändigt för att få hjulen att rulla. Som globala teknikkonsulter står vi på AFRY mitt i stormens öga och kan fungera som den samverkanspartner som många kan behöva när verksamheter, teknologier och näringar skalas upp. Det är så vi ser oss själva, som möjliggörare i det pågående teknikskiftet och den gröna omställningen.

”Sverige är en exportberoende nation som bygger stora delar av sin välfärd på att landet har flera framgångsrika globala företag.”

Kompetens
Kompetensutveckling, menar Jonas Gustavsson, är en annan viktig del av den pågående omställningen.
– Det kommer att vara oerhört viktigt att akademin, företagen och politiken hittar bra strukturer för att ställa om och se till att kompetensutveckling sker. Här tror jag att Sverige och Europa, kontra USA och Kina, har ett jobb att göra för att inte halka efter. Sverige är en exportberoende nation som bygger stora delar av sin välfärd på att landet har flera framgångsrika globala företag. Det gör att företag, akademi och politik måste vara väldigt lyhörda för varandras behov och möjligheter, och att man tar vara på den kompetens som finns, både i och utanför Sverige.
Att forskningen håller jämna steg med teknikomställningen är också viktigt.
– Exponentiell tillväxt har påverkat teknikindustrin i årtionden. Blickar vi tillbaka fem, sex år i vår egen verksamhet var energisegmentet kanske inte stendött men i alla fall väldigt statiskt. Idag har energiområdet fullkomligt exploderat. Eftersom industriomställningarna är exponentiella utvecklas även behovet av forskning exponentiellt.

Ökat tempo
Jonas Gustavsson flaggar också för nödvändigheten av ett ganska högt tempo i att förse energiomställningen med rätt teknologi och kompetens.
– De närmaste tio, tjugo åren kommer att vara avgörande för att klara klimatkrisen men även för att behålla Sveriges position som framgångsrik forsknings- och industrination. I slutänden är det vår välfärd det handlar om.

Vilka av följande forskningsintensiva företag kunde du tänka dig att arbeta hos? Ange gärna flera.

Vilka av följande forskningsintensiva företag kunde du tänka dig att arbeta hos. Graf.

Om undersökningen:

Undersökningen genomfördes av Framtidens Forskning mot ett slumpmässigt urval av forskare i akademin i Sverige 27 april–2 maj 2023. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.

Artikel

Vinnovas satsning på kompetenscentrum utökas

Cecilia Sjöberg, avdelningschef på Vinnova (foto: Anette F Andersson) och Maria Öhman, programansvarig på Vinnova.

Innovationsmyndigheten Vinnova har sedan 25 år tillbaka beviljat finansiering till olika typer av kompetenscentrum. Idag finns 14 kompetenscentrum inom olika områden, och hösten 2023 beviljas dessutom ytterligare ett tiotal nya. Parallellt pågår förberedelser för Impact Innovation, nästa generations strategiska innovationsprogram.

– Tidigare har våra kompetenscentrumutlysningar varit öppna för alla sakområden, men nu erbjöds bara centrumförslag inom digital omställning och hållbar industri att söka. Vår finansieringsmodell, där Vinnova står för en tredjedel, akademin för en tredjedel, och näringslivet och offentlig sektor för en tredjedel, har visat sig vara framgångsrik, inte minst eftersom den genererar ett genuint engagemang från både näringslivets och lärosätenas sida, säger Cecilia Sjöberg, avdelningschef på Vinnova.
Den främsta styrkan för satsningen på kompetenscentrum är den långsiktiga finansieringen. Bidrag beviljas i fem år, med möjlighet till ytterligare fem år efter en internationell utvärdering.
– Det långsiktiga perspektivet erbjuder rätt förutsättningar för att utveckla både excellent och behovsmotiverad forskning. Det erbjuder dessutom det utrymme som krävs för att bygga tillit och förtroende mellan samtliga involverade aktörer i attraktiva tvärvetenskapliga forskningsmiljöer, säger Maria Öhman, programansvarig på Vinnova för de pågående kompetenscentrumen.

”Att delta i kompetenscentrum stärker samverkansförmågan inom och mellan sektorer och discipliner.”

Stärker kompetensförsörjningen
– Kompetenscentrumen ger också nya nätverk så att näringslivet får tillgång till kompetenser som motsvarar deras behov. Att delta i kompetenscentrum stärker även samverkansförmågan inom och mellan sektorer och discipliner, vilket är viktiga förmågor för att kunna möta samhällsutmaningar, säger Maria Öhman.
Vinnova har, tillsammans med Formas och Energimyndigheten, lanserat Impact Innovation, nästa generations strategiska innovationsprogram som ska accelerera den hållbara omställningen och öka Sveriges globala konkurrenskraft. Programmet fokuserar på tre övergripande samhällsutmaningar: produktion, konsumtion och värdekedjor inom planetens gränser, god och jämlik hälsa samt attraktiva och välfungerande samhällen.
– Impact Innovation är en aktörsdriven och långsiktig kraftsamling. Hösten 2022 inleddes en mobiliseringsprocess som 2024 ska mynna ut i tre till fem tvärvetenskapliga program. Hittills har 22 aktörskonstellationer beviljats medel för att ta fram förslag på gemensamma Missions som ett framtida program ska kunna möta. Intresset för att delta i mobiliseringsprocessen har varit stort och vi vet att både förberedelseprojekt och andra initiativ engagerar många aktörer i det svenska innovationssystemet, säger Cecilia Sjöberg

Tvärvetenskaplig kraftsamling
Utlysningen för att starta Impact-program är dock fortfarande öppen.
– En tydlig ambition är att Impact Innovation-programmen ska vara större och betydligt färre till antalet än de strategiska innovationsprogrammen. Den här typen av tvärvetenskaplig kraftsamling krävs för att ta sig an större samhällsutmaningar. Målsättningen är att staten ska stå för halva finansieringen, säger Cecilia Sjöberg.

Foto: Shutterstock
Artikel

Vill se ökade prioriteringar på främsta forskningen

Katarina Bjelke, generaldirektör för Vetenskapsrådet. Foto: Johanna Hanno

Vetenskapsrådet är Sveriges största statliga forskningsfinansiär, en myndighet som finansierar forskning och forskningsinfrastruktur med drygt 8 miljarder kronor årligen. Sedan hösten 2022 är Katarina Bjelke Vetenskapsrådets generaldirektör. Hon brinner för att bidra till ett hållbart kunskapssamhälle, men även för att stärka Sveriges position på den globala forskningsarenan.

Många associerar främst Vetenskapsrådet med forskningsfinansieringsfrågor, men myndigheten agerar även rådgivare till regeringen i forskningspolitiska frågor och verkar dessutom för att öka förståelsen för forskningens långsiktiga samhällsnytta, samt stöder internationella forskningssamarbeten. Myndigheten har en ledande roll i att utveckla svensk forskning av god kvalitet och därigenom bidra till forskning i världsklass.
– För att fortsatt vara konkurrenskraftiga behöver Sverige bli ännu bättre på att prioritera den allra främsta forskningen. Några av de mest avgörande faktorerna för att främja vår position på den internationella forskningsarenan är att via satsningar stärka den långsiktiga finansieringen av starka forskningsmiljöer. Detta innefattar förstås även de riktade forskningssatsningar som ska möta övergripande samhällsutmaningar. Sverige behöver öka prioriteringsförmågan när det gäller finansiering av forskningsinfrastruktur, säger Katarina Bjelke.

”Sverige behöver bli ännu bättre på att prioritera den allra främsta forskningen.”

God forskningssed
Ytterligare en viktig åtgärd för att vässa svensk forskning är, enligt Katarina Bjelke, att värna om den goda forskningskulturen med oberoende lärosäten och forskare som fritt kan reflektera och sprida kunskap. Vi bör också fortlöpande levandegöra diskussionen om god forskningssed och etik.
– Andra prioriterade frågor för att fortsatt vara en ledande forsknings- och kunskapsnation är att göra forskarkarriären mer attraktiv genom att erbjuda landets främsta forskare goda förutsättningar. Det krävs en kontinuerlig dialog mellan forskningsfinansiärer och lärosätena om hur de gemensamt kan erbjuda forskarmiljöer av hög internationell kvalitet, säger Katarina Bjelke.

Nationella forskningsprogram
Hon nämner antibiotikaresistens, virus- och pandemiforskning samt kvantteknologi som några exempel på strategiskt viktiga forskningsområden som Sverige fortsatt bör förstärka och kraftsamla mer kring på nationell basis.
– Forskningen om antibiotikaresistens, virus och pandemier stöder vi bland annat via breda nationella tioåriga forskningsprogram. De samlar finansiärer, utförare och andra samhällsaktörer som med gemensamma krafter kan bidra till att komma till rätta med storskaliga samhällsutmaningar, säger Katarina Bjelke.

Artikel

Svensk rymdforskning viktig för klimatforskningen

Fotomontage: Thomas Utsi / SSC

Sverige är en kompetent rymdforskningsnation som ligger långt framme i arbetet med att utveckla olika typer av teknik och metoder. För att kunna behålla duktiga svenska rymdforskare och bli en mer betydelsefull aktör internationellt krävs dock utökade forskningsanslag. Det anser Rymdstyrelsens generaldirektör Anna Rathsman.

– Rymdstyrelsen är Sveriges rymdmyndighet, som bland annat ansvarar för statligt finansierad nationell och internationell rymdforskning. Vi stöder såväl nyfikenhetsforskning som tillämpad forskning och långsiktiga forskningsåtaganden som sträcker sig en bit in på 2030-talet, säger Anna Rathsman.
Rymdforskning har många tillämpningsområden och är bland annat av hög relevans för klimatforskningen. Rymdforskning kan exempelvis underlätta arbetet med att identifiera träd som är angripna av granbarkborrar eller mäta hur tjocka isarna är där isbrytare används. Rymdforskningen har även en avgörande roll i arbetet med att kartlägga effekten av långsamma klimatförändringar. Forskning i tyngdlöshet är ytterligare ett område med breda tillämpningsområden, bland annat inom läkemedelsforskning och materialforskning.

”Vi behöver bli bättre på att länka samman entreprenörer och forskare.”

Värdefull infrastruktur
– Kvaliteten på de forskningsansökningar vi får in är generellt sett mycket hög. Vi önskar i många fall att vi skulle kunna bevilja medel till fler projekt, säger Anna Rathsman.
Rymdstyrelsen är en civil myndighet, men Anna Rathsman påminner om vikten av att identifiera synergier mellan civil och militär forskning med anledning av det rådande säkerhetspolitiska läget.
– En utmaning för rymdforskningen generellt handlar om att få fler nya aktörer att nyttja den värdefulla infrastruktur som rymden utgör med största möjliga varsamhet, genom att minimera mängden rymdskrot och säkerställa att rymden i första hand används för civila intressen. Vi behöver också bli bättre på att länka samman entreprenörer och forskare med spännande innovationer, säger hon.

Esrange viktig konkurrensfördel
Anna Rathsman betraktar rymdbasen Esrange utanför Kiruna som en ovärderlig tillgång för den svenska rymdforskningen. Få andra länder har tillgång till en rymdbas med så omfattande skyddade markytor dedikerade till rymdverksamhet. Det ger forskarna mycket goda möjligheter att genomföra banbrytande forskningsprojekt med exempelvis forskningsraketer och forskningsballonger.
– Sverige har många duktiga rymdforskare inom flera områden. För att kunna behålla dem långsiktigt och göra det möjligt för dem att få betydande roller i globala forskningsprojekt krävs ökade investeringar i rymdforskning. Sverige som rymdforskningsnation har inte råd med att kvalificerade kompetenser flyttar utomlands framöver, säger Anna Rathsman.

Anna Rathsman, generaldirektör för Rymdstyrelsen. Foto: Jonas Böttiger
Presentation

Nya material för superkondensatorer

Lämna en kommentar
Johanna Rosén, professor på Linköpings universitet. Foto: Lasse Hejdenberg

Material för elektrokemisk lagring, där energi från förnyelsebara källor tillvaratas och utnyttjas, är ett spännande område under stark utveckling. På Linköpings universitet arbetar forskare med att optimera det tvådimensionella materialet MXener, som visar stor potential för bland annat superkondensatorer. Hittills är resultaten mycket lovande.

Projektet finansieras inom ramen för SSF-programmet Material för energitilllämpningar och är inne på sitt fjärde och näst sista år. Forskargruppen, som leds av professor Johanna Rosén, hade redan tidigare upptäckt en ny typ av den tvådimensionella karbiden MXene, där en tredjedel av alla metallatomer tagits bort.
– Vi såg snabbt att det nya materialet, som egentligen är en hel familj av material med lite olika egenskaper, var mycket bättre än traditionella MXener. SSF-bidraget kom verkligen rätt i tiden. Tillsammans med Uppsala universitet utvecklar och testar vi dessa material för olika tillämpningar och tar fram nya metoder för att undersöka materialet, genom mikroskopi och teoretisk modellering, förklarar Johanna Rosén.

Optimerar materialet
Forskargruppen har fått en rad spännande resultat. En viktig uppgift har varit att optimera materialet så att det kan produceras på ett kostnadseffektivt, skalbart och hållbart sätt. Detta har bland annat gjorts genom att ersätta dyra och energikrävande komponenter med billigare och mer resurssnåla, något som nu har lett till en patentansökan.
Man har också testat olika applikationer, med fokus på elektrokemisk energilagring och då framför allt i superkondensatorer. Dessa kan, till skillnad mot batterier, mycket snabbt ladda och ladda ur energi. De har många användningsområden, bland annat i tåg, där de fångar upp energin vid en inbromsning och sedan använder denna för att accelerera.
– Superkondensatorer har blivit en ny gren i vår forskning. De kan användas i så gott som alla processer där det sker en inbromsning, förutom tåg även i andra fordon, hissar, lyftkranar och annat. De är dessutom viktiga för ett stabilt elnät, eftersom de kan balansera variationer i elproduktionen, berättar Johanna Rosén.

Dialog med industrin
Nu fortsätter arbetet med att utveckla fler material och göra dem än mer flexibla, effektiva och hållbara. Johanna Rosén välkomnar en dialog med industrin om möjliga framtida applikationer.
– Tillsammans kan vi definiera material, tekniker och tillämpningar. Det gäller att arbeta över gränserna nu när det brådskar med en hållbar omställning.

Material för energitillämpningar

Forskningsprojektet ”Nya tvådimensionella material för energilagring” ingår i programmet ”Material för energitillämpningar”. Projektet har beviljats ett femårigt anslag på 33,7 miljoner kronor och syftar till att utforska egenskaper och tillämpningsområden hos nya tvådimensionella material.
www.liu.se

Artikel

Stöder hållbar utveckling

Lämna en kommentar
Lars Hultman, vd för SSF. Foto: Magnus Bergström

De globala utmaningarna behöver mötas med kunskap. Det kräver kraftsamling bland forskare och en vetenskaplig bredd. Här intervjuas Lars Hultman, vd för SSF, om hur Sverige kan skapa hävstångsverkan genom riktade forskningssatsningar och internationell samverkan.

Hur står sig svensk forskning?
– Svaret är bra, för den procent av världens forskning som vårt land står för. Det är inte illa för en befolkning på 1 promille av jordens, säger Lars Hultman. Det säger sig självt att vårt land inte kan bedriva forskning med internationell spets på alla områden. Ett litet land gör klokt i att prioritera mellan forskningsuppgifter. Och inte sprida resurserna tunt. Motsvarande gäller SSF, som i sin tur står för knappt två procent av den svenska finansieringen.
Att satsa på forskningsnischer är en vettigare strategi. Samtidigt behöver vi ta till oss av kunskap ur världens hela forskning. Då kan vi omsätta upptäckter eller genombrott varhelst de sker, i innovationer och teknikutveckling samt medicinska metoder här hemma. En avgörande förutsättning är dock att våra skolor presterar i topp för varje stadium, menar Lars.

”Det säger sig självt att vårt land inte kan bedriva forskning med internationell spets på alla områden. Ett litet land gör klokt i att prioritera mellan forskningsuppgifter.”

Vilka hållbarhetsmål prioriterar SSF?
– Sedan stiftelsens början 1994 har SSF prioriterat projekt inom livsmedelsförsörjning, hälsa, forskarutbildning, vatten, energi, tillväxt, industri, produktion, klimat, hav, ekosystem och globalt partnerskap, vilket utgör en stor del av FN:s globala hållbarhetsmål. De är alla sammanlänkade och ligger inom stiftelsens ändamål, som är att stödja forskning inom teknik, medicin och naturvetenskap. Exempel på prioriterade områden är materialutveckling, livsvetenskaper och informationsteknologi.
För att uppfylla Agenda 2030 – eller Agenda 2050, när väl den kommer – krävs både riktad forskning och kraftsamling mellan forskare från vitt skilda vetenskapliga discipliner som hittar varandra och vill samarbeta, menar Lars Hultman. Det innebär tvär- och mångvetenskaplig forskning. Andra centrala begrepp är behovsmotiverad eller utmaningsdriven forskning.
Exempel på pågående forskningsprogram hos SSF med koppling till hållbara utvecklingsmålen är:
• Små modulära kärnreaktorer
• Väteproduktion och -lagring
• Batterier
• Antibiotikaresistens
• Vaccin
• Diabetes
• Nukleotidbaserade läkemedel
• Genmodifierade grödor
• Fotosyntes för matproduktion
• Havreförädling och -produkter
• Halvledarsystemdesign
• Energisnål mjuk- och hårdvara
• Cybersäkerhet
• AI och kvantdatorer
• Maritim robotik

Hur uppmuntras internationella samarbeten?
Lars räknar till över 300 pågående forskningsprojekt i stiftelsens portfölj. Dessa leds från 40-talet svenska lärosäten, forskningsinstitut eller företag. De har i sin tur samarbeten med uppåt 1 000 utländska motsvarigheter. I ett typiskt forskningsprojekt ingår utländska doktorander och forskare samt personutbyten mellan länder. Detta goda tillstånd uppstår av sig självt i den kvalitetsdrivande konkurrens som SSF praktiserar genom öppna utlysningar av forskningsbidrag.
Till det har SSF förhandlat med utvalda länder om bilaterala forskningsprogram. Faktorer man tar hänsyn till är att de länderna har bättre eller minst lika bra utbildning, forskning och marknadsekonomi som Sverige.
– I sin strategiska femårsplan 2021–2026 fokuserar därför stiftelsen på Taiwan, Sydkorea och Japan (Ostasien) samt Israel, samtliga demokratier i sina respektive geopolitiskt utsatta regioner, säger Lars Hultman.
Andra aktuella internationella program från SSF är internationell sabbatical och stöd till att skriva ansökan till EU:s ramprogram Horisont Europa samt postdok-bidrag inom neutronforskarskolan SwedNESS.
Den 24 februari i år eskalerade Ryssland sitt anfallskrig mot Ukraina, med omfattande systematiska krigsbrott som folkmord, massförstörelse och brott mot mänskligheten. Den 4 mars utlyste SSF forskningsbidrag till ukrainska forskare i förskingringen. 29 personer delar nu på 42 miljoner kronor som gästforskare vid 12 olika svenska lärosäten. De är varmt välkomna och utgör en förstärkning av svensk forskning och bygger viktig internationell samverkan. Tillsammans är vi starka: Slava Ukraini!

Om Stiftelsen för strategisk forskning:

• Verkar för att reformera svensk forskning i riktning mot excellens och genomslag
• Är en självständig och oberoende finansiär av forskning inom teknik, medicin och naturvetenskap i syfte att stärka Sveriges framtida konkurrenskraft
• Finansierar drygt 300 projekt vid universitet och högskolor med cirka 700 miljoner kronor årligen – många i samverkan med näringslivet och forskningsinstitut
• Skapar bryggor mellan grundforskning och nyttiggörande av forskning i samhället
• Gör tvär- och mångvetenskapliga satsningar
• Delar ut karriärbidrag till talangfulla yngre forskningsledare
• Uppmuntrar rörlighet av forskare mellan akademi, industri, institut och internationellt
• Premierar ny och möjliggörande teknologi
• Bidrar till att bygga forskningens infrastruktur