Alla inlägg av stellanstal

Stöder hållbar utveckling

Lars Hultman, vd för SSF. Foto: Magnus Bergström

De globala utmaningarna behöver mötas med kunskap. Det kräver kraftsamling bland forskare och en vetenskaplig bredd. Här intervjuas Lars Hultman, vd för SSF, om hur Sverige kan skapa hävstångsverkan genom riktade forskningssatsningar och internationell samverkan.

Hur står sig svensk forskning?
– Svaret är bra, för den procent av världens forskning som vårt land står för. Det är inte illa för en befolkning på 1 promille av jordens, säger Lars Hultman. Det säger sig självt att vårt land inte kan bedriva forskning med internationell spets på alla områden. Ett litet land gör klokt i att prioritera mellan forskningsuppgifter. Och inte sprida resurserna tunt. Motsvarande gäller SSF, som i sin tur står för knappt två procent av den svenska finansieringen.
Att satsa på forskningsnischer är en vettigare strategi. Samtidigt behöver vi ta till oss av kunskap ur världens hela forskning. Då kan vi omsätta upptäckter eller genombrott varhelst de sker, i innovationer och teknikutveckling samt medicinska metoder här hemma. En avgörande förutsättning är dock att våra skolor presterar i topp för varje stadium, menar Lars.

”Det säger sig självt att vårt land inte kan bedriva forskning med internationell spets på alla områden. Ett litet land gör klokt i att prioritera mellan forskningsuppgifter.”

Vilka hållbarhetsmål prioriterar SSF?
– Sedan stiftelsens början 1994 har SSF prioriterat projekt inom livsmedelsförsörjning, hälsa, forskarutbildning, vatten, energi, tillväxt, industri, produktion, klimat, hav, ekosystem och globalt partnerskap, vilket utgör en stor del av FN:s globala hållbarhetsmål. De är alla sammanlänkade och ligger inom stiftelsens ändamål, som är att stödja forskning inom teknik, medicin och naturvetenskap. Exempel på prioriterade områden är materialutveckling, livsvetenskaper och informationsteknologi.
För att uppfylla Agenda 2030 – eller Agenda 2050, när väl den kommer – krävs både riktad forskning och kraftsamling mellan forskare från vitt skilda vetenskapliga discipliner som hittar varandra och vill samarbeta, menar Lars Hultman. Det innebär tvär- och mångvetenskaplig forskning. Andra centrala begrepp är behovsmotiverad eller utmaningsdriven forskning.
Exempel på pågående forskningsprogram hos SSF med koppling till hållbara utvecklingsmålen är:
• Små modulära kärnreaktorer
• Väteproduktion och -lagring
• Batterier
• Antibiotikaresistens
• Vaccin
• Diabetes
• Nukleotidbaserade läkemedel
• Genmodifierade grödor
• Fotosyntes för matproduktion
• Havreförädling och -produkter
• Halvledarsystemdesign
• Energisnål mjuk- och hårdvara
• Cybersäkerhet
• AI och kvantdatorer
• Maritim robotik

Hur uppmuntras internationella samarbeten?
Lars räknar till över 300 pågående forskningsprojekt i stiftelsens portfölj. Dessa leds från 40-talet svenska lärosäten, forskningsinstitut eller företag. De har i sin tur samarbeten med uppåt 1 000 utländska motsvarigheter. I ett typiskt forskningsprojekt ingår utländska doktorander och forskare samt personutbyten mellan länder. Detta goda tillstånd uppstår av sig självt i den kvalitetsdrivande konkurrens som SSF praktiserar genom öppna utlysningar av forskningsbidrag.
Till det har SSF förhandlat med utvalda länder om bilaterala forskningsprogram. Faktorer man tar hänsyn till är att de länderna har bättre eller minst lika bra utbildning, forskning och marknadsekonomi som Sverige.
– I sin strategiska femårsplan 2021–2026 fokuserar därför stiftelsen på Taiwan, Sydkorea och Japan (Ostasien) samt Israel, samtliga demokratier i sina respektive geopolitiskt utsatta regioner, säger Lars Hultman.
Andra aktuella internationella program från SSF är internationell sabbatical och stöd till att skriva ansökan till EU:s ramprogram Horisont Europa samt postdok-bidrag inom neutronforskarskolan SwedNESS.
Den 24 februari i år eskalerade Ryssland sitt anfallskrig mot Ukraina, med omfattande systematiska krigsbrott som folkmord, massförstörelse och brott mot mänskligheten. Den 4 mars utlyste SSF forskningsbidrag till ukrainska forskare i förskingringen. 29 personer delar nu på 42 miljoner kronor som gästforskare vid 12 olika svenska lärosäten. De är varmt välkomna och utgör en förstärkning av svensk forskning och bygger viktig internationell samverkan. Tillsammans är vi starka: Slava Ukraini!

Om Stiftelsen för strategisk forskning:

• Verkar för att reformera svensk forskning i riktning mot excellens och genomslag
• Är en självständig och oberoende finansiär av forskning inom teknik, medicin och naturvetenskap i syfte att stärka Sveriges framtida konkurrenskraft
• Finansierar drygt 300 projekt vid universitet och högskolor med cirka 700 miljoner kronor årligen – många i samverkan med näringslivet och forskningsinstitut
• Skapar bryggor mellan grundforskning och nyttiggörande av forskning i samhället
• Gör tvär- och mångvetenskapliga satsningar
• Delar ut karriärbidrag till talangfulla yngre forskningsledare
• Uppmuntrar rörlighet av forskare mellan akademi, industri, institut och internationellt
• Premierar ny och möjliggörande teknologi
• Bidrar till att bygga forskningens infrastruktur

Framtidens verktyg och metoder för tillverkningsindustrin

Mattias Lundberg, programsekreterare på Stiftelsen för strategisk forskning. Foto: Gonzalo Irigoyen

Den svenska tillverkningsindustrin är en grundbult i svensk sysselsättning och välstånd. Därför är innovationskraften i industrin avgörande för den svenska konkurrenskraften. SSF-programmet Generiska metoder och verktyg för framtida produktion stimulerar kunskapsuppbyggnad för innovation, samverkan och kunskapsutbyte mellan branscher.

Programmet, som nyligen avslutades, har riktat sig mot forskning med långsiktig potential att förnya och vidareutveckla den svenska tillverkningsindustrin, med fokus på branschöverskridande innovation.
– Det finns idag mycket generisk kunskap som är relevant för många olika tillverkningsindustrier. Med detta program ville vi förbereda för att utveckla sådana generiska metoder och verktyg, som kommer många olika industrier till godo, förklarar Mattias Lundberg, programsekreterare på Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. Totalt har SSF finansierat åtta forskningsprojekt inom ramen för programmet: Elektronik och batteri på papper, Grafen för sensorer och elektronik, Nanoteknik för ståltillverkning, 3D additiv nanotillverkning med laser, Framtidens robot/människa-fabrik, Fabriker och produkter i molnet, Tillverkning av nya biokompositer, Nya processer och material för additiv tillverkning.
– Det är stora ramprojekt, cirka 30 miljoner per projekt, med en tidshorisont där vi förväntar oss en effekt omkring tio år efter att de avslutats. Projekten har genomfört både grundforskning och i olika grad tillämpad forskning och nyttiggörande, säger Mattias Lundberg.

”Projekten har genomfört både grundforskning och i olika grad tillämpad forskning och nyttiggörande.”

Projekten nyttiggörs
Projekten presenterades nyligen på Swedish Production Symposium 2022 i Skövde, där forskare från samtliga projekt berättade om sina resultat och hur de kan komma att få betydelse i framtidens svenska industri.
– Det blir oerhört intressant att se utvecklingen av de här nya metoderna och verktygen framåt. Vi tror på ett starkt nyttiggörande efter att projekten nu avslutats, där kunskap verkligen förs vidare och tillämpas av många, säger Mattias Lundberg.
Det tror också Ulf Jansson, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet och projektledare för SSF-projektet Utveckling av processer och material i additiv tillverkning. Hans forskningsprojekt har gjorts i samverkan med Luleå tekniska universitet och Malmö universitet. I projektet har också flera företag, som till exempel Sandvik, deltagit.
I projektet har forskarna framför allt arbetat med att utveckla nya material, utveckla beräkningsvetenskapliga metoder för analys av material och skapa modeller för att förutsäga ett materials egenskaper. I ett forskningsspår studeras additiv tillverkning där laser används för att smälta pulver, något som orsakar oerhört höga avsvalningshastigheter som kan ge material med nya egenskaper.
– Vi har tittat på en mängd intressanta saker, bland annat hur metallglas kan få tillämpningar i legeringar i motorer, berättar Ulf Jansson. Forskningen i projektet har redan resulterat i flera patent och vetenskapliga uppsatser. Projektet har även involverat nio doktorander, varav sju nu har disputerat.
– Det är kanske det allra viktigaste resultatet. Nu har vi ett antal unga forskare som är ute och arbetar inom industrin och för kunskapen vidare. Det är ett rejält tillskott till framtidens kompetens. Vi vet att vissa av våra resultat redan används i våra samarbetspartners företag. Tillverkningsindustrin och basindustrin kanske inte verkar så glamorösa, men de är kärnan i det svenska välståndet.

Byggt ny plattform
SSF-finansieringen har också gjort det möjlig för Uppsala universitet att bygga infrastruktur och samla kompetens inom additiv tillverkning, något som inte fanns tidigare. Universitetet stödjer nu ekonomiskt ett nytt laboratorium och forskningsnätverk, och har startat ett nytt och unikt internationellt masterprogram i ämnet.
– Den här typen av forskningsprogram ger många ringar på vattnet, såväl för oss inom akademin som för industrin. Jag har medverkat i väldigt många forskningsprojekt under min karriär, men detta är nog det som har fått mest betydelse, säger Ulf Jansson.
Han hoppas att det ska skapas fler program och finansieringsmöjligheter för forskning inriktat på generiska metoder och verktyg för industrin. Det gäller såväl grundforskning som den mer tillämpningsnära forskningen. Intressanta spår för framtida forskning av det här slaget är att kombinera materialforskning med maskininlärning och AI, menar han. Då kan utvecklingen ta stora språng.
– Idag är framtagandet av material mycket av ”trial and error”. Det tar lång tid och är en kostsam process. I spåkulan ligger att vi genom datamodeller blixtsnabbt kan prediktera och modellera olika material, med specifika egenskaper. Det skulle betyda enormt mycket för den svenska tillverkningsindustrin, avslutar Ulf Jansson.

Ulf Jansson, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild

Viktig kugge i industrins gröna omställning

Pontus Sjöberg. vd på Swerim. Foto: Björn Tesch

Metallforskningsinstitutet Swerim fyller en nyckelfunktion i metallindustrins gröna paradigmskifte, som nu accelererar rejält. Swerim fungerar som en länk mellan akademi och näringsliv och kombinerar världsledande testanläggningar med ett omfattande nätverk och en gedigen kompetens med fokus på industrins gröna omställning.

– Swerim bildades för att underlätta uppstarten och genomförandet av branschöverskridande forskningsprojekt och konsortier som lotsar metallindustrins aktörer genom den gröna omställningen. En av våra viktigaste roller är att agera länk mellan akademi, industri och andra forskningsinstitut, inte minst globalt. Vi befinner oss i en position mellan akademi och industri, vilket främjar vår nätverksbyggande och koordinerade roll, säger vd Pontus Sjöberg.

Partnerskap löser utmaningar
Den gröna omställningen förenar många industriföretag via gemensamma utmaningar. Pontus Sjöberg betonar behovet av att agera branschöverskridande för att nå metallindustrins högt ställda hållbarhetsmål, exempelvis genom att nyttja restprodukter från pappersindustrin i stålindustrin och vice versa. På senare år har flera nya branschöverskridande partnerskap med företag från olika delar av värdekedjan formats med syftet att lösa gemensamma utmaningar.
– Vår kärnkompetens är processrelaterad forskning och materialforskning kopplat till metalliska material. Vi är bra på att samla parter från akademi och industri i konsortier. Vi har också goda kontakter och kompetenser vad gäller att söka offentliga forskningsmedel från exempelvis EU, Energimyndigheten, Vinnova och Tillväxtverket och kan på så sätt växla upp företagens egna insatser. Ytterligare en faktor som många industriföretag uppskattar är att vi håller en mycket hög sekretess i vår verksamhet för uppdragsforskning, vilket är en förutsättning för att företagen ska kunna dela affärskänslig information med oss, säger Pontus Sjöberg.

”En av våra viktigaste roller är att agera länk mellan akademi, industri och andra forskningsinstitut, inte minst globalt.”

Vätgasforskning viktig pusselbit
För att möjliggöra metallindustrins fortsatta gröna omställning krävs mer forskning, inte minst med fokus på hur vätgas kan ersätta fossila bränslen, och materialforskning som kartlägger vilka krav som ställs på industriella material när vätgasanvändningen i samhället ökar.
– Därför genomför Swerim en kraftsamling inom vätgasforskning genom att lansera National Hydrogen Research Center for Metallic Materials, berättar Pontus. Målet är att hjälpa industrin att välja rätt material för sina framtida vätgasapplikationer, och att underlätta och påskynda industrins omställning för att nå klimatmålen senast 2045.
Exempel på projekt som pågår hos Swerim är Europaprojektet Initiate där överskottsgas från ståltillverkning ska bli konstgödsel, och Vinnovafinansierade projektet HyMech vars fokus är att identifiera den svenska industrins behov av provning av metallegenskaper i vätgasmiljö. Du kan läsa om båda projekten här.

Europas första pilotanläggning
En annan spännande satsning just nu är den pilotanläggning som batterianods- och innovationsmaterialföretaget Talga har tagit i drift med stöd av Swerim på vårt område i Luleå. Anläggningen, som invigdes under våren, kommer att fungera som en kommersiell kvalificerings- och testanläggning där befintliga och nya batteriteknologier kommer att tas fram och testas tillsammans med batteri- och fordonskunder. Det är den första pilotanläggningen i Europa för naturliga grafitanoder.

Om Swerim:

Swerim är ett ledande metallforskningsinstitut som bedriver industrinära forskning och utveckling kring metaller och deras väg från råmaterial till färdig produkt. Den övergripande visionen är att stärka industrins konkurrenskraft genom ökad produktkvalitet, högre resurseffektivitet och mer hållbara tillverkningsprocesser. Visionen är att på sikt bidra till en fossilfri och cirkulär industri. Swerim bildades 2018 och ägs till 80 procent av industrin och 20 procent av RISE.

Efterlyser fokus på viktiga spjutspetsområden

Erik Ekudden, CTO på Ericsson. Foto: Per Myrehed / Ericsson

Det har gått 30 år sedan Erik Ekudden började på Ericsson med en färsk civilingenjörsexamen i bagaget. Sedan dess har det hänt en hel del. Idag är han CTO med ansvar för att fastställa den övergripande strategin och riktningen för det tekniska ledarskapet inom Ericsson.

Sverige har en historia av att vara en stark forskningsnation inom kommunikationsteknologi. Erik Ekudden menar att så fortfarande är fallet men att många länder börjar komma ikapp.
– Vi är jämförelsevis starka men får inse att det krävs ganska mycket för att leda utvecklingen. För att fortsätta ligga i täten måste Sverige öka satsningen på spetsforskning. Även om vi står relativt starka vad gäller kommunikationsteknik i form av 5G och 6G finns det relaterade teknikområden som till exempel AI-teknologi och mikroelektronik där vi idag inte har det ledarskap som krävs för att på sikt kunna behålla tätpositionen inom digitalisering och digitala plattformar.
En aktuell satsning i den riktningen är Avancerad Digitalisering, ett nyligen annonserat forsknings- och innovationsprogram som Ericsson tillsammans med ABB, Saab Teknikföretagen och Vinnova tagit initiativ till. Syftet är att utveckla svensk industri och långsiktigt stärka konkurrenskraften genom utveckling av nya digitala lösningar.

Viktigt samarbete
– Den här typen av satsningar är enormt viktiga för att stärka användningen och utrullningen av till exempel 5G som digital plattform. Satsningens övergripande mål är att skapa framtidens digitala lösningar som stärker hela landets konkurrenskraft och möjliggör och snabbar på den gröna omställningen.
Ett väl fungerande samarbete mellan akademi och näringsliv menar han är en viktig del för att nå hela vägen.
– Att kunna jobba väldigt tätt mellan industri och akademi är en stor styrka i det svenska innovationssystemet och nyckeln till fortsatt framgång. Vi lär av varandra, men excellens kräver också fokus på ett antal spjutspetsområden. Det ger inte samma utväxling om man breddar och sprider satsningarna för tunt.
En viktig del i Ericssons strategi för framtiden är att fortsätta utveckla och förbättra näten.
– Digital infrastruktur utgör en kritisk grund för den fortsatta innovationen och utvecklingen av samhälle, industrier och ekonomi, vilket lett till att vi breddat vår strategi till att 5G- och 6G-näten ska serva hela samhället och företag.

”För att fortsätta ligga i täten måste Sverige öka satsningen på spetsforskning.”

API:er
Mycket handlar om att göra näten användbara för företagen.
– Det finns en väldigt spännande utveckling som går ut på att komma åt nätfunktioner via öppna programmeringsinterface, API:er. Vi har drivit den utvecklingen tillsammans med samarbetspartners runtom i världen, där du som användare kan begära att i realtid få till exempel en viss fördröjning eller en viss prestanda. Den här typen av interaktiva realtidssystem kan inte fungera utan väldigt mycket AI-teknik som gör näten mer autonoma och kognitiva. Och i takt med att näten blir mer kognitiva kan vi bygga in funktioner som gör att de blir billigare i drift och att vi lättare kan få ned energiförbrukningen och hjälpa andra industrier, förklarar Erik Ekudden.

Spännande resa
På frågan om han skulle välja samma yrkesbana om han var ung idag kommer svaret snabbt.
– Absolut! Mina 30 år i telekombranschen har präglats av en teknikutveckling utan dess like. Idag har vi en miljon (!) gånger högre bandbredd i systemet än vad vi hade 1992. I en digital värld som alltmer kopplas ihop med den fysiska världen i ett Metaverse blir kraven på näten som sitter mellan dessa världar bara högre och högre. Det ligger mycket på teknikutvecklingen i att kunna hantera det. De som börjar på Ericsson idag kan forma framtiden och se fram emot en minst lika spännande resa som jag har varit med om.

Vetenskapsrådet fyller en nyckelroll för svensk forskning

Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet. Foto: Johanna Hanno

Vetenskapsrådet är Sveriges största statliga forskningsfinansiär, en myndighet som finansierar forskning och forskningsinfrastruktur inom alla vetenskapsområden med drygt 8 miljarder kronor årligen. Myndigheten är även rådgivare till regeringen i forskningspolitiska frågor och arbetar för att öka förståelsen för forskningens långsiktiga samhällsnytta. Andra viktiga uppgifter är forskningskommunikation samt att stödja internationella forskningssamarbeten.

Utifrån ett europeiskt perspektiv står sig den svenska forskningen relativt bra. Vi publicerar vartannat år rapporten Forskningsbarometern. I den senaste utgåvan visade dock bibliometri att vi befinner oss efter starka länder som Storbritannien, Nederländerna, Schweiz och även Danmark, säger Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet.
Han betonar den enskilda forskarens betydelse för forskningskvaliteten och vikten av att forskningssystemet attraherar de största talangerna och erbjuder dem långsiktiga förutsättningar för att lyckas.

Ger förutsättningar för hög kvalitet
En del av Vetenskapsrådets arbete handlar om att skapa förutsättningar för att fortsätta höja den vetenskapliga kvaliteten på svensk forskning. Det sker bland annat genom analyser, utvärderingar och kartläggningar. Ett arbete som pågår just nu är ett regeringsuppdrag att tillsammans med Formas, Forte och Vinnova ta fram en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning.
– Den nya modellen ska enligt regeringen ersätta den indikatorbaserade modell som tidigare använts för fördelning av forskningsmedel av det så kallade basanslaget. En fördel med denna nya modell är att kvalitetsbedömningen kan vara framåtblickande; vi kan bedöma vad lärosätena vill åstadkomma framöver, till skillnad från bibliometri som bara redovisar redan publicerade forskningsresultat. Det nya systemet kan leda till en mer uttalad profilering, vilket ger mer tyngd åt specifika forskningsområden på respektive lärosäte, säger Sven Stafström.
Drygt 85 procent av bidragen till forskning som beslutas av Vetenskapsrådet hör till kategorin fri forskning. De övriga 15 procenten av bidragen är riktade forskningssatsningar som ofta grundas i politiska önskemål. När det gäller just de riktade forskningssatsningarna anser Sven Stafström att Vetenskapsrådet bör agera mer strategiskt genom att föreslå vilka forskningsområden man bör satsa på.

”Utifrån ett europeiskt perspektiv står sig den svenska forskningen relativt bra.”

Förbättrar nyttjandet av data
Det genereras varje år stora mängder data som kan göra stor nytta i forsknings- och innovationssammanhang men som inte används optimalt idag. Ett sådant område är hälsodata. I mars förra året fick Vetenskapsrådet därför i uppdrag från regeringen att inrätta en rådgivande funktion för bättre nyttjande av hälsodata, och nu har etablerandet av nationell rådgivning påbörjats. Den kommer bland annat att omfatta kunskapshöjande stöd som ska bidra till att tydliggöra för användarna av hälsodata om vilken data som finns och var den finns. En annan del är ett koordinerande stöd som ska främja samverkan och samarbeten som kan bidra till att utveckla gemensamma metoder och processer för hälsodatahantering, för att på så sätt göra området mer förutsägbart för användaren.
– En utmaning är att hälsodata i dagsläget är fördelad på många olika aktörer. Vi har identifierat behovet av kunskapshöjande, koordinerade och kartläggande åtgärder som bidrar till att tydliggöra hälsodataområdet för användaren, främjar samverkan mellan olika datakällor, och analyserar hinder för användande av hälsodata i forskning- och innovationssystemet. Implementeringen av den rådgivande funktionen har inletts och kommer under 2023 att bli tillgänglig för användare, säger Sven Stafström.
Den nationella rådgivningen kommer att utvecklas i anslutning till Vetenskapsrådets närliggande uppdrag och verksamheter, främst arbetet med att förbättra tillgängligheten till och underlätta användningen av registerdata för forskningsändamål, samt arbetet med att utveckla förutsättningarna för kliniska studier.

Sök till ”SSF Halvledarsystemdesign”!

Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, avsätter 60 miljoner kronor för att etablera ett centrum för forskning inom halvledardesign. Syftet är att stimulera multidisciplinär forskning mellan akademi, forskningsinstitut, industri och samhälle. Forskningen ska innefatta en helhetssyn på halvledardesign, inkluderande flera designsteg där även anpassning av designen till de slutliga systemprodukterna bör ingå.

Centret är det första i SSF:s stora satsning på mångvetenskapliga forskningscenter (MRC – Multidisciplinary Research Centers) inom naturvetenskap, medicin och teknik.
Sista ansökningsdag är den 1 november 2022.

För mer information, se SSF:s hemsida: strategiska.se

www.strategiska.se

Ny forskningsstrategi från SSF

Lars Hultman, vd för SSF. Foto: Gonzalo Irigoyen

Med de stora framtidsutmaningar som världen står inför blir den strategiska forskningen allt viktigare. I sin nya forskningsstrategi för åren 2021–2026 betonar därför Stiftelsen för strategisk forskning förnyelse, kvalitet och samverkan i svensk forskning.

Varför behöver SSF en ny forsknings­strategi?
– Vi vill bidra till att lyfta Sverige i en tilltagande internationell konkurrens, som tar sig allt mer strategiska uttryck, säger Lars Hultman, vd för SSF. Likaså Agenda 2030 om en hållbar utveckling kräver mer av riktad forskning och innovationer, där perspektivet förstås sträcker sig ännu längre in i framtiden. Med den nya strategin kan SSF verka mer systemförändrande på svensk forskning.
– Till exempel vill SSF överbrygga gapet som finns mellan grundforskning och behovsmotiverad forskning.

Vad innebär strategin?
– Kort sagt nytta för Sverige i framtiden. Eftersom det inte finns någon svensk statlig finansiär för strategisk forskning, blir SSF allt viktigare. Vår historiska framgång kan kopplas direkt till självständigheten, oberoendet och de långa, fria tidsramarna. Koncentration av insatser för internationell slagkraft är ledord här.
En motsvarande förändring med den nya strategin är att SSF har beslutat söka ”evigt liv”.
– I och med det kommer SSF att behöva minska på utdelningarna under några år. På plussidan uppstår en ökad finansiell stabilitet, bättre förutsägbarhet om utdelningar och över tid totalt sett ökade bidrag till forskningen. Vi blir alltså en finansiär utan bortre tidshorisont och uppnår ett ännu större genomslag på samhällets utveckling.
Själva forskningsverksamheten förändras också. Våra satsningar kommer nu att riktas mot färre, men större projekt på ett antal olika strategiska områden.

”Vår historiska framgång kan kopplas direkt till självständigheten, oberoendet och de långa, fria tidsramarna.”

Har du några exempel?
– Ja, SSF kommer att lansera multidisciplinära forskningscentra, kopplade till en samhällsutmaning med möjligheter för näringslivet. På liknande sätt som med de fyra nu pågående centrumen för hållbar utveckling: antibiotika, vätgas, fotosyntes och kärnkraft.
Dessutom förstärks portföljen av karriär- och mobilitetsstöd. Det är viktigt att när vi går ut ur coronapandemin stödja de kreativa utbyten som uppstår i möten mellan människor.
Samverkan och rörlighet mellan forskare från industri, klinik och akademi för att nyttiggöra forskningsresultat förblir helt centrala för SSF:s strategi.

Vad betyder ’strategisk’?
– Det handlar om riktad grundforskning som inspireras av en betydande tillämpning, säger Lars Hultman. Strategisk forskning tar avstamp i forskning som möter samhällets behov av kunskap. Det är forskning med spets som är relevant och har förutsättningar att få genomslag. Vi behöver fler internationellt lysande akademiska miljöer med forskarutbildade personer, som är attraktiva för industrin och internationella investeringar.
SSF söker också hävstångsverkan genom att ge bidrag för att svenska forskargrupper ska delta i EU:s forskningsprogram Horisont Europa. Här fungerar våra pågående satsningar inom digitalisering, livsvetenskap och nya material som trampoliner.

Hur väljer ni ut projekt?
– Det ska alltid vara excellent forskning, som är relevant för kunskapsintensiva och högteknologiska näringsgrenar eller samhällssektorer i Sverige. Ledarskapet i varje projekt är därför en avgörande framgångsfaktor.
Projekten väljs ut efter expertgranskning av ansökningar. Utvärderare engageras typiskt från akademi, näringsliv och samhälle, både från Sverige och utlandet. Så lyfts kvaliteten genom öppen konkurrens.

Hur kommer programportföljen att se ut?
– Listan är lång, säger Lars Hultman och räknar upp följande:
• Mångvetenskapliga forskningscentra
• Framtidens forskningsledare
• Strategisk mobilitet
• Industridoktorander
• Forskningsinstitutdoktorander
• Adjungerade professorer från industrin
• Sabbaticals
• Utbyte med Israel, Taiwan, Japan
• Ansökansstöd inom Horisont Europa
• Nyckelpersoner vid infrastruktur
• Instrument-, teknik- och metodutveckling
• Post-doc/repatriering för neutronforskarskolan SwedNESS
• Nyttiggörande av forskning, inklusive patentering

Hur finansieras detta?
– Vi förvaltar stiftelsekapitalet: från 6 miljarder kronor vid start 1994 har stiftelsen betalat ut 16 miljarder till forskning och har idag 11 miljarder kronor.
Jag vill samtidigt säga att privata donationer och annan återkapitalisering är välkommet. Det möjliggör mer excellent forskning om utmaningar som hållbar utveckling, medicinska genombrott och intelligent 6G-kommunikation. Andelen strategisk forskning i Sverige är trots allt låg i en internationell jämförelse.

Stiftelsen för strategisk forskning:

• Verkar för att reformera svensk forskning i riktning mot excellens och genomslag.
• Är en självständig och oberoende finansiär av forskning inom teknik, medicin och naturvetenskap i syfte att stärka Sveriges framtida konkurrenskraft.
• Finansierar drygt 300 projekt vid universitet och högskolor med ca 800 miljoner kronor år 2021 – många i samverkan med näringslivet och forskningsinstitut.
• Skapar bryggor mellan grundforskning och nytta i samhället.
• Gör tvär- och mångvetenskapliga satsningar.
• Delar ut karriärbidrag till talangfulla yngre forskningsledare.
• Uppmuntrar rörlighet av forskare mellan akademi, industri, institut och internationellt.
• Premierar ny och möjliggörande forskningsteknik.

Samverkande forskning i halvtid

Professor Mary O’Kane, ordförande för utvärderingskommittén. Foto: James Horan

IRC, Industrial Research Centres, är ett av SSF:s största program och stödjer banbrytande forskning i samverkan mellan industri och akademi. Nu har projekten kommit halvvägs.
– Programmet är ett lysande exempel internationellt och är av stort värde för Sverige, säger professor Mary O’Kane, ordförande för utvärderingskommittén.

IRC är en långsiktig satsning på systemförändrande strategisk forskning. Målet är att centrumen ska genomföra forskning i samverkan mellan industri och akademi som är till nytta för svensk industri och samhälle. Utmärkande för programmet är ett tydligt fokus på att lösa viktiga samhällsbehov och framtidsutmaningar. Bland annat kommer nya autonoma undervattensfarkoster att tas fram, nya havreprodukter, nya ”smarta” mediciner och bättre behandling av diabetes.
– Sverige är av tradition bra på samverkan och SSF kräver alltid en koppling till samhällsnytta. Men från SSF:s sida vill vi med den här utlysningen täcka upp vita fläckar och stimulera till ett ännu aktivare industriengagemang. Exempelvis så är representanter för industrin i majoritet i centrumens styrelser, och ordföranden är alltid från industrin. Industrin bidrar också med 25 procent av finansieringen, berättar Mattias Lundberg, forskningssekreterare på SSF.

”Det finns redan nu utmärkta exempel på vetenskapliga genombrott i projekten.”

Ger incitament
IRC sjösattes 2017 och omfattar fyra projekt: Individanpassad diabetesmedicin, Målsökande läkemedel, Obemannade undervattensrobotar samt ScanOat för utveckling av havrebaserade produkter. Dessa får vardera 75–100 miljoner kronor över åtta år. Nyligen genomförde en internationell utvärderingskommitté en halvtidsuppföljning av projekten.
– Styrkan är hur utlysningen är utformad. Den ger smarta incitament för alla inblandade att uppnå målet att göra industrin mer innovativ och konkurrenskraftig, bland annat genom att industrin är i majoritet i centrumstyrelsen. Det finns också ett starkt engagemang från alla inblandade, säger kommittéordföranden Mary O’Kane, som har en lång akademisk karriär inom informationsteknologi och omfattande erfarenhet av vetenskapliga utvärderingar i såväl hemlandet Australien som internationellt.
Halvvägs igenom programmet har de fyra projekten kommit långt i arbetet att på ett framgångsrikt sätt etablera samverkan mellan akademi, forskningsinstitut och industri, konstaterar Mary O’Kane.
– Det finns redan nu utmärkta exempel på vetenskapliga genombrott i projekten och vi förväntar oss ännu fler under den andra hälften av programmet, säger hon.

Utmaningar
Utvärderingskommittén har också identifierat utmaningar. För några av centrumen har det tagit tid att hitta ledningsstrukturer och samarbetsformer. Industrins investeringar har varierat och i vissa fall åtminstone i den tidiga fasen legat på ett minimum. Centrumen behöver också planera för framtiden efter att SSF-finansieringen upphört och bestämma vilka fortsatta samarbetsformer de då ska ha.
– Att sätta ett mål för att öka de industriella investeringarna i den andra fasen vore klokt. Men sammanfattningsvis har centrumen varit väldigt framgångsrika, till exempel genom att ha etablerat nya forskningsområden i samverkan med industrin och haft en stor vetenskaplig produktion av högsta internationella standard. Programmet utmärker sig i en internationell kontext tack vare att utlysningen är så noggrant formulerad. Jag menar att detta är precis vad som behövs för att stärka industrin, säger Mary O’Kane.

Mattias Lundberg, forskningssekreterare på SSF. Foto: Gonzalo Irigoyen

De fyra IRC-projekten:

SMarC
Nationellt centrum för marin robotik, för forskning om undervattensrobotar som kan utnyttjas för långvariga uppdrag i svårutforskade undervattensmiljöer. Tillämpningarna är bland annat inom mat-, energi- och råvaruproduktion, miljö- och klimatarbete samt försvar och sjötransporter.

FoRmulaEx
Funktionell leverans av nukleotidbaserade läkemedel. Målet är att utveckla målsökande läkemedel, som på sikt kan revolutionera behandlingen av exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes och neurologiska sjukdomar.

LUDC-IRC
Lunds universitets diabetescenter, som går i bräschen för forskning vars mål är kunna fånga upp personer i riskzonen för diabetes och dess komplikationer, och att individanpassa behandlingen.

ScanOat
ScanOat forskar om nya havresorter och odlings­metoder. Syftet är att utöka grödans användning inom bland annat livsmedels­produktion och hälsa.

Forskning behöver omsättas i produkter och tjänster

Illustration: Shutterstock

För att Sverige ska fortsätta att vara en framstående forsknings- och innovationsnation måste kunskapen om immateriella tillgångar öka, bland annat deras betydelse för ett ökat värdeskapande. Forskningsbaserad kunskap måste också i högre grad komma till nytta. Sverige är ett av världens mest innovativa länder men vi kan bli betydligt bättre på att omvandla forskningsresultat i produkter, tjänster och företag. Det anser Peter Strömbäck, generaldirektör på PRV, Patent- och Registreringsverket.

Peter Strömbäck, generaldirektör på PRV. Foto: Yvonne Ekholm

PRV arbetar för att nya idéer i teknikens och utvecklingens framkant ska stärka Sveriges tillväxt, innovationsförmåga och konkurrenskraft. Bland annat vill man öka kunskapen om immateriella tillgångar, och förståelsen för värdet.
– Immaterialrätten fyller en central roll i arbetet med att stärka Sverige som forskningsnation. Immaterialrätten erbjuder en mängd verktyg som forskare kan använda för att skydda sina tillgångar. Det är viktigt att samtliga forskare har de immaterialrättsliga baskunskaper som krävs för att kunna skydda sina forskningsresultat. I dagsläget varierar kompetensen på det här området, både mellan olika lärosäten och mellan olika forskare, säger Peter Strömbäck.
Sverige investerar mycket i forskning. När OECD analyserar den input och output som dessa investeringar genererar kan de konstatera att vi behöver få ut mer nytta av de forskningsinvesteringar som genomförs. Det finns med andra ord en stor potential att generera fler produkter, tjänster och företag av de forskningsresultat som produceras i Sverige framöver.

Lärosäten behöver en strategi
Den statliga Innovationsstödsutredningen, som tittat på hur innovationsstödet vid Sveriges lärosäten kan förändras för att förbättra genomslaget för svensk forskning, är nu på remiss. PRV har bidragit till utredningen genom att rikta fokus på immaterialrättens roll för hur forskning leder till innovation.
– Utredningen är viktig eftersom den konstaterar att ett ökat fokus på nyttiggörande av forskning behövs. Det ska löna sig för ett lärosäte och för enskilda forskare att medvetet sträva efter att kommersialisera sin forskning. Jag anser att samtliga lärosäten behöver utveckla en strategi för hantering av immateriella tillgångar. I dagsläget varierar det väldigt mycket; somliga lärosäten har en välformulerad strategi medan andra helt saknar det, säger Peter Strömbäck.
Han betonar vikten av att stärka statusen för och kompetensen kring immaterialrätt på lärosätena, och PRV:s roll som kunskapsnav i frågor som rör immateriella tillgångar och immaterialrätt.

”Immaterialrätten fyller en central roll i arbetet med att stärka Sverige som forskningsnation.”

Inkludera i masterutbildningarna
Dagligen genomförs drygt 9 000 patentansökningar runtom i världen. Patent, designskydd och varumärkesskydd från hela världen samlas i en publik global databas. Med hjälp av databasen kan du som forskare komplettera och förbättra din omvärldsbevakning inom ditt forskningsområde. Databasen kan bland annat användas för att göra en tidig omvärldsanalys som säkerställer att man inte riktar in sin forskning åt fel håll. Forskare kan även använda den löpande för att undersöka vad som händer inom sitt forskningsområde.
Han anser inte att forskare behöver ha någon djupgående immaterialrättslig kompetens. Däremot har de stor nytta av att förstå hur de kan nyttja immaterialrätten i stort för att kunna bedöma när det är läge att ansöka om patent, när upphovsrätt kan vara ett relevant verktyg att ta till och generellt känna till grunderna för hur immaterialrätt kan användas för att skydda forskningsresultaten på olika sätt.
– Ett av våra uppdrag är att jobba med kunskapsutveckling på det här området, bland annat genom att arrangera utbildningar på lärosäten. Men det optimala vore om immaterialrätt i stället kunde inkluderas som ett obligatoriskt ämne i masterutbildningarna. Näringslivets efterfrågan på immaterialrättslig kompetens ökar kontinuerligt, inte minst eftersom dessa aspekter numera kommer in allt tidigare i innovationsprocessen, säger Peter Strömbäck.
– Vi planerar att fortsätta bedriva immaterialrättsliga utbildningar på landets lärosäten. Vi ska även fördjupa vår strategiska samverkan med universiteten och högskolornas ledningar. Ytterligare ett strategiskt mål för vår del är att stärka vår samverkan med forskningsfinansiärer, bland annat genom att utbilda dem i hur de kan använda immaterialrätten som ett strategiskt verktyg i sitt arbete. Ytterligare en prioriterad målgrupp för vår del är innovationsstödssystemet i form av inkubatorer och science parks. Genom att utbilda deras medarbetare i immaterialrätt ökar deras förutsättningar att i sin tur föra vidare kompetensen till forskare och entreprenörer vid sina lärosäten, säger Peter Strömbäck.