Presentation
Skogforsk

Säkerställer en motståndskraftig framtida askpopulation

Publicerad 16 juni 2021
Foto: Christoffer Borg Mattisson
Mateusz Liziniewicz, forskare på Skogforsk, Hanna Bernö, doktorand på Skogforsk och Michelle Cleary, associated professor vid Sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp (SLU). Foto: Christoffer Borg Mattisson
Mateusz Liziniewicz, forskare på Skogforsk, Hanna Bernö, doktorand på Skogforsk och Michelle Cleary, associated professor vid Sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp (SLU). Foto: Christoffer Borg Mattisson

Asken är en biologiskt betydelsefull trädart i de svenska skogarna.
Sedan mitten av 1990-talet är dock askbeståndet hotat av askskottssjukan i såväl Sverige som övriga Europa. Ett forskningsprojekt vid Skogforsk och SLU syftar till att, med hjälp av traditionell skogsträdsförädling, ta fram ett askbestånd som är mindre känsligt för askskottssjuka.

De första rapporterna om askskottssjukan, som orsakas av en svamp, kom i Sverige 2001. I artens samlade utbredningsområde har hela bestånd av askträd infekterats och dött. Ambitionen är att identifiera motståndskraftiga träd och därefter föröka dem och låta dem utgöra basen för nästa generations askbestånd.
– Eftersom askskottssjukan är starkt genetiskt styrd finns det en omfattande genetisk variation bland askarna, där somliga har betydligt högre motståndskraft mot askskottssjukan. Målet med forskningsprojektet är att rädda asken från utrotning samt att säkra en motståndskraftig framtida askpopulation, säger Mateusz Liziniewicz, forskare på Skogforsk.

Mobil analys med infrarött ljus
– Asken fyller en nyckelfunktion för den biologiska mångfalden. Ett stort antal arter av mossor, lavar och insekter har asken som sin levnadsmiljö. När askbeståndet minskar riskerar många av dessa arter att försvinna. Asken är dessutom en kommersiellt värdefull trädart, säger Michelle Cleary, associated professor vid Sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp (SLU).
Forskarna använder sig av mobil utrustning som med hjälp av infrarött ljus kan analysera askträdens resistens ute i fält. Genom att använda den här typen av utrustning effektiviseras analysarbetet avsevärt. Forskarna skapar bland annat modeller som kan identifiera resistenta träd.

Kan rädda asken
– Sedan 2014 tar vi hjälp av allmänheten i arbetet med att lokalisera askträd som visar tecken på resistens mot askskottssjukan. Vi har hittills besökt drygt 500 platser med askträd runtom i landet och samverkar även med flera andra europeiska forskargrupper i bland annat Storbritannien, Litauen, Norge och Danmark som också arbetar för att rädda asken, säger Hanna Bernö, doktorand på Skogforsk.
Forskningsprojektet som ska rädda askträden är ett långsiktigt fokusområde för Skogforsk.
– De senaste årens forskning har byggt upp ett starkt momentum. Finansieringen från SSF är en viktig katalysator för projektet. Vår ambition är att under de kommande fem till tio åren påbörja återskapandet av en livskraftig askpopulation i Sverige, säger Michelle Cleary.

Skogforsk

Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, finansierat av skogsnäringen och staten. Totalt är vi omkring 135 anställda, varav 80 är forskare. Vår forskning spänner över hela skogsbrukets värdekedja, från ett mikroskopiskt pollen hela vägen till industrin.

www.skogforsk.se