Presentation
Biomatematik

Fokus: att leva friskare längre

Publicerad 16 juni 2021
Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto
Marija Cvijovic, forskningsledare och professor i biomatematik vid Göteborgs universitet. Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto
Marija Cvijovic, forskningsledare och professor i biomatematik vid Göteborgs universitet. Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto

Med hjälp av systembiologi och matematik vill forskare vid Göteborgs universitet förstå mekanismerna bakom åldrandets processer. Kunskapen kan användas för att försöka fördröja sjukdomsutveckling till sent i livet.

Det finns ett japanskt begrepp som heter Pin pin korori och som handlar om att leva med god hälsa så långt upp i åldern som möjligt.
Pin pin betyder energisk och korori snabbt och smärtfritt.
– Det vore drömmen att få leva ett långt och friskt liv och kunna skjuta upp sjukdomar så länge som möjligt, säger Marija Cvijovic, forskningsledare och professor i biomatematik vid Göteborgs universitet.
Hon leder ett tvärvetenskapligt forskarteam som försöker förstå på vilket sätt celler i våra kroppar åldras.
– Vi vill förstå de grundläggande mekanismerna och när i tiden det är mest effektivt att påverka kroppens eget reparationssystem. Vårt huvudsakliga fokus är det hälsosamma åldrandet.

Systembiologi en nyckel
Forskarteamet består av biologer, bioteknologer, biofysiker, systemutvecklare och matematiker. Genom att utveckla, integrera och tillämpa nya metoder skapar forskargruppen en systembild av åldrandet, med hjälp av jästceller som modellorganism.
– Det är en stor styrka att vi har så många olika kompetenser i vårt team. Vi kombinerar teori med praktiska experiment och ser på saker med olika perspektiv, vilket är en kreativ grund för att hitta lösningar på komplexa frågor och problem.
Att förstå åldrandets mekanismer och processer är vad många forskare drömmer om. Eftersom åldrande styrs och påverkas av många olika faktorer krävs stora systembiologiska modeller.
– Här kommer matematiken in i bilden. Modeller gör det möjligt att studera åldrande i sin helhet och ökar vår kunskap om synergin mellan metabolism, signalering som aktiveras av näringsämnen samt skadade proteiner i åldrandeprocessen. Utifrån den kunskapen kan vi sedan föreslå lämpliga strategier för att få en friskare befolkning.
Ju tidigare man lyckas reparera skadade proteiner hos en individ, ju större är chansen att leva fler hälsosamma år.
– Vår forskargrupp har lyckats identifiera en tidpunkt för när det är mest effektivt att påverka och förstärka reparationsprocessen. På sikt kan kunskapen användas för att exempelvis utveckla terapier som kan fördröja utvecklingen av åldersrelaterade sjukdomar, säger Marija Cvijovic.

Göteborgs universitet – Åldrandets processer

Marija Cvijovic är professor i bio­matematik vid Göteborgs universitet.
Hon leder en tvärvetenskaplig forskar­grupp med fokus på hälsosamt åldrande. 2016 fick hon 12 miljoner kronor i anslag från Stiftelsen för Strategisk Forskning för projektet ”Matematiken av hälsosamt åldrande och åldersrelaterade sjukdomar”.

E-post: marija.cvijovic@gu.se

www.cvijoviclab.org