Presentation
Integrerade kretsar

Utveckling av transistorer till grund för ny forskning

Publicerad 16 juni 2021
Foto: Gonzalo Irigoyen
Per-Erik Hellström, docent i elektronik på KTH. Foto: Gonzalo Irigoyen
Per-Erik Hellström, docent i elektronik på KTH. Foto: Gonzalo Irigoyen

Integrerade kretsar (IC) med transistorer är en standardiserad produkt som finns i all elektronik. Men det finns många andra potentiella tillämpningar. På KTH tar docent Per-Erik Hellström fram IC som kan få helt nya användningsområden.

Utveckling av instrument, metod och teknik är ofta en förutsättning för framgångsrik forskning och innovation. Men det kan vara svårt att få den typen av arbete publicerat och finansierat. Per-Erik Hellström är docent i elektronik på KTH och forskar vanligtvis om att förbättra prestandan i transistorer. I det SSF-finansierade projektet CMOS Teknologi är syftet istället att ta fram integrerade kretsar, det vill säga halvledare med transistorer, som kan användas för forskning inom andra områden än elektronik, där de kan komma att göra stor nytta.

Riskera tillförlitlighet
– Integrerade kretsar för elektronik har tillverkats i mer än 60 år och processen är enormt specialiserad och standardiserad så att den ska vara kostnadseffektiv och tillförlitlig. Dessutom är det endast en handfull företag som tillverkar dem. Om man vill integrera annat än standardiserade komponenter är det inte möjligt eftersom det skulle riskera tillförlitligheten i tillverkningen, berättar Per-Erik Hellström.
De integrerade kretsar som Per-Erik
Hellström i detta projekt utvecklar i KTH:s renrum ger andra forskare tillgång till specialanpassade IC och transistorer som de i sin tur kan använda tillsammans med exempelvis biosensorer, kemiska sensorer eller fotoniska komponenter. Tillämpningarna är många, bland annat inom life science.

Goda resultat
Halvvägs in i projektet är han mycket nöjd med resultaten.
– Vi har skapat en mycket tillförlitlig och reproducerbar process, som jag tror har goda förutsättningar att ligga till grund för innovationer inom andra forskningsområden. Dessa forskningsområden kan sedan lyftas till nya nivåer när forskningen kan bli datadriven.
SSF-finansieringen ligger på åtta miljoner kronor fördelat över fyra år.
– Det är viktigt att det skapas incitament för här typen av forskning, säger Per-Erik Hellström. Den svarar mot ett stort behov och kortar startsträckan avsevärt för andra forskare att komma vidare.

Kungliga tekniska högskolan – CMOS

Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, delar ut drygt 236 miljoner kronor till 33 olika projekt för att främja utvecklingen av instrument, metod och tekniker som ger förutsättningar för framtida, avancerad forskning och innovation. CMOS Teknologi vid KTH är ett av projekten, och utvecklar integrerade kretsar och transistorer för användning med bland annat biosensorer, kemiska sensorer och fotoniska komponenter.

www.kth.se