Framtidens bioläkemedel på CellNova

Sverige ligger i framkant när det gäller att utveckla nya, biologiska läkemedel. På CellNova vid KTH är målet att bli en av världens ledande aktörer inom området.

När Framtidens Forskning besöker det nationella forskningscentrumet Cell-Nova i början av april går den normala forskningen delvis på sparlåga. Istället arbetar medarbetarna intensivt med att ta fram ett test för att mäta antikroppar mot det nya coronaviruset. Arbetet har gått rekordsnabbt och en första prototyp ska bara ett par veckor senare testas på sjukvårdspersonal.
Men vanligtvis har forskningen ett annat fokus – att utveckla nästa generations proteinbaserade biologiska läkemedel för att tackla flera av våra största och mest allvarliga sjukdomar. Det handlar både om att skapa helt nya, innovativa läkemedel och att optimera befintlig behandling.
– Tillämpningsområdena är många, exempelvis inom cancer- och inflammationsbehandling, säger centrumföreståndare Sophia Hober, professor i molekylär bioteknik.

Många fördelar
Det finns flera fördelar med bioläkemedel, jämfört med traditionella läkemedel som baseras på små molekyler. Bland annat kan de binda hårdare till sjukdomsmarkörerna i kroppen och får på så sätt större och mer riktad effekt.
–De har dessutom en längre halveringstid, så de stannar kvar i kroppen längre. Bioläkemedel kan också konstrueras så att de blir målsökande och kan användas i kombination med vanlig cytostatikabehandling för att mer specifikt angripa tumörceller, berättar Sophia Hober.

Fyra program
Forskningen på CellNova är nu inne på sitt tredje verksamhetsår av totalt sex. Arbetet sker i fyra forskningsprogram, där de två första handlar om att optimera celler för produktion av protein. I den forskningen använder man sig av såväl däggdjursceller som jästceller. Det tredje programmet utgörs av världens hittills största ansats att generera alla de proteiner som mänskliga celler utsöndrar samt ett antal proteiner på cell-ytan och skapa ett ”proteinbibliotek”. Denna kunskap har stor betydelse för tillämpningar inom läkemedelsindustrin eftersom dessa proteiner är möjliga angreppspunkter för nya läkemedel.
Det fjärde forskningsprogrammet utvecklar bioläkemedel baserade på en kombination av antikroppar och så kallade affinitetsproteiner samt en verktygslåda för att skapa nya bioläkemedel och förbättra redan existerande.
– Under de senaste tio åren har läkemedelsbehandling gått alltmer från organiska substanser till biologiska, framhåller Sophia Hober. Vårt nära samarbete med våra partner i industrin ger relevans. Här bygger vi kunskap och får snabba tillämpningar.