Vanlig jord är ett av våra allra viktigaste ekosystem, som vi är helt beroende av för mat och som koldioxidsänka. Trots det är jord till stor del outforskad. Edith Hammer leder forskning som hjälper oss att bättre förstå denna livsviktiga resurs, så att vi brukar den på rätt sätt.
Jordlagret består av ett myller av olika processer och organismer, som alla bidrar till att skapa en hälsosam miljö för växter, djur och människor. Under årtusenden har lagret av mull som täcker jordens yta utvecklat helt egna ekosystem och lagrat enorma mängder koldioxid.
Mänsklig aktivitet kan både öka och minska mängden koldioxid i jorden. Högintensivt jord- och skogsbruk, dikning och annat stör dessa känsliga ekosystem, så att jorden utarmas och stora mängder koldioxid frigörs ut i atmosfären och bidrar till den globala uppvärmningen. Om vi å andra sidan kan öka mängden kol som binds i jorden med bara fyra promille om året skulle vi kunna utjämna alla mänskliga fossilutsläpp.
– Koldioxid binds som organiskt material i marken. Nedbrytningen av det organiska materialet styrs av mikroorganismer, men vi vet fortfarande väldigt lite om hur dessa processer påverkar markens mikrostrukturer. Vi vill undersöka hur skillnader i mikrohabitat i jorden bidrar till att antingen binda eller frigöra koldioxid. Det kan få stor betydelse för jord- och skogsbruk och på sikt för klimatet, säger Edith Hammer, forskare vid Biologiska institutionen vid Lunds universitet. Hon ser sig som lite av en ambassadör för jord, ett element som anses ganska oglamoröst och som vi tar för givet.
Små ”jordchip”
Edith och hennes tvärvetenskapliga team utvecklar mikrofabricerade ”jordchip”, som är en sorts små, skräddarsydda modellhabitat. Forskarteamet använder sedan dessa för att i realtid studera markens labyrint av mikroorganismer och strukturer, med hjälp av bland annat datortomografi och spektroskopi. De ska undersöka en mängd olika typer av jord och också hur näringsämnen fördelas och omsätts.
Chippet fungerar som ett fönster till den ogenomskinliga jorden och synliggör jordorganismer och processer i en autentisk miljö. Ett mål är att utveckla diagnostiska verktyg till jordbrukare för klimatsmarta metoder och välmående jordar, där koldioxid binds och där näringsämnen stannar kvar.
Ledarskapsutbildning
Forskningen finansieras av Stiftelsen för strategisk forskning inom ramen för programmet Framtidens forskningsledare.
– Långsiktig finansiering är helt avgörande för att få djup och bredd i forskningen. Det är också enormt värdefullt med den ledarskapsutbildning som ingår. Forskning handlar ju nästan alltid om teamarbete och då måste man som ledare kunna förmedla samarbete och kommunikation inom teamet för att få de allra bästa resultaten, konstaterar Edith.
Det SSF-finansierade projektet ”Mikrochip ökar förståelsen av markens upptag av koldioxid” löper över fem år och finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning. Syftet är att öka den mekaniska förståelsen av koldioxidcykeln i marken, och att ge oss viktiga argument för odlingstekniker som främjar kolinlagring för ett hållbart jordbruk.
SSF stödjer excellent forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin. Framtidens forskningsledare är ett program för att stödja unga framgångsrika forskare att etablera egna, nyskapande forskargrupper.