25 år av nyttig forskningsfinansiering
Liksom de andra stiftelserna som bildades samtidigt, med pengar från löntagarfonderna, fick vi ett tydligt uppdrag. Det har varit en satsning som kraftfullt bidragit till nydanande forskning”, säger Lars Hultman, vd på Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.
Lars Hultman menar att en viktig uppgift för SSF är att utmana den spårbundenhet som ofta finns i systemet och att bryta inlåsningar. Det sker bland annat genom forskningsprogram som uppmuntrar till samverkan mellan sektorer, och genom att bygga tvärvetenskaplig forskning. Koncentrerade insatser och skapandet av nya forskningsområden är sätt att driva förnyelsearbetet.
– Under mina snart sju år på stiftelsen har fem miljarder kronor satsats på individstöd till unga forskningsledare, innovatörer och nyckelpersoner vid infrastrukturer. Vi har också skapat program inom cybersäkerhet, Big Data, smarta system och AI, nya material för energitillämpningar, biomarkörer, systembiologi och medicinsk teknik, med mera, berättar Lars Hultman.
Uppmuntra utlandserfarenhet
SSF har även startat en forskarskola inom neutronspridning kopplad till europeiska ESS, och är en av landets största finansiärer av forskarutbildning för industri- och institutdoktorander. Nytt för i år är en utlysning för att gästforska utomlands, så kallade sabbaticals, i syfte att skapa korsbefruktning och mobilitet.
– Jag skulle gärna se att universitet och högskolor värderar utlandserfarenhet högre bland sina anställda, och uppmuntrar till samverkan för nyttiggörande av forskningsresultat. Vi vill stötta sådant som går utanför upptrampade stigar och ger erfarenheter som gagnar Sverige, säger Lars Hultman.
Som en resonansbotten i samtliga av SSF:s satsningar finns de globala hållbarhetsmålen. Exempelvis har SSF i år riktat en satsning mot miljövänlig batteriteknik och planerar utlysningar för fossilfri energiteknik och växtförädling för att få ner koldioxidhalten i atmosfären och stärka livsmedelsförsörjningen. Lars Hultman menar att lösningar på dessa kriser finns inom räckhåll, liksom för hur vi ska kunna skydda oss människor och jordens andra livsformer mot pandemier och antibiotikaresistens.
– Vi är optimister, men det finns ingen tid att förslösa. Nu gäller det att bryta ner väggarna i en del åsiktskorridorer och styra resurserna dit där de ger störst effekt, säger han.
Sverige tappar
Sverige har under de senaste 20 åren ökat finansieringen till högskolesektorn och kraftigt utökat antalet utbildningsplatser. Ändå tappar landet i internationell rankning. Forskare får allt mindre resurser eftersom forskningspengar tenderar att spridas tunt och brett. Samtidigt lägger näringslivet i ökande grad sina investeringar i forskning utomlands. Sverige har dessutom låg utbildningspremie och studenter som påbörjar sina studier och etablerar sig på arbetsmarknaden senare än i övriga OECD-länder. I våras kom den statliga Styr- och resursutredningen med förslag om hur universitet och högskolor ska styras, och hur resurser till utbildning och forskning ska fördelas.
– Utredningen saknar tyvärr lösningar på dessa problem. Den föreslår till och med att staten ska minska på kvalitetsstyrningen, och passar på frågan om hur samverkan och innovation ska stärkas. Efter decennier av satsningar på bredd och regionalpolitik behövs istället reformer som prioriterar elit inom forskning, undervisning och innovation, säger Lars Hultman.
Hur blir nästa 25 år?
– Den snabba omställningen i samhället gör SSF:s roll som förnyare än viktigare. Om vi ska behålla och stärka innovationskraft och locka utländska investeringar i svensk FoU behövs fler excellenta, världsledande miljöer av den typ SSF driver. Genom forskarskolor, stöd till tvärvetenskapliga miljöer och samverkansorienterade forskare har stiftelsen bidragit till att Sverige idag står starkt inom livsvetenskaperna, it och materialutveckling. På önskelistan står en återkapitalisering. Det behövs mer strategisk forskning för att Sverige ska klara den allt hårdare och vassare internationella konkurrensen.
