– En nära samverkan mellan akademi och industri är avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft. Viktigt är också att snabbt kunna omsätta det som kommer ut från universiteten i praktisk tillämpning. Vi måste forska fortare, säger Mikael Dahlgren, forskningschef på ABB Sverige.
Sverige står sig generellt sett bra som forskningsnation i den globala konkurrensen. Det menar Mikael Dahlgren, som dock skulle önska något kortare ledtider.
– Då talar jag dels om att det måste gå fortare från utlysning till att komma i gång med projekt, dels om att snabbare kunna dra nytta av nya forskningsresultat. Vi lever i en snabbfotad värld, och då måste även dessa processer kunna gå fort.
Han konstaterar att Sverige har ett antal områden där forskningen är i framkant och står sig bra i den globala konkurrensen. Sedan finns det en del andra områden med utvecklingspotential.
– Det positiva är den öppna dialog som finns kring dessa frågor, både på universiteten och inom industrin. Det gör det lättare att göra satsningar och bli bättre.
Ett område som Mikael Dahlgren menar behöver ett lyft är digitalisering i allmänhet och AI, artificiell intelligens, i synnerhet.
– Det finns duktiga personer på området men vi har inte riktigt den massan som behövs för att kunna ligga i framkant. Nu har Knut och Alice Wallenbergs stiftelse avsatt ytterligare en miljard kronor för en utökning av WASP, Wallenberg Autonomous Systems and Software program, genom en bred satsning på artificiell intelligens. Även regeringen har presenterat satsningar på området vilket innebär att vi kan förflytta oss framåt.
Nära samverkan
Som forskningschef på ABB gäller det att leva som man lär. Mikael Dahlgren berättar att företaget samverkar längs hela kedjan från akademi, forskningsinstitut, start-ups, industripartner och kunder.
– Ett exempel är vår tillväxthubb SynerLeap, ett ekosystem som ska ge företag möjligheter att växa och expandera inom industriautomation, robotik och energi. Vi arbetar också allt mer med industripartners och kunder för att snabbare komma till piloter och demonstratorer inom olika områden.
ABB är ett teknikdrivet företag, vilket Mikael Dahlgren tror är en viktig förklaring till att verksamheten är en attraktiv arbetsplats för landets forskare. Verksamheten toppar tillsammans med ÅF och Astra Zeneca Framtidens Forsknings senaste undersökning.
– Vi försöker ligga i framkant och hela tiden spränga gränser med nya produkter som bygger på teknologiska framsteg. Hos oss kan forskare omsätta sitt arbete i produkter, de kan ta nästa steg i sin forskning och det tror jag är viktigt. Vi har också ett stort antal adjungerande professorer ute på universiteten vilket förstås bidrar till den positiva bilden av ABB som forskningsföretag.
Eget 20-årsjubileum
Själv firar han i dagarna 20-årsjubileum som ABB-anställd.
– Jag började på Corporate Research 1998 och upptäckte att det var en fantastisk plats för en forskare. Här fick jag arbeta applikationsnära och med samma möjligheter till förkovring som på universitet.
Att det blivit hela 20 år i företaget hänger också samman med bra arbetsklimat och ständigt nya utmaningar.
– Så fort jag känt att utvecklingen gått lite i stå har jag fått ett nytt jobb med större ansvar i takt med att kunskap och erfarenhet ökat.
Mikael Dahlgren har under sina år på ABB varit med om en svindlande digital utveckling.
– När jag började var mobiltelefonin fortfarande i sin linda. Men de kommande åren kommer att bli ännu mer intressanta. De som börjar idag kommer till exempel att vara med om en utveckling inom autonoma system som innebär en större interaktion mellan människa och teknik, och där människan i allt större utsträckning tar hjälp av artificiell intelligens för att skapa och fatta rätt beslut. En fantastisk resa som vi bara sett början på. Dagens nyblivna forskare går en spännande framtid till mötes.